Områdesskydd, fort. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Kontrollplaner enligt PBL. Kontrollplan införs! Ansvarig arbetsledare Granskning av handlingar Besiktningar 1995 Kvalitetsansvariga Bygganmälan Byggsamråd.
Evgenia Pavlovskaia, vt 2012
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Egenkontroll och tillsyn Peter Sörngård.
Socialdokumentation Består av två delar!
Hälsoskydd 6 nov 2015 Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning.
Juridiska aspekter på miljökvalitetsnormer för vatten i kommunal förvaltning och planering Karin Wall Länsstyrelsen Västra Götalands län Skara
Barn- och Utbildningsförvaltningen/Slagstaskolan God kommunikation hem och skola – en framgångsfaktor.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
Mål och syfte Målet med utbildningsdagen är att ge grund- läggande information om samarbete mellan miljökontor och räddningstjänst. Syftet med utbildningsdagen.
Forskningsetik – läkaretik
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Njörður Sigurðsson, avdelningschef för tillsyn och rådgivning
Barnets bästa i främsta rummet
Avbrott i nätinfrastrukturen på US
Samverkansträff för enskilda avlopp
Stoppa mutor.
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Tisdag den 21 mars – Samling och kaffe/te med macka
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Arbetsformer XX vattenråd.
Särskilt stöd Processdagen - anmälningsärenden 6 december 2016
Fysiskt tvång - fasthållningar
Villkor och förutsättningar för Vetenskapsrådets bidrag
Grundkurs Natura 2000 tillstånds-prövning
Anläggningsarrenden
Tillsyn förskola, pedagogisk omsorg
Miljömålen består av tre slags mål
Användning av EU-fonder för klimatanpassning
Skötselplan och föreskrifter för världsarvet Laponia
Grundkurs Natura 2000 tillstånds-prövning
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Nämndutbildning 10 februari 2016
JOrdfalls samfällighet Tillstånd för grundvattenuttag
JOrdfalls samfällighet Tillstånd och vattenskydd
Samråd Vattenskydd Hummeln och kristdala
Dold reklam i sociala medier: Mellanhänders ansvar
Välkomna! Utbildning för sköterskor förskrivning av madrasser
Elevstödsprocessen Skapa en undervisning som möter alla elever
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Teknikutveckling och juridiken – vad ger miljöbalken för utrymme?
Branschrådet för spårväg och tunnelbana den 17 maj 2018
Kommersiell hyresrätt II
Disposition Pågående arbete hos Konsumentverket
Framtidsfullmakt Annika Lewerth.
reviderad Natura handbok
Förgröningen i praktiken – kostnader kontra miljönyttor
Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald
EU:s Allmänna Dataskyddsförordning
Nytt projekt för kvarstående justeringar efter omorganisationen
Systematiskt kvalitetsarbete
Utredningen om ekologisk kompensation
Vad är LONA? Kommunala naturvårdsprojekt där vi handlägger och distribuerar bidrag till projekt. Syftet med LONA-bidraget är att: - skydda naturen -
Möjligheter till finansiering?
Forskningsetik – läkaretik
Mänskliga rättigheter -
Samhällsekonomisk analys på Vattenmyndigheterna
Hållbar utveckling måste vara
Revisionsredogörelsen 2017
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Översyn av lagstiftningen inom kollektivtrafikområdet
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Samhällsekonomisk analys på Vattenmyndigheterna
Lag (2017:310) om framtidsfullmakter
Buller inför rätta! Smakprover till frukost-buffén
Frukostseminarium buller praxisgenomgång Monika Gerdhem - Miljöjurist och chef för hälsoskyddsavdelningen på miljöförvaltningen i Stockholm
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Nätverket för barn-och elevhälsan
Presentationens avskrift:

Områdesskydd, fort. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet

Upplägget för idag EU direktiv – Fågelskyddsdirektivet 79/409/EEG→2009/147/EEG – Livsmiljödirektivet 92/43/EEG Implementering i svensk rätt, kap. 7 MB Skydd för djur och växter, kap. 8 MB Praxis

Ett av EU främsta mål på miljöområdet är att bevara den biologiska mångfalden. Fågelskyddsdirektivet = Rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar. Livsmiljödirektivet = Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av naturliga livsmiljöer och av vild fauna och flora.

EU: Fågelskyddsdirektivet I direktivets ingress förklaras att ett stort antal fågelarter inom unionens territorium minskar i antal mycket snabbt. Denna minskning kan få till följd att den biologiska jämvikten hotas. Eftersom de flesta av de fågelarter som förekommer vilt inom unionen är flyttfåglar utgör de ett för medlemsstaterna gemensamt arv. Skydd av sådana fågelarter kan inte heller genomföras nationellt utan är ett sådant typiskt miljöproblem som medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar för.

EU: Fågelskyddsdirektivet (fort.) Art. 1 – syfte att bevara samtliga arter Art. 2 – vidta nödvändiga åtgärder för att bibehålla populationer på en livskraftig nivå Art. 3 – skydda, bevara och återställa tillräckliga livsmiljöer Art. 4 – det särskilda skyddet för hotade arter (bilaga 1) – Krav att avsätta områden – Krav att bevara områden som avsetts

Art. 1 Detta direktiv behandlar bevarandet av samtliga fågelarter som naturligt förekommer inom medlemsstaternas europeiska territorium på vilket fördraget tillämpas. Det omfattar skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av dessa arter och fastställer regler för exploatering av dem. Detta direktiv ska gälla för fåglar samt för deras ägg, bon och livsmiljöer.

Art. 2 Medlemsstaterna ska, med beaktande även av ekonomiska krav och rekreationsbehov, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla populationen av de fågelarter som avses i artikel 1 på en nivå som svarar särskilt mot ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov.

Art Mot bakgrund av kravet i artikel 2 ska medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att skydda, bevara och återställa tillräckligt varierande och stora livsmiljöer för samtliga de fågelarter som avses i artikel Skyddet, bevarandet och återställandet av biotoper och livsmiljöer ska i första hand innefatta följande åtgärder: – a) Att avsätta skyddade områden. – b) Att i enlighet med livsmiljöernas ekologiska behov vidta underhålls- och skötselåtgärder inom och utanför de skyddade områdena. – c) Att återställa förstörda biotoper. – d) Att skapa nya biotoper.

Art. 4.1 och 4.2 (Natura 2000-nätverket) 1. För de arter som anges i bilaga I ska särskilda åtgärder för bevarande av deras livsmiljö vidtas för att säkerställa deras överlevnad och fortplantning inom det område där de förekommer. MS ska som särskilda skyddsområden i första hand klassificera sådana områden som vad gäller antal och storlek är mest lämpade för bevarandet av dessa arter, med hänsyn till arternas behov av skydd inom det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv. 2. Med hänsyn till deras behov av skydd inom det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv, ska MS vidta liknande åtgärder för regelbundet förekommande flyttfåglar som inte anges i bilaga I med avseende på deras häcknings-, ruggnings- och övervintringsområden samt rastplatser längs deras färdväg.

EU: Livsmiljödirektivet Ingressens motivering känns i stora drag igen från fågelskyddsdirektivet. Där påpekas att det pågår en ständig försämring av livsmiljöerna inom unionen. Artikel 3 är central för bildandet av det ekologiska nätverket Natura Här förklaras att Natura 2000 ska bestå av områden av gemenskapsintresse och även särskilda skyddsområden som utsetts enligt fågelskyddsdirektivet. Nätverket skall göra det möjligt att bibehålla en gynnsam bevarandestatus för aktuella arter och livsmiljötyper.

EU: Livsmiljödirektivet (fort.) Varje medlemsstat ska enligt artikel 4 arbeta fram en lista över områden som innehåller livsmiljötyper och arter som finns upptagna i bilaga 1 och 2. Denna lista överlämnas till EU-kommissionen, som i samråd med respektive medlemsstat beslutar vilka av de föreslagna områdena som är av gemenskapsintresse. Den berörda medlemsstaten ska då så snart som möjligt utse området till ett särskilt bevarandeområde.

EU: Livsmiljödirektivet (fort.) Då ett området förklarats som särskilt bevarandeområde inträder långtgående skyldigheter för medlemsstaterna. Artikel 6 i direktivet spelar en avgörande roll för de skyldigheter som avser skötsel och förvaltning av Natura 2000 områden. För att underlätta tillämpningen av artikeln har kommissionen utarbetat tolknings- anvisningar. Även EG-domstolen har i sin praxis tolkat artikeln.

EU: Livsmiljödirektivet (fort.) För särskilda bevarandeområden ska staterna enligt artikel 6.1 vidta nödvändiga åtgärder för bevarande. Detta ska ske genom att lämpliga lagar eller andra författningar införs eller genom avtal med markägare. Om det behövs ska särskilda skötsel- och förvaltningsplaner utarbetas. Dessa åtgärder ska motsvara de ekologiska behov som finns hos området.

EU: Livsmiljödirektivet (fort.) För särskilda bevarandeområden, ska enligt artikel 6.2 lämpliga åtgärder vidtas för att förhindra försämring av livsmiljöerna, och störningar av de arter, för vilka området utsetts, om dessa kan ha betydande konsekvenser för målet med direktivet.

EU: Livsmiljödirektivet (fort.) Punkt 3 i artikel 6 gäller hur myndigheter i medlemsstaterna ska bedöma planer och projekt som kan påverka särskilda bevarandeområden. Punkten gäller dock så snart ett område valts ut av kommissionen. Alla planer eller projekt ”som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka området på ett betydande sätt”, skall ”bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området.” Planen eller projektet ska godkännas först sedan myndigheten försäkrat sig om att området inte kommer att ta skada. Om det befinnes lämpligt ska allmänheten först höras.

EU: Livsmiljödirektivet (fort.) Punkt 4 i artikel 6 gäller situationen då ett projekt eller en plan måste genomföras trots negativa konsekvenser för ett särskilt bevarandeområde eller för ett område som kommissionen valt ut. Ett sådant projekt får genomföras; om ”alternativa lösningar saknas”, och det finns ”tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse” för att genomföra projektet, – under förutsättning att ”nödvändiga kompensationsåtgärder för att säkerställa att Natura 2000 totalt sett blir sammanhängande”, vidtas.

Art. 7 Förpliktelser som uppstår till följd av artikel i detta direktiv skall ersätta alla förpliktelser som uppstår till följd av artikel 4.4 första meningen i direktiv 2009/147/EEG vad gäller områden som klassificerats i enlighet med artikel 4.1 eller som på samma sätt erkänts i enlighet med artikel 4.2 i det direktivet.

Fågelskyddsdirektivet, art. 4.4 Med avseende på de skyddsområden som avses i punkterna 4.1 och 4.2 ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att undvika förorening och försämring av livsmiljöer samt störningar som påverkar fåglarna, – i den mån denna påverkan inte saknar betydelse för att uppnå syftet med denna artikel. Medlemsstaterna ska även utanför dessa skyddsområden sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer.

Implementering av EU direktiven i svensk rätt Miljöbalken, särskilda skyddsområden, särskilda bevarandeområden 7:27 – 29 b MB

7:27 MB Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fortlöpande föra en förteckning över naturområden som bör beredas skydd eller har beretts skydd – 1. som särskilt skyddsområde enligt rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar,79/409/EEG – 2. som särskilt bevarandeområde enligt rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, eller92/43/EEG – 3. enligt internationella åtaganden eller nationella mål om skydd för naturområden. Av förteckningen skall det framgå vad som föranlett att området har tagits upp i förteckningen – och enligt vilket direktiv, internationellt åtagande eller nationellt mål som förtecknandet har skett. Ett område som tagits upp i förteckningen skall prioriteras i det fortsatta skyddsarbetet.

7:28 MB Regeringen får förklara ett naturområde som särskilt skyddsområde, om området enligt direktiv 79/409/EEG är särskilt betydelsefullt för skyddet av vilda fåglar. 79/409/EEG Ett område som enligt artikel 4.4 i direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, har valts ut som ett område av intresse för unionen ska av regeringen förklaras som särskilt bevarandeområde.92/43/EEG Regeringen får efter samråd med kommissionen upphäva en förklaring enligt första eller andra stycket, om områdets naturvärden inte längre motiverar en sådan förklaring. Lag (2011:322).förstaandra stycket

7:28 a MB Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7:27 MB, 1 st. Tillstånd enligt 1 st. krävs inte för verksamheter och åtgärder som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av det berörda området.

7:28 b MB Tillstånd enligt 7:28 a MB får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna.

Undantag: 7:29 MB Trots bestämmelserna i 7:28 MB får tillstånd enligt 7:28 a MB lämnas, om 1. det saknas alternativa lösningar, 2. verksamheten eller åtgärden måste genomföras av tvingande orsaker som har ett väsentligt allmänintresse och 3. de åtgärder vidtas som behövs för att kompensera för förlorade miljövärden så att syftet med att skydda det berörda området ändå kan tillgodoses. Ett beslut om tillstånd med stöd av 1 st. får lämnas endast efter regeringens tillåtelse.

MB 7:29 a Om ett tillstånd lämnas efter regeringens tillåtelse, är den som ansökt om tillståndet skyldig att bekosta de kompensationsåtgärder som anges i beslutet om tillstånd. 1 st. gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att kräva att sökanden skall stå för kostnaderna. Vid avvägningen skall särskilt beaktas det allmänintresse.

Skydd för djur och växter, 8 kap. MB 8:1 MB: förbud att inom landet/del av landet döda, skada, fånga eller störa vilt levande djur eller att ta bort eller skada sådana djurs ägg, rom eller bon eller att skada eller förstöra sådana djurs fortplantningsområden och viloplatser får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Skydd för djur och växter, 8 kap. MB 8:2 MB: förbud att inom landet eller del av landet ta bort, skada eller ta frö eller andra delar från vilt levande växter får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Sådana föreskrifter får meddelas, om det finns risk för att en vilt levande växtart kan komma att försvinna eller utsättas för plundring eller om det krävs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om skydd av en sådan art.

Skydd för djur och växter, 8 kap. MB 8:3 MB: för att skydda vilt levande djur- eller växtarter eller naturmiljön får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om förbud mot eller särskilda villkor för att sätta ut exemplar av djur- eller växtarter i naturmiljön. Genetiskt modifierade organismer (GMO) – 13 kap. MB

Skydd för djur och växter, 8 kap. MB 8:4 MB: för att skydda vilt levande djur- eller växtarter får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om in- och utförsel, transport, förvaring, preparering och förevisning av djur och växter eller handel med dem. Sådana föreskrifter får meddelas, om det behövs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden på området eller av andra skäl.

Samrådsskyldighet, 12:6 MB Kan en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i MB komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen (12:6 MB, 1 st.). Verksamhet eller åtgärd som skall anmälas för samråd får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte tillsynsmyndigheten medger något annat (12:6 MB 3 st.).

Praktiska råd Områdesskydd (enligt 7 kap. MB) och artskydd (enligt 8 kap. MB) är frågor som den som söker tillstånd eller gör anmälan enligt MB måste ta med i sin planering. Om ett skyddat område eller skyddad art berörs måste det redovisas i ansökningshandlingarna där frågan kommer att avgöras i samband med lokaliseringsprövningen enligt 2:6 MB. Frågor om tillståndsprövning och områdesskydd eller artskydd är bara samordnade med tvingande verkan när det gäller strandskydd (7:16 MB) och Natura områden (7:29 b MB). För övriga områdesskydd och artskydd kan det utöver tillstånd enligt 9 eller 11 kap. MB dessutom behövas dispens från områdes- eller artskyddet. Vid prövning i mark- och miljödomstol kan prövningarna läggas samman enligt 21:3 MB.