Olika kalciumprodukters möjligheter att minska fosforförlusterna från åkermark Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Advertisements

Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Algblomning i Östersjön 2005
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Syror och baser Syror och baser.
1. 2 Servo HÖGER Större utslag ger snabbare ->> hastighet. Mindre utslag ger långsammare -> hastighet. VÄNSTER Större utslag ger
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?
Slamspridning på åkermark
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Dränering och växtnäring
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Hur påverkar man vallfodrets kvalitet genom växtodlingsåtgärder?
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Fördjupad analys av försurningsdata för skogsmarken
Kostnadseffektiva åtgärder i Lillåns avrinningsområde
Rena ämnen och blandningar
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.
Ämneskommitté Vattenfrågor. Normalutlakning av kväve från Sveriges åkermarker beräknade med simuleringsverktyget SOILNDB på uppdrag åt Naturvårdsverket.
Kemi.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst. för mark och miljö, SLU.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Principer för en hållbar utveckling
Mat, myter och molekyler
Ökad efterfrågan => högre pris
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
SALTER Annika Adolfsson.
Försurning.
Joner I en sur lösning finns det vätejoner Syror – molekylföreningar
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Organiska risksubstanser och metaller
Effekter av markavvattning Planering Åtgärder
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Salter Vad tänker man på då man hör ordet salt?
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Målsättning Målsättning.
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
Fosfor och fosforförluster
LOVA - vattenvårdsstöd för en bättre havsmiljö Dennis Wiström.
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Surt, basiskt & joner s. 103 – 126 i kemiboken
Bekämpning av svampsjukdomar i timotej Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i timotej. 3 försök St 31 = begynnande sträckning, st =
Syror och baser.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
PH - värde och syror Introduktion till syror och baser.
Vattnets sensoriska egenskaper Vattenkvaliteten och våra sinnen Lukt smak känsel hörsel och syn Olle Wahlberg Kemiskolan KTH Ingbokällan i Uppland.
Sveriges lantbruksuniversitet Biologisk markkartering - nya analysmetoder för en bättre växtföljd - Agrovästs: Markvårdsdag den 3 feb 2011.
Välkomna till Agrovästs markvårdsdag! Agroväst vill satsa miljonbelopp på markvård – var med och påverka inriktningen på satsningen! Förmiddag – 8 inspirerande.
Välkomna till seminarium om strukturkalkning och kalkfilterdiken!! Kjell Gustafsson ordförande i Markkarteringsrådet.
HClH + + Cl - En Surlösning innehåller alltid vätejoner, H +
Krav på markvård vid ett förändrat klimat, ökande skördar och allt större maskiner? Johan Arvidsson, SLU.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Ekologi.
Miljö kemi.
Hur ändras cementets egenskaper efter förvaring i silor?
Ishavens hemligheter -Vart tar koldioxiden vägen?
Varierad PK gödsling Hur?.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Syror, baser och salter.
Vatten.
Processoptimering.

Hav 71 % av Jordens yta är hav.
Presentationens avskrift:

Olika kalciumprodukters möjligheter att minska fosforförlusterna från åkermark Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala

Kalkens effekter på marken Kemiska - pH, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Fysikaliska – strukturförändringar Verkar utflockande på lerpartiklarna Cementreaktioner Murbruksreaktioner

Reaktionerna i marken är snabbare och effektivare vid högre pH och högre Ca-koncentration möjligt pH möjlig konc. Bränd kalk, CaO >12*1000 mg/l vatten Släckt kalk, Ca(OH) 2 >12*1000 mg/l vatten Kalkstensmjöl, CaCO mg/l vatten *kortvarigt Det är skillnad på kalk och kalk !!! Strukturkalk

Några kalkningsmedel Kalkningsmedel Kemisk beteckning Motsvarande CaO* % Fri kalk** % KalkstensmjölCaCO Bränd kalkCaO70-90 Släckt kalkCa(OH) SockerbrukskalkCaCO *motsvarande syraneutraliserande förmåga uttryckt i kg CaO per 100 kg kalkningsmedel (%) **andel fri kalk (CaO och Ca(OH) 2 )

Andra kalciumprodukter GipsCaSO 4 · 2H 2 OIngen pH-höjande effekt i mark DolomitkalkCaMg(CO 3 ) 2 Mg-jonen har också en viss utflockande effekt PortlandcementCaO·3SiO2vid reaktion med vatten bildas kalciumsilkathydrater och kalciumhydroxid FilterkalkCaCO 3 + en viss andel bränd kalk och aska

Basutbyte ler-2H + + Ca (OH) 2 ler-Ca H 2 O ökad aggregatbildning lägre vattenbindning, mindre såpighet minskad tendens till krympning/svällning gynnas av högt pH och hög Ca-jonkoncentration mycket snabb reaktion (1/2-2 timmar) Kalciumprodukters fysikaliska effekter

Puzzolanreaktion kalcium+ Si o Al + H 2 O kalciumsilikathydrat, kalciumaluminathydrat Murbruksbildning Fri kalk + CO 2 kalciumkarbonatbryggor ger ökad hållfasthet (stabiliserar markstrukturen) beroende av tillgången på silikater och aluminater gynnas av högt pH och hög Ca-jonkoncentration långsamma reaktioner (huvuddelen inom ett år) Kalciumprodukters fysikaliska effekter

Effekter av strukturkalkning på dräneringsvattnets grumlighet Strukturkalkat fält med kalkfilterdike Kapellån Obehandlat fält Vattenprover Provtagning gjord av Dennis Wiström i Södermanland

Strukturkalkning till sockerbetor 12 försök, * 109* 103 Släckt kalk 3 t/ha 4 t/ha Socker- brukskalk 8 t/ha 9 t/ha Utvinnbart socker, t/ha b/JB

Stabilare aggregat, mindre skorpbildning, mindre krympning och färre stora sprickor Fördelaktigare aggregatfördelning, god vatten- och lufthushållning i marken Snabbare upptorkning på våren, tidigare sådd ”Tåligare” jord, stabilisera en god markstruktur! Högre skörd Höjt pH, svampbekämpning, påverkar fosforns löslighet Effekter av strukturkalk

Strukturkalkning – fosforutlakning Förbättrad markstruktur (mindre krympning/svällning och färre stora sprickor) leder till att vattnet infiltrerar över en större yta = mindre ytavrinning Högre och jämnare skördenivå gynnar ett bra fosforutnyttjande Fosforns mobilitet styrs av pH och Ca-jonkoncentration genom fastläggning och komplexbildning. Fosforn är som mest växttillgänglig vid pH 6-7.

Kalkning med kalciumkarbonat – effekt på fosforutlakning Undisturbed clay soil in lysimeters from a five year old field experiments. Lime kiln dust (mainly CaCO 3, 5 tonnes/ha) was spread in the lysimeters prior to simulated rainfall. Alakukku & Aura, 2006

Gips – möjligheter att minska fosforförluster från åkermark Pietola, 2008

Kalciumtillförsel – turbiditet i ytvattenavrinning Lime = Calcium carbonate. Turtola, Boleij, Nylund, Uusitalo & Ylivainio Preliminära resultat.

Kalciumtillförsel – grumlighet i dräneringsvatten Lime = Calcium carbonate. Turtola, Boleij, Nylund, Uusitalo & Ylivainio Preliminära resultat.

Olika kalciumprodukters möjligheter att minska fosforförlusterna från åkermark Åtgärder som påverkar fosforns löslighet men inte hindrar upptaget i grödan Åtgärder som gynnar markens strukturstabilitet Höga och framför allt jämna skördar Mål: att behålla fosforn på fältet!!