Information för studenter Examensarbete i maskinteknik, 1TE662

Dagens information  Lägg teknats exjobbshemsida som bokmärke: Där finns viktig information, blanketter och mallar  Krav för att börja – 130 hp (godkända kurser)  Vad är ett examensarbete?  De olika intressenterna  Examensarbetets formella process  Undersökningars olika faser  Riktlinjer för rapportskrivning  Examinationsprocessen

Mål för kursen Efter godkänd kurs ska studenten kunna  formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar  självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar  göra bedömningar med hänsyn till relevanta tekniska, vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter  muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper  självständigt arbeta inom det maskintekniska området

De olika intressenterna  Handledare Ett examensarbete har alltid en uppdragsgivare. Kontaktpersonen hos uppdragsgivaren benämns handledare (HL). HL är den person som har tätast kontakt med exjobbaren under arbetets gång.  Examinator Examinatorn koordinerar kursen examensarbete. Han ser även till att varje examensarbete tilldelas en ämnesgranskare samt är den som slutgiltigt godkänner ett exjobb, efter att ämnesgranskaren tillstyrkt.  Ämnesgranskaren Den person vid universitetet som skall stödja exjobbaren under arbetets gång benämns ämnesgranskare. I rollen ligger också ansvar för att granska arbetet i stort samt den slutgiltiga rapporten.  Examensarbetaren

Examensarbetets formella process AktivitetAnsvarig Anskaffande av uppgift Student Blankett ”Ansökan för examensarbete”Student Godkännande av uppgiftExaminator (EX) Tilldelning av ämnesgranskare (ÄG)EX Framtagning av projektplanStudent +(HL) Godkännande av projektplanÄG + EX (därefter sker registrering på kurs) Mellanredovisning ÄG + Student Inlämning av färdigt arbeteStudent Opponering ÄG + Student Granskning, godkännandeÄG + EX Dokumentet, examensarbetets process, finns på studentportalen. Där beskrivs ovanstående mer utförligt.

Hålltider, Vt mars – Sista dag för inlämning av projektplan 5 maj – Mellanredovisning 26 maj – Inlämning av färdig rapport 4 eller 5 juni - Opponering

Planering - Projektplan 1/2 Problembeskrivning Ofta kan ovanstående rubrik bytas ut mot uppgiftsbeskrivning. Syfte (Varför skall exjobbet utföras?) Mål (Vad ska du komma fram till?) Examensarbetets mål måste anges i mätbara termer. Fundera över hur resultatet av ditt arbete kan utvärderas. Eventuella avgränsningar skall också anges, dvs. att definiera vad som inte ingår i exjobbet. Metod (Hur skall uppgiften lösas?) Hur skall du gå tillväga för att lösa problemet? Finns det några användbara metoder eller arbetssätt, t.ex. försöksplanering, QFD, konceptvalsmetod, etc. Hur skall informationsinhämtning göras? Bör någon litteratur studeras? Ska intervjuer utföras? Ska tester utföras?

Planering - Projektplan 2/2 Aktiviteter Planering Litteraturstudie Studiebesök Experiment Samråd med ÄG Samråd med HL Rapportskrivning Muntlig redovisning Inlämning Korrekturläsning Händelser

Projektplan – ett nödvändigt ont? ”Måste erkänna att jag aldrig varit mycket för projektplaner och dylikt men så här i efterhand så står det ju helt klart att man dels får klart för sig vad man håller på med (vilket inte alltid, eller rent av sällan är fallet annars) dels får goda möjligheter att strukturera sitt arbete.” Martin Öhling, Exjobbare

av projektplan Godkännande av projektplan När handledaren på företaget gett sitt OK skickas projektplanen till ämnesgranskaren och examinatorn I första hand ämnesgranskaren förväntas komma med synpunkter och krav på eventuella kompletteringar Examinatorn i samråd med ämnesgranskaren godkänner projektplanen Observera att det är först efter att projektplanen blivit godkänd som studenten registreras på kursen

Genomförandefasen 1/2 -Kontinuerlig kontakt med ämnesgranskaren. Förutom den obligatoriska mellanredovisningen bör kontakt upprättas minst 5 ggr, antingen via e-post eller avtalade möten -Ibland kan det vara värdefullt med ett möte/samtal mellan handledaren (uppdragsgivaren) och ämnesgranskaren. T.ex. i samband med ett besök vid företaget

Genomförandefasen 2/2 Dokumentera kontinuerligt Notera det du tror dig få användning av. Skriv ner, kopiera eller hänvisa. Håll ordning på de källor du använder dig av. Sammanställ observationer från undersökningar. Utför och sammanställ beräkningar.

Mellanredovisning Examensarbetaren/na presenterar sina arbeten för ämnesgranskaren och studentkollegor. Utförligare instruktion inför mellanredovisningen kommer att meddelas via studentportalen Examensarbetarna kan vid detta tillfälle komma överens om hur de skall hjälpas åt med korrekturläsning av varandras rapporter.

Redovisningsfasen  Rapportens disposition  Aktiv eller passiv form, val av tempus  Litteraturhänvisningar, citat, referat mm  Typografisk utformning (brödtext, rubriker, tabeller, formler,mm.)  Studera rapportmallen som finns på studentportalen. Studera de exjobbsrapporter som finns i portalen och i DIVA (fr.o.m 2010)

Rapportens disposition Inledande del:Titelsida (enligt mall) Abstractsida (enligt mall) Sammanfattning Förord (stöd, tack..) Innehållsförteckning Huvuddel:Inledning (bakgrund,syfte/mål) Metoder Genomförande Resultat Diskussion Avslutande del:Referenslista Bilageförteckning Bilagor

Aktiv eller passiv form? Passiv form:”Det föreslogs att projektet skulle läggas ned” Aktiv form:”Olle Persson föreslog att projektet skulle läggas ned” Tekniska rapporter skrivs normalt med passiv form. Det förekommer dock att vissa avsnitt skrivs med aktiv form. Oavsett vilket du väljer, tänk på att vara konsekvent inom varje avsnitt. Det är t.ex. vanligt att diskussionsavsnittet skrivs i aktiv form medan metodbeskrivningarna skrivs i passiv form.

Tempus? Imperfekt:”Kalle sågade av trädet” Presens:”Kalle sågar av trädet” Använd normalt imperfekt i ”sammanfattning”, och ”metoder”, samt presens i ”förord”, ”resultat” och ”diskussion”. En räddare i nöden kan vara språkverkstaden som alla studenter kan vända sig till. Mot slutet av terminen kan det vara rusning, så kontakta dem i god tid innan rapportinlämning.

Litteraturhänvisning-Harvardsystemet I en teoretisk studie (Thelandersson, 1984) visades ett samband för..... Referenser (i bokstavsordning) Thelandersson, S. (1984). Konstruktionsberäkningar med dator. Studentlitteratur, Lund. (ISBN ).

Litteraturhänvisning - Oxfordsystemet I en teoretisk studie 1 visades ett samband för..... text Thelandersson. 1984, s 56 Referenser (i bokstavsordning) Thelandersson, S. Konstruktionsberäkningar med dator. Studentlitteratur, Lund.1984 (ISBN ).

Litteraturhänvisning-Vancouversystemet I en teoretisk studie [1] visades ett samband för..... Referenser (i nummerordning) [1]Thelandersson, S. Konstruktionsberäkningar med dator. Studentlitteratur, Lund (ISBN )

Elektronisk referens - Harvardsystemet Atlas Copco Craelius AB ligger i Märsta och har i dagsläget drygt 100 anställda. Verksamheten …(text) … inom områdena undersökningsborrning, grundläggning och bergförstärkning (Atlas Copco AB, 2011). Referenser (i bokstavsordning) Atlas Copco AB (2011), Lär känna vår verksamhet, Tillgänglig på: ( )

Elektronisk referens - Oxfordsystemet 1 Atlas Copco AB, Lär känna vår verksamhet, Atlas Copco Craelius AB ligger i Märsta och har i dagsläget drygt 100 anställda. Verksamheten...(text)... inom områdena undersökningsborrning, grundläggning och bergförstärkning 1. ”URL ska alltid anges men är den lång och krånglig, hänvisa till en överordnad sida och ange sökvägen till dokumentet du refererar till i din referenslista” Referenser (i bokstavsordning) Atlas Copco AB, Lär känna vår verksamhet, Tillgänglig på: ( )

Citat är en ordagrann återgivning av vad någon annan har sagt eller skrivit Från Karlebo svetshandbok citeras: ”Ett välkänt problem vid bågsvetsning är den kraft eller ”blåsverkan” som uppstår när magnetfältet kring ljusbågen inte är helt symmetrisk.” 1 1. Karlebo svetshandbok (1997), s.55

Referenstips från coachen Alla referenser som finns angivna i kapitlet ”Referenser” (källförteckning) skall vara refererade till i rapporten Det kan vara trevligt att utnyttja fotnötter för ordförklaringar. I så fall bör inte Oxfordsystemet användas för referenser Muntliga referenser accepteras, men skriftliga är att föredra eftersom de kan kontrolleras av läsaren

Sekretess Ibland vill uppdragsgivaren att examensrapporten förses med sekretess. Detta bör dock utnyttjas restriktivt, av flera skäl: - Skapar extra krångel och administration - Exjobbaren har inget att visa vid jobbsökande Ibland kan sekretess undvikas genom att vissa data lämnas utanför rapporten. Det finns ett standardavtal för sekretess på UTHs exjobbshemsida ”..om jag nån gång skall ta en civilingenjörsexamen kommer jag nog vägra sekretess på exjobbet, det var för mycket krångel..” Exjobbare 2011

Opponering I slutet av kursen hålls en opponering med 2-3 exjobbare och deras ämnesgranskare Inför opposition distribuerar varje exjobbare rapporten till ämnesgranskaren och opponenterna En utförlig beskrivning av opponeringsprocessen finns i dokumentet ”instruktion_opponering.doc”, på studentportalen. I korta drag sker följande: Opponenten presenterar arbetet ca min. Respondenten får tillfälle att bemöta presentationen. Opponenten opponerar på arbetet, dvs. ger feedback enligt given checklista Vad som skall ändras och kompletteras i rapporten bestämmer sedan ämnesgranskaren.

Godkännandefasen -När examensarbetet är godkänt av ämnesgranskaren skickas rapporten, via Urkund, till examinatorn: -Examinator 1 är alltså den som ger det slutgiltiga godkännandet, ofta i samråd med ämnesgranskaren. -Besked om godkännande lämnas senast en vecka efter inlämningsdatum (ofta mycket snabbare än så) -När ett arbete är godkänt ska studenten 1)Kontakta UTH-kansliet för att få ett ISRN-nummer 2)Lägga upp sitt exjobb i DIVA (se teknat.uu.se) 1 Claes A. är examinator för de exjobb Lars D. ämnesgranskar

Icke godkända arbeten Icke godkända arbeten kan, efter omarbetning eller komplettering, inlämnas för ny prövning senast två veckor före höstterminens start. Alternativt förfarande kan eventuellt överenskommas med examinator. I annat fall görs ett nytt examensarbete.

Hur gör man för att misslyckas! Studenten går helt och hållet på uppdragsgivarens krav och glömmer bort de krav som universitetet har på ett examensarbete. Studenten tar inte kontakt med ämnesgranskaren när han/hon stöter på problem Exjobbet blev för stort och oöverskådligt p.g.a. bristfälliga (inga?) avgränsningar Oklara och otydliga mål gör att det är omöjligt att bedöma vad som skall "levereras" Rapporten skrivs med målgruppen "företaget" istället för målgruppen” studenter med samma bakgrund som exjobbaren" Studenten får för lite stöd av handledaren/ämnesgranskaren.

Pontus Riarbäcks tips Läsa andra rapporter som blivit belönade En gång för alla lära sig hur man använder referenser Göra en ordentlig projektplan med en ordentlig riskbedömning Intervjuteknik och intervjufrågor - viktigt att göra rätt från början