2015-11-11| © PiiA Framtidens kompetensförsörjning – Det digitala lyftet? Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SIQs MODELL Uppskattad tidsåtgång: 30 minuter Till avsnittet tillhör ett test som tar ca 10 minuter att genomföra 2.
Advertisements

Ta tillvara styrkan i FINSAM och... växla upp.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Förväntningar! – BIM Alliance? BIM Alliance är en sektorsdriven ideell förening som arbetar för bättre samhällsbyggande med hjälp av BIM Med hjälp av BIM.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
Nytt BeBo-projekt kopplat till KOMBO-husen Idag finns inget strukturerat sätt att samla in energidata automatiskt från flera fastigheter och flera fastighetsbolag.
SMART KOMMUN I NACKA: ENKEL OCH ÖPPEN VÅRT MÅL ÄR ATT BLI BÄST PÅ ATT VARA KOMMUN.
Nyanlända akademiker snabb väg in på arbetsmarknaden Reglab Eva-Britt Grönberg, projektledare.
Frukostmöte i Nässjö 6 juni 2015
Dubbel Yrkesutbildning
Midtvejskonferencen 7. mars 2017
Analys gjord av Science Skills i samarbete med Mercuri Urval
Smart Built Environment Utlysning mars 2016
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Framtidens Norrköping på C
Utveckling i Norsjö kommun med stöd av digitalisering och IT
Jämställd regional tillväxt Blekinge Malin Faraasen
XX kommun Kommunikationsplan.
Ett treårigt utvecklingsprojekt
AKTIVITETER RESULTAT EFFEKTER HÅLLBARHETS MÅL
Genusinkluderande utmaningar för akademin
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Att långsiktigt säkra konkurrenskraften genom att samverka
Erfarenhetsutbyte 25 november
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Valideringsdelegationen 2013
Johan M. Sanne Lisa Schmidt
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Ny vision Samtal om framtiden
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Miljömålen består av tre slags mål
En klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 – en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Arbetet drivs av Skanska Färdplanen klar 23.
Innovationsklimatet i Sundsvalls kommun - resultat av självskattning
Delrapport SAM 3.0 Vuxenutbildningsnätverket
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
• • SKAPAD AV
En utvecklad studie- och yrkesvägledning
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Goda livsvillkor, livslångt lärande & välutvecklad ideell sektor.
SGUs årsredovisning 2017.
Vad är ett system? "Ett system är ett nätverk av ömsesidigt beroende komponenter (fristående uppgifter, människor eller processer) som arbetar tillsammans.
Administrativ enhetschef vid Institutionen för hälsovetenskaper
Behov från intressenter Nöjda intressenter
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Nytt projekt för kvarstående justeringar efter omorganisationen
Erfarenheter av dynamiskt Inköpssystem
Smartare möten – effektivare uppföljning
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Välkommen! Information om förbundet och Peer Fika
Så får vi praktisk nytta av nya ISO 50001
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Digital delaktighet En fråga om demokrati
Leverantörer Bas Bedömning Utvärdering Samarbete Utveckling.
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Vägledning för framtidens arbetsmarknad
Strategi 2025 Detta är ett bildspel som kan användas för att presentera den formella resan kring det pågående strategiarbetet. Bildspelet bygger på arbetsboken.
Hållbar utveckling måste vara
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Idéburet offentligt partnerskap (IOP)
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
- LISTAR DE STÖRSTA LEDARSKAPSUTMANINGARNA 2019
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Kontinuitetshantering
Presentationens avskrift:

| © PiiA Framtidens kompetensförsörjning – Det digitala lyftet? Mikael Söderström Institutionen för informatik Umeå universitet

| © PiiA PiiA Academy Kompetens och kompetensförsörjning för konkurrenskraft och strategisk förnyelse Vilka är de viktiga kompetensbehoven? Hur försörjer man dessa behov? Hur löser man sin långsiktiga ”talangförsörjning”? Mål: Etablera en verksamhet som kan stötta aktörernas långsiktiga kompetensförsörjning genom att utveckla och tillgängliggöra viktiga resurser för detta

Om PiiAs övergripande utmaning: Att få ihop marknadskrafter för maximal tillväxt & förnyelse Ägare | Styrelse Företagsledning FoU Marknad | Försäljning Service Ägare | Styrelse Företagsledning FoU Produktion Underhåll marknad Teknik- & Systemleverantörer Teknik- & Systemleverantörer Basindustrin Akademi & Institut Industri & Myndigheter PiiA Academy PiiA Analysis PiiA Projects PiiA Research PiiA+ Product Innovation Process Innovation Digitalisering

Satsning på kompetens och kompetensförsörjning Insatser med olika tidshorisont Insatsområde: (olika tidfokus) Komp.försörjn.- processen (WP2) Komp.behov och Kursutbud (WP3) Utbildnings- samverkan (WP4) Intresse- väckande (ej med) Målsättningar med insatser Effektivare proc för vidareutb., rekrytering, etc. Kursutbud som matchar framväxande komp.behov Effektiv utb.samv. med UoH/gymn (mobilitet, kunsk.överföring) Ökat intresse för området inom utb.systemet PiiA Academys insatser Formulera best practices för processen Identifiera gap mellan behov och utbud Presentera goda exempel Ej med i projektet Avsedda PiiA-effekter Upprätthållen, stärkt process- effektivitet Konkurrenskraft gm bättre PiiA- användning Kapacitets- förstärkning långsiktigt Return of investment 3-6 mån6-12 mån12-48 mån5-10 år

| © PiiA PiiA Academy Resultat så här långt

Metodik och upplägg Skapa problembild Genomföra intervjuer Köra workshops Analysera och värdera Validera, vidareutveckla Aktörer vi hittills intervjuat: Leverantörer, processindustrier, automations- konsulter och kursleverantörer

Resultat så här långt: Kompetensförsörjningsprocessen Kompetensbehov kan uppstå på olika sätt Teknikutveckling, nyinstallation utrustning/system, myndighetskrav, pensionsavgångar, etc. Identifieras oftast via medarbetarsamtal (affärsområdes-, linje- eller avdelningschefer) Identifierat kompetensbehov leder till Kompetensutvecklingsinsats (oftast genom intressanta projekt) Nyrekrytering (ses som en separat process) Anlitande av extern kompetens (ses som en separat process) I många fall är kompetensförsörjningsprocessen ganska informell; rollbeskrivningar, dokumentation av kompetens, individuella utvecklingsplaner hanteras i mån av tid…

Resultat så här långt: Kompetensförsörjningsprocessen Merparten kompetensutveckling sker i form av 70:20:10 On-the-job-training (70) Reflektion, feedback från chefer/kollegor (20) Formella utbildningar (10) Blir lätt osystematiskt och svårt att dokumentera kompetens Förhållandevis oproblematiskt att identifiera kompetensbehov och hitta rätt utbildningar En 4-årig gymnasieutbildning inom teknikområdet efterlyses av många

Resultat så här långt: Roller och rollbeskrivningar ACM-modellen, yrkesroller Automation Technician Automation Sales/Marketing Professional Control Systems Engineer Automation Network Engineer Control Software Engineer Enterprise Integration Engineer Intervjuerna visar Mer passande för kunderna än leverantörerna, men stämmer inte helt då de flesta företag har bredare roller än modellen visar Litet intresse för certifiering enligt ACM. Man certifierar sig på andra sätt, t.ex. för produkter eller som projektledare Fördel: Modellen ger roll-/befattningsbeskrivningar per automatik. Branschstandard?

Resultat så här långt: Nuläge Utmaningar Generationsväxlingar, och effektiva former för erfarenhetsöverföring Skapa gedigen processkunskap, både hos industri- och leverantörsföretag Krympande marginaler gör det svårt för leverantörer att ge nya erfarenhet Att lära upp ”de nya” tar tid även för industrin Många saknar en utbildning motsvarande gymnasieingenjör – alla behöver inte vara civilingenjörer Leverantörerna tycker det saknas beställarkompetens Kunderna klagar på kvalitetsbrister - hänger det ihop med föregående punkt!?

Resultat så här långt: Framtid Utmaningar Säkerhetsaspekter! När mer blir uppkopplat och allt fler vi kunna ”accessa” olika system oavsett var man befinner sig Måste kunna hantera både digitaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen samtidigt som mycket utrustning fortfarande är gammal Kunskap om och förmåga att bedöma effekter av digitalisering Stort fokus på befintliga tekniker => det blir lite tid och ork till förnyelse och ”det nya” Vad innebär digitaliseringen för kompetensförsörjningssystemet?

Idéer och förslag Riktade utbildningar för beställarkompetens Funktionsbeskrivningar som ett sätt att stärka beställningar Branschgemensamma kurser för stärkt processkunskap Produktionsmiljöer som även kan stötta effektivt lärande Workplace-learning metodik för effektivare ”70-lärande” Branschsamordning för fler praktikplatser Breda organiserade former för utbildningssamverkan Stärkta förnyelse- och tillväxtförmågor genom forskningssamverkan Systematiskt, gemensamt arbete med framtidens kompetensbehov

| © PiiA Kompetensförsörjning i en digitaliserad värld? Nya affärer Nya produkter Nya processer Ny teknik Ständig förnyelse

Preliminära slutsatser Stort behov av kompetens i förnyelse- och tillväxtarbete Modeller och metoder för mer systematisk omvärldsbevakning och mer systematiskt förnyelsearbete behövs Livslångt lärande blir viktigare i det digitaliserade samhället En digitaliserad arbetsmarknad kräver kontinuerligt nya kunskaper och förmågor, samt utveckling av spetskompetens => fortbildning och kompetensutveckling måste ske ständigt Behov av kompetens för att effektivisera ”70-lärandet” T.ex. IT-stödda lärmiljöer av olika slag Skapa nationella strukturer för för utbildningssamverkan och mobilitet industri - UoH Bättre samverkan mellan olika aktörer, mer flexibla utbildningar på alla nivåer, effektivare former för lärande

Ett första steg: Digital Capabilities Forum En serie workshops hösten/vintern 2015 för att Inspirera, ”tanka in/av” kunskap Fånga upp hur företag tänker och vad de gör Diskutera behov och önskemål Preliminära datum 1/12: Umeå (Nätverkspartner; Dohi) 2/12: Sundsvall (SSG) 3/12: Örnsköldsvik (Brath) 9/12: Skellefteå (HelloFuture) 10/12: Luleå (?) Steg två; hemsida, samverkansstrategi, fler och andra typer forum under våren 2016 Välkommen!