Karin Stammarnäs Identitet, musik och delaktighet

Folkbildning och Identitet Svenska modellen Den moderna staten Medborgerlig bildning Betonade gemensam identitet, gemensamt språk och nationellt medborgarskap¨ Hur Folkbildningen förhåller sig till det: Postmoderna Interkulturella Individualisering Globalisering. Kulturella friställningen.

Vad är identitet?  Den unika människan. Självdefinierad (hur jag upplever mig själv, vem jag är och inte är) eller definierad av andra.  Formas under hela livet  Många olika egenskaper. Självvalt och sådana vi inte kan påverka.  samspel/samverkan med sin omgivning. Och samtidigt finns det utrymme för individuella val och uttryck.

Martin Buber ( )  Leva utifrån sitt väsen, från den man är.  Leva utifrån bilden av sig själv, att låta sitt liv bestämmas av vilket intryck man vill göra

Kulturbegreppet  Etnicitet  Klass  Kön  Ekonomi  Sexualitet

1800-talet  Glesbygd  Närproducerat  Kyrkans roll  Federalsamhälle  Flera generationer  Cykliskt tid  Låg läskunnighet hos folket  Folkskolan infördes  Folkhögskolor  Folkbibliotek

Nikolaj Severin Grundtvig ( )  En skola för livet  Det andliga, osynlig men universell kraft i varje människa  Livsupplysning  För folket, genom folket  Myndiggöra sig själv  Känslans kultur

Sverige  Ellen Key ( )  Rationalitet  Modernisering  Nytta  Produktion  Arbete

Oscar Olsson ( )  Nykterist  Socialdemokrat  Första studiecirkeln  Fritt och frivilligt  Öka läskunnigheten  Minska alkoholkonsumtionen  Mot det passiva lyssnandet. Utbildning var någonting skolan ägnade sig åt.  För bildning, ett aktivt, livslångt lärande på folkets eget initiativ.

Första delen av 1900-talet  Det moderna samhället – Den första friställningen  Järnvägen  Telefon  Dagstidningar  Radio  Elektricitet  Fler politiska partier  Industrialismen

Rörelserna + Folkskola= Demokrati  Nykterhetsrörelsen  Väckelserörelsen  Arbetarrörelsen  Idrottsrörelsen  Folkskola  Bibliotek  Föreningsarbete

Nationalstaten  Kön  Identitet  Klass  Politiskt parti  Familj

Andra delen av 1900-talet  Det postmoderna samhället. Den andra friställningen  Individen i centrum  Invandringen ökar  Mobilare samhälle  Hemmafruepoken är över  Barn på dagis – förskola  Rörlig marknad  Interkulturellt samhälle  Globalt samhälle  Internet, sms etc.

Början av 2000-talet  Nutid, frisättning från de gemensamma  Global marknad  De stora universaliska berättelsernas upplösning  Det moderna är omodernt

Folkbildningen  Staten och folkbildningen separerar. Folkbildningsrådet bildas 1991  Män och kvinnors möjlighet att påverka sin livssituation  Ta del och själv utföra kultur  Demokrati och demokratiska mötesplatser  Det livslånga lärandet

Tio olika studieförbund  Arbetarrörelsens Bildnings Förbund (ABF)  Folkuniversitet  Sensus  Studieförbundet Vuxenskolan (SV)  Medborgarskolan  Studiefrämjandet  Bilda  Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV)  Ibn Rush  Kulturens Bildningsverksamhet

Bernt Gustavsson född Idéhistoria  Bildning är mötet mellan individens egna erfarenheter och de kollektiva erfarenheterna  Skapade en svensk identitet men är som företeelse universell  Olika uttryck, olika vägar till lärande och gemenskap  Måste rymma olika identiteter - Mångfald  Ta bort rädslan och mötas i det reella

Det mellanmänskliga  Martin Buber (igen)  Att kunna möta det främmande hos sig själv i mötet med det främmande  Social eller kollektiva i relation till det mellanmänskliga  Åsikt eller nå insikt  Äkta dialog  Att vara medveten om den andre i mötet  Finns vare sig i den ena parten eller i båda tillsammans utan i de levande samspelet, det som är verkligt mellan dem.

Motstridigheter inom Folkbildningen  Bernt Gustavsson (igen)  Fri och oändlig – klart uttalad målsättning  Skapa sammanhang – specialkompetens  Jämlikhetsskapande – elitism  Förändrande radikal- konservativ och samhällsbevarande

Studiecirkelns grundstenar  Man lär sig av och genom varandra  Det finns ingen expert som talar om vad som är bäst  Fritt och frivilligt  Respekt för varandras oliktänkande  Demokrati, inflytande, delaktighet  Tid för eftertanke  Det livslånga lärandet  Förankrat i rörelse – föreningsliv eller andra nätverk

I skolan går du för att bli något, i en studiecirkel går du för att bli någon

Identitet och Musik – inom Folkbildningen  Ökat fritid  Ungdomskultur  Musiken är starkt identitetskapande  Ca st människor deltar i musikverksamhet och av dess hos studieförbunden  9 av 10 ungdomar har starkt eller mycket starkt musikintresse  Historiskt har få kvinnliga förebilder lyfts fram  Hur påverkar det identiteten?

Musiken som:  Sammanhållande enande kraft  Vi-känsla (arenarock)  Förmåga att uttrycka utanförskap (mot det andra)  Kläder och uttryck  I sin musikgrupp skapar man en egen enhet. Ett ¨eget rum¨  Skapar drömmar, förbereder sig och över inför framträdandet  Skapar en dialog utifrån sig själv till världen  Stora möjligheter att se sig själv genom dokumentation  Skapa särprägel  Ett språk- demokrati

Sven-Eric Lidman Idéhistoria  Det är först när jag kan identifiera mig med något som jag har möjlighet att särskilja mig.