Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna

Vårdprogrammet omfattar Barn och vuxna som utsätts för någon form av våld i nära relation Barn som bevittnar våld i nära relation Barn som utsätter andra barn för våld eller har ett sexualiserat beteende Barn är personer upp till 18 år

Begreppet Våld i nära relation Våld i nära relation innefattar allt våld som kan inträffa inom familjen eller av någon man står i beroendeställning till eller någon man har eller har haft en nära relation till

Olika typer av våld i nära relation Fysiskt våld - barnmisshandel Psykiskt våld- barn som vittne till våld, förföljessesyndrom, stalking Sexuellt våld- övergrepp via IT, groming, sexuell exploatering, barnprostitution, barnpornografi Hedersrealterat våld (Kvinnlig) könsstympning Materiellt våld Ekonomiskt våld

Normaliseringsprocess Den process där den våldsutsatta med tiden betraktar våldet som förväntat och delvis accepterat Den våldsutsatta skuldbeläggs av våldsutövaren och skuldbelägger sig själv Processen gör det svårt att bryta upp från relationen

Varför ska vi fråga om våld? Att bakom såväl psykisk och fysisk ohälsa kan pågående våld och tidigare erfarenheter finnas Hälso- och sjukvårdens personal har en nyckelroll att upptäcka och identifiera

Förekomst Värmland Befolkningsstudien Liv & Hälsa 2012 Fråga 78. Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för avsiktligt våld eller misshandel? Svar: Ja, en gång och Ja, flera gånger Fråga 79. Vem/vilka utsatte dig för avsiktligt våld eller misshandel vid det senaste tillfället? Svar: Blivit utsatta av en nära bekant/granne och familjemedlemmar/ släktingar vid senaste tillfället

Förekomst Värmland ( 18 år och äldre, Liv och Hälsa 2012, Värmland) Cirka 90 procent av de som uppger sig som utsatta är mellan år. - Fördelningen mellan åldersgrupperna år och år är ungefär lika. - Cirka 10 procent av de utsatta är 65 år eller äldre. 50 procent av de utsatta uppger att deras hälsotillstånd är varken bra eller dåligt, dåligt. - Motsvarande siffra för icke utsatta är 29 procent. Vid jämförelse av utbildningsbakgrund visar resultaten från undersökningen ingen skillnad mellan den grupp som blivit utsatta och den grupp som inte blivit utsatt för våld i nära relation.

Förekomst Värmland ( 18 år och äldre, Liv och Hälsa 2012, Värmland) På frågan Har Du eller har Du haft någon eller några långvariga sjukdomar eller besvär de senaste 12 månaderna? finns en rad långvariga sjukdomar och besvär uppräknade. Depression/utmattningssyndrom är tre gånger vanligare hos gruppen som är utsatta jämfört med den grupp som inte är utsatta för våld i nära relation. Utsatta kvinnor uppger i mycket större utsträckning än män att de lider av depression/utmattningssyndrom.

8. Har du under de 3 senaste månaderna upplevt något eller några av följande besvär eller symtom? ( 18 år och äldre, Liv och Hälsa 2012, Värmland)

Lagar som styr hälso- och sjukvårdspersonalens agerande BARN SoL kap 14: § 1 HSL 2f, 2f § LSS 24b § Brottsbalken kap 4 Patientsäkerhetslag (2010:659) kap 6: §5 Brottsbalken kap 6 §4 Offentlighet- och sekretesslag, (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) kap 4 VUXNA HSL Brottsbalken kap 6 § 1 Brottsbalken kap 4 LSS 24b § Offentlighet- och sekretesslag (2009:400) Patientdatalagen (2008:355) kap

Riktlinje för anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn och ungdomar (0-18 år) Enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen är bl.a. anställda inom hälso- och sjukvård skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa Vi är även skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd

Ansvarfördelning Verksamhetschefen ansvarar för att; -att vårdprogrammet och tillhörande riktlinjer och rutiner är kända inom verksamheten och att nyanställd personal informeras -lokala vårdrutiner tas fram för verksamheten -uppföljning av att rutiner efterföljs och revideras vid behov

Uppföljning av vårdprogrammet Processmål för uppföljning på verksamhetsnivå År 1 (mäts 2014) 50 procent av verksamheterna har en lokal verksamhetsanpassad vårdrutin År 3 (mäts 2016) 100 procent av verksamheterna har en lokal verksamhetsanpassad vårdrutin

Vårdprogrammets delar

Gott bemötande- Personalperspektiv Personal möter våldsutsatta överallt i vården Vi är ansvariga för situationen Vi behöver fråga och inge trygghet

Gott bemötande – Patientperspektiv (3.1) Gott bemötande är extra viktigt på grund av utsattheten av våld i nära relation Patienten behöver trygghet i mötet Patientens erfarenhet innebär ofta svåra känslor exempelvis skam, skuld skräck och vanmakt Patienten kan behöva hjälp att sätta gränser för sin intigritet i krisen Beakta patientens funktionsnivå

Gott bemötande - Patientperspektiv (3.1) … innebär att vi lyssnar, frågar och inte ifrågasätter den våldsutsattas beskrivning … är en förutsättning för att den våldsutsatta ska känna tillit och våga berätta om sin våldsutsatta situation En konsekvens av våldet är att den våldsutsatta har svårt att lita på andra personer och är rädd att inte bli trodd Ofta upplever den utsatta personen en skuld och skam över sin situation

Upptäcka, identifiera och fråga (3.2) Våga fråga - hälso- och sjukvårdspersonal har en nyckelroll att upptäcka och identifiera - frågan om våld ska ställas i enskildhet och på ett öppet sätt Tecken, fynd och symtom - Varierande symtom som inte självklart knyts till våld - Akuta skador - Fysiska och psykiska reaktioner - Kroniska effekter orsakade av våld i nära relation

Upptäcka, identifiera och fråga (3.2) Hälso- och sjukvårdspersonal behöver vara extra uppmärksam i kontakt med personer som kan vara särskilt sårbara -barn -personer med funktionsnedsättning -HBTQ – personer -personer med missbruks- och beroendeproblematik -personer med psykisk sjukdom -personer som lever i miljöer där hedersvåld förekommer -äldre personer

Bedömning av säkerhet och risk (3.3) I patientmötet göra en bedömning av faktorer som är viktiga för patientens skydd och säkerhet. Utgå från personens berättelse och gör tillsammans en bedömning av vad personen behöver för att vara trygg - ytterligare våld/upptrappning av våld? - tryggt boende? - stödjande nätverk? - barn i familjen?

Dokumentation (3.4) Syfte med dokumentation - Att kunna följa vårdprocessen - Underlag för eventuell juridisk process Arbete pågår kring att skapa en mer enhetlig dokumentation

Sekretess (3.4) Skydd Samverkan Hantering av skyddade personuppgifter Reservnummerhantering

Behandla och rehabilitera (3.5) Behandling och rehabilitering av den våldsutsatta sker både i det akuta skedet och utifrån kroniska effekter av våldet hos barn och vuxna - medicinsk vård och behandling - psykosocial omhändertagande - psykiatrisk vård

Förebygga och samverka (4) Internt förebyggande arbete - Öka kunskapen om våld i nära relationer hos olika målgrupper - Pågående arbete kring jämställdhet och jämlikhet Förebyggande arbete i samverkan med andra, exempel - Myndighetssamverkan Värmland - Barnahus Värmland

Exempel på stöd i det fortsatta arbetet Livlinan För privata vårdgivare