1 Sveriges Bygguniversitet – Varför det ?  Bolognaprocessen …  Generationsskiften …  Finansiering …  Rekrytering …  Globalisering … Hot eller möjligheter? Samverkan för internationell excellens Världen förändras – Även den akademiska …

2 “Det började som en skakning på nedre däck”  Formas utvärdering av byggforskningen 2003  SBUF-workshop om byggforskning december 2003  Tre SBUF-projekt  Workshops och seminarier med forskare och branschfolk  Kartläggning genom enkäter och faktainsamling  Högskolekonferenser  Möten, möten …..  Rapport, klar i december 2007 – Äntligen! Arlanda 2004 Chalmers 2005 Lund 2007 Samverkan för internationell excellens

3 Hur såg det ut ? Byggkonstruktion Chalmers KTH LTH LTU Byggprocess och förvaltning Väg- och trafikteknik Byggnadens tekniska funktion Vatten och miljö Geoteknologi FO Arbetsgruppens bedömning: 2007 fanns det aktiva forskarmiljöer som uppfyller krav på kritisk massa inom samtliga temaområden, men inte överallt… Hur ska det se ut i framtiden? - Som idag? - Allt överallt utan samordning? - Övergång till samordnad profilering? ”Fakta” från högskolorna om de bygginriktade verksamheterna 2006 HögskolaAntagna V/S-stud. ht 2006 Avslutade exjobb V/S 2006 Definierade forskar- grupper Fo-ledare födda <1950 Aktiva dr-stud. ht 2006 Forskar- examination 01/02-05/06 GU Mkr FFU Mkr Ext. Mkr Total oms. Mkr Chalmers KTH , LTH , LTU (3 vak.) Totalt

4 Arbetsgruppens bedömning - två möjliga vägar Fortsätta i morgon på samma väg som i dag … … eller vika av i riktning mot samordnad profilering … Samverkan för internationell excellens

5 Vägen vi valde att vandra…  Februari: Hejarop från Universitetskanslern  April: Forskningsledare och forskningsfinansiärer gav mandat att gå vidare  Maj: Handlingsplan för bildande av Sveriges Bygguniversitet  Maj – oktober: Avsiktsförklaringar temagrupper  Augusti: Uttalat stöd från SBUF, Vinnova och Formas  September: Bifall från berörda rektorer Samverkan för internationell excellens

6 Nu står vi här … Bygginnovationen Vinnova & industrin Sveriges Bygguniversitet ? Samverkan för internationell excellens Vägverket FUD

7 Sveriges Bygguniversitet – syfte och mål  Syfte: Aktivt verka för en profilering och samordning av byggteknisk forskning och utbildning vid Chalmers, KTH, LTH och LTU baserat på en förankring hos byggsektorn och finansiärerna för att säkerställa relevans, utveckling och internationell konkurrenskraft Mål  Etablerad och i drift 2011  Långsiktig behovsprövad forskningsstrategi  kontinuerligt reviderad plan för generationsskiften  Attraktiva arbetsmiljöer och arbetsförhållanden Fokus 2009  Forskningsstrategi  Plan för generationsskiften  Kartläggning av GU, identifiering av behov/möjligheter till samordning Samverkan för internationell excellens

8 Sveriges Bygguniversitet - Syfte och mål Syftet är att aktivt verka för en profilering och samordning av byggteknisk forskning och utbildning vid Chalmers, KTH, LTH och LTU baserat på en förankring hos byggsektorn och finansiärerna för att säkerställa relevans, utveckling och internationell konkurrenskraft. Målet är att år 2011 ska  samarbetsorganisationen Sveriges Bygguniversitet vara etablerad och i full drift  det finnas en långsiktig behovsprövad forskningsstrategi för Sveriges Bygguniversitet som är väl förankrad hos utförarna, finansiärerna och byggsektorn,  de forskargrupper som ingår i Sveriges Bygguniversitet hålla hög internationell kvalitet, ha stabil ekonomi och kunna erbjuda attraktiva arbetsmiljöer och arbetsförhållanden för medarbetarna,  det finnas en kontinuerligt reviderad plan för generationsskiften bland forskningsledarna,  möjligheten studeras till att utvidga verksamheten till hela samhällsbyggnadssektorn,  Sveriges Bygguniversitet omfatta forsknings- och utbildningsverksamhet med en total omsättning på 800 MSEK och  500 teknologer antas till utbildningsprogrammens årskurs 1 och programmen ska ha minst två sökande per utbildningsplats ligger fokus huvudsakligen på  utveckling av en långsiktig forskningsstrategi för Sveriges Bygguniversitet,  utveckling av en plan för generationsskiften bland forskningsledare och  kartläggning av existerande utbildningsprogram och identifiering av behov och möjligheter till samordning.

9 Samverkan för internationell excellens Grundläggande förutsättningar  Temagruppernas huvuduppgift är att aktivt verka för nationell samordning av forskning och forskarutbildning inom respektive temaområde  Grundutbildningsgruppens huvuduppgift är att aktivt verka för nationell samordning av civing-/MSc-program inom V/S  Den nationella samordningen avses i en framtid baseras på Bolognamodellen 1. Kandidatexamen (BSc) ges på samtliga fyra högskolor 2. BSc-programmen är tillräckligt samordnade för att uppfylla förkunskapskraven för samtliga civing-/MSc-program som ingår i samordningen 3. Respektive högskola tar ett regionalt ansvar för samordning med BSc-program på lokala högskolor  Temagrupperna/grundutbildningsgruppen ska verka för att 1. MSc-program och forskarutbildningar svarar mot nationella behov och är internationellt konkurrenskraftiga 2. Kompetens inom utbildning och forskning upprätthålls ur ett nationellt perspektiv 3. Det tas fram relevant och heltäckande undervisningsmaterial av god kvalitet som tillhandahålls samtliga lärosäten som ingår i samarbetet  För att få ge en civilingenjörsinriktning, ett MSc-program eller anta till forskarutbildning krävs att högskolan har minst en stark forskningsmiljö inom temaområdet  Företag, myndigheter och forskningsfinansiärer förutsätts bidra till en nationell dialog om utveckling och profilering genom att utveckla former för ordnat samarbete med Sveriges Bygguniversitet  Berörda högskoleledningar föreslås göra det till en rutin att rådfråga Sveriges Bygguniversitet inför alla större förändringar i organisation och medelstilldelning som gäller den egna högskolans forskning eller utbildningar inom samhällsbyggnadssektorn

10 Samverkan för internationell excellens Tänkt organisation Styrgrupp Koordinator Representanter för - Chalmers, KTH, LTH, LTU - Byggsektorn (3 pers.) - Vinnova, Formas, SBUF Ansvarar för löpande verksamhet Temaledare (6 st)Grundutbildningsgrupp En utbildningsledare/högskola Samordning av utbildningsprogram inom SB Samordning/stöd till utbildningsprogram med koppling till SB Samordning/utbyte av undervisningsmaterial/resurser Bevakning av/remissinstans för utbildningsfrågor med koppling till SB 6 temagrupper Utveckling/kontinuerlig revidering av forskningsstrategi för temaområdet Gemensamma ansökningar till större forskningsprogram Genomförande av gemensamma forskningsprogram Drift av gemensam forskarskola Genomföra årliga tematräffar samordning av laboratorieresurser/motsvarande Bevakning av/remissinstans för utlysning av tjänster Bevakning av/remissinstans för utbildningsfrågor inom temaområdet, t ex MSc-program Ledningsgrupp Utveckling/kontinuerlig revidering av forskningsstrategi för SB Utveckling/kontinuerlig revidering av plan för generationsskiften bland forskningsledare Genomföra årlig högskolekonferens bevakning av/remissinstans för forskningspolitiska frågor

11 Samverkan för internationell excellens Nuläge organisation StyrgruppSture Blomgren (ordf), Vinnova/Formas Lars O Ericsson, Chalmers Lisa Daram, ArkusN N, KTH Ruben Aronsson, SBUFSven Thelandersson, LTH Mårten Lindström, BICLars Stehn, LTU Kyösti Tuutti, Skanska Koordinator/ administration Ove Lagerqvist BIC = värdorganisation TemaledareByggkonstruktion Lennart Elfgren, LTU Geoteknologi Håkan Stille, KTH Byggprocess och förvaltning Jan Bröchner, Chalmers Vatten och miljö Maria Viklander, LTU Byggnadens tekniska funktion Carl-Eric Hagentoft, Chalmers Väg- och trafikteknik Björn Birgisson, KTH Grundutbild- ningsgrupp Annika Mårtensson, LTH (PL)Ann-Catrine Norrström, KTH Björn Engström, ChalmersLars Bernspång, LTU

12 Samverkan för internationell excellens Bedömda kostnader – Förslag finansiering DelområdeKostnader (kkr) Totalt Koordinering/samordning etc Adm, hemsida (BIC) Byggkonstruktion Geoteknologi Väg- och trafikteknik Övriga temagrupper (antas) Grundutbildningsgrupp Summa (kkr) Tillkommer: Rådets arbete – finansieras av deltagande part Eventuella omstruktureringskostnader – finansiering? FinansiärBidrag (kkr) Totalt Vinnova Formas SBUF Deltagande högskolor Summa (kkr)