Samhällsekonomiska kalkyler NVF-seminarieserie om samfunnsøkonomiske vurderinger og beslutningsprosesser. Hur gör man i dag? Seminar i Norge 13. og 14. mars Varför det finns ett intresse av samhällsekonomiska fördelningsanalyser i Sverige idag. Hjalmar Strömberg Vägverket

En grundläggande värdering Allt vi gör skall grundas i vetenskap och beprövad erfarenhet

Det betyder att beslut skall fattas Med stöd av fakta Med stöd av vetenskap Utifrån beprövad erfarenhet Med förnuft

Och att beslut skall vara Transparenta Motiverade Underbyggda Tydliga Begripliga

Det övergripande transportpolitiska målet Transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

SAMHÄLLSEKONOMISK Något som kallas samhällsekonomiskt berör ekonomiska förhållanden i samhället som helhet, till skillnad från företagsekonomisk och privatekonomisk, som rör enstaka företag respektive individer.

SAMHÄLLS- EKONOMISK ANALYS Ett samlingsnamn för alla analyser av samhällsekonomisk karaktär. SAMHÄLLS- EKONOMISK BEDÖMNING En samhällsekonomisk kalkyl som också inkluderar bedömningar av relevanta effekter som inte kunnat kvantifieras eller värderas i monetära termer. SAMHÄLLS- EKONOMISK KALKYL Beräkning av en åtgärds samhällsekonomiska kostnad och nytta. Alla effekter presenteras dels kvantitativt och dels värderade. Beräkningen sammanfattas dessutom ofta i en nettonuvärdeskvot (NNK).

KOSTNADS- EFFEKTIVITET En situation där kvantifierade mål uppnås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. SAMHÄLLS- EKONOMISKT LÖNSAMT Positivt nuvärde av alla kostnader och intäkter som är förknippade med förbrukning av resurser eller effekter och nytta som medborgarna och företagen är villiga att betala för. SAMHÄLLS- EKONOMISK EFFEKTIVITET En åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en förändring kan kompensera förlusterna för dem som förlorar på den, så att en nettoförbättring ändå uppstår. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärds- fördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader.

SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET En åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en förändring kan kompensera förlusterna för dem som förlorar på den, så att en nettoförbättring ändå uppstår. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärds- fördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader.

Stegen i en samhällsekonomisk kalkyl Definition och avgränsning av åtgärden Identifiering och kvantifiering av relevanta effekter Monetär värdering Diskontering av framtida nyttor och kostnader till ett nuvärde Beräkning av nettonuvärdeskvot Känslighetsanalys

Vad finns med i kalkylen Restid Trafiksäkerhet Buller Luftföroreningar Koldioxidutsläpp Trafikeringskostnader Drift och underhåll

Effekter utanför kalkylen Intrång i natur- och kulturmiljöer Vissa regional- ekonomiska effekter (pestflagg) Fördelningseffekter

Den samhällsekonomiska kalkylens begränsningar Den välfärdsekonomiska teorin bygger på idealiserade förhållanden. Människor är inte alltid rationella och vi har ofta inte all kunskap om valmöjligheterna. Det går inte att sätta värden på alla faktorer som har betydelse eller ibland ens veta hur stor betydelse olika faktorer har. Det finns osäkerheter i de kalkylvärden som har beräknats. Ingen vet hur framtiden faktiskt kommer att utveckla sig. Man kan inte förutsäga den med aldrig så avancerade modeller.

Saklig och osaklig kritik Mot metoden Mot underlagsmaterialet Mot hur resultatet används Mot värderingar av (tvivelaktiga) effekter Mot grundläggande antaganden Mot resultatet

För den som är skeptisk Vem har gjort kalkylen? Har den personen eller organisationen något intresse av ett visst resultat? Är åtgärden klart och tydligt preciserad? Motsvarar utformningen av projektet i kalkylen den åtgärd som faktiskt planeras, eller har man räknat på en billigare version för att tona ned kostnaderna för beslutsfattaren? Bygger antagandena på realistiska prognoser och verkar de rimliga? Har viktiga förutsättningar och risker uppmärksammats? Har effekterna värderats enligt en vedertagen metod? Har alla effekter behandlats – även de som eventuellt inte kunnat värderas? Har framtida effekter diskonterats, och i så fall till vilken ränta? Har en känslighetsanalys gjorts? Vilket annat beslutsunderlag har beslutsfattaren tillgång till?

Slutsats Även om samhällekonomiska kalkyler kan kritiseras och ifrågasättas har vi inget bättre. Att fatta beslut utan relevant underlag och genomsiktliga beslutskriterier är godtycke.