Människorna och maten Geografi åk 8

Var bor alla människor? Europa och USA stort mediefokus. 60 % av världens befolkning bor i Asien. Kina och Indien är de två mest folkrika. Afrika, Syd- och Mellanamerika och nästan hela Asien kallas utvecklingsländer (u-länder). De allra största delen av världens befolkning bor i u-länder. Hur kommer det sig då att Europa och USA får så mycket uppmärksamhet i media?

Glesbygder Var folk bor är ojämnt fördelat på jorden. Människan kan bo nästan överallt. Hen har lärt sig att anpassa sig efter naturen. I extrema förhållanden går det fortfarande att bo så länge det finns tillgång på dricksvatten. Svårt att ordna sjukvård och skolgång i glesbygd. Långt mellan vägarna gör det svårt att frakta varor som behövs.

Tätbygder I alla länder finns också mer tätbefolkade områden. Där är marken bördig och oftast finns tillräcklig tillgång på vatten. De flesta bor på slätter, ofta vid stora floder för att odla. Men även vid kuster för transport och handel. Järnvägar och motorvägar binder samman städer. Byggs många förorter runt städerna.

Folkökningen Världens befolkning ökar med nästan 80 miljoner varje år. 200.000 varje dag. Trots att många dör varje dag, sjukdom, olyckor och hög ålder så föds fler. Fler ska ha mat, vatten, sjukvård, skolor och bostäder. I många fattiga länder räcker inte maten. Mer trängsel i tätbefolkade områden.

Snabb befolkningsökning? Inte i Sverige, vanligt med 1-2 barn eller inga barn. I många u-länder, vanligt med 4-5 barn kanske fler. På landsbyggden hjälper barnen till att sköta hemmet. När fler flyttar in till städerna så ökar inte invånarantalet lika snabbt i det landet. I de länder där flickor har möjlighet att gå i skolan ökar inte befolkningen lika fort. Varför?

Flyttningar Folkökning kan ha två förklaringar. Fler föds än dör. Fler flyttar dit än flyttar därifrån. I Indien beror ökningen ffa på att fler föds. I Sverige är det ffa inflyttning som ger ökningen.

Varför och var flyttar man? Nästan alla flyttar flera gång i livet. De flesta flyttar inte långt. Många miljoner flyttar till ett annat land. Emigrerar, invandrare, immigranter i det nya landet. Vanligast är flyttningar mellan grannländer. Många tvingas flytta på grund av krig eller politiska skäl. Vad är det som påverkar vilket land flyktingar flyttar till?

Urbanisering I alla länder flyttar många från landsbygd till städer. När länder började att industrialiseras byggdes fabriker mer i städerna än på landsbygden. Städerna blev mer lockande när det fanns jobb, men även affärer, utbildning och nöjesliv. Urbanisering – när städer växer och allt större andel av invånarna bor i städer. I Sverige 1930 30%, 1980 <80% av befolkningen i städer.

Olika åldrar – olika behov I de fattigaste länderna har de flesta dött innan 60-årsåldern. Bara 5% av världens befolkning blir äldre än 60 år. I de rikaste länderna lever ungefär hälften av befolkningen till 80-årsåldern. Där behövs mycket vård och omsorg. I länder med familjer med många barn behövs många skolor och jobb för att försörja sig.

Exit-ticket Vad betyder urbanisering? Hur ser ofta landskapet ut vid tätbebyggda områden?

Räcker maten till alla?

Mer mat till fler människor Världens befolkningsökning per år 80 miljoner människor. Produktionen av mat måste öka lika mycket. Det gör den också. Fisket och jordbruksproduktionen ökar. Men det betyder inte att det finns tillräckligt med mat åt alla, varje dag. Stora skillnader mellan olika delar av världen. Hundratals miljoner människor får inte mat.

Livsmedelsproduktion - Rika länder Produktionen kan variera från år till år. Inte så stora variationer i rika länder då de flesta ligger i den tempererade zonen. Risken för extrem torka eller stora översvämningar är liten. Inga stora inbördeskrig som hindrar att man kan bo på landsbygden. Om skörden blir liten ett år finns reservlager. Antalet invånare ökar långsamt och de allra flesta har råd att köpa maten de behöver.

Livsmedelsproduktion - Fattiga länder, Asien I Asien bor mer än hälften av alla i världen. Stora områden med oberäkneligt klimat, regnperioder, översvämningar. Svältkatastrofer i Kina och Indien förut. Förbättrade förutsättningar för bönderna. Maskiner, utsäde, fungerande handel. Jordbruket producerar mer för varje år i Asien. Ökar snabbare än befolkningen. Men alla har inte råd att köpa mat.

Livsmedelsproduktion - Fattiga länder, Afrika I Afrika finns de flesta av världens fattigaste länder. Där ökar befolkningen snabbast. Utsatt för torka, långa inbördeskrig. Kan ta lång tid efter fred innan jordbruket bedrivs normalt. Skördarna kan variera mycket. Inga reservlager, eftersom det aldrig blir överskott. I Sahara ökar antalet hungrande med många miljoner för varje år.

Vätske- och näringsbehov Vuxen behöver 2-4 liter vätska per dag, 2100-2500 kilokalorier (kcal) energi, mat. Barn behöver mindre och vuxna med hårt kroppsarbete mycket mer. Den som inte får i sig tillräckligt blir undernärd, orkar mindre och drar lättare på sig sjukdomar.

Undernäring och svält Den som får i sig alldeles för lite mat svälter. Fattiga länder har inte råd att importera mat. Zimbabwe drabbas hårt av hiv/aids. Många sjuk och dör. Därför få vuxna som kan odla vilket gör att de inte får något överskott att sälja. De blir fattigare och i hela landet minskar tillgången på mat.

Undernäring och svält forts. Vid naturkatastrofer, under krig och i flyktingläger drabbas många av svält. De kan nästan inte få tag i mat och behöver katastrofhjälp. När katastrofen är över kommer ofta en lång period då maten ändå inte räcker. Internationella hjälporganisationer: FN, Röda korset, Rädda barnen, Läkare utan gränser. Arbetar för att hjälpa vid svältkatastrofer.

Vilka är undernärda? I flera fattiga länder har jordbruksproduktionen ökat de senaste åren. De bönder som har stora gårdar säljer mycket livsmedel. Ändå finns det miljoner undernärda, fler än för några år sedan. Det beror på att produkterna säljs till andra länder eftersom bönderna kan få mer betalt. Färre varor blir kvar i landet och blir för dyra för folket.

Vilka är undernärda? Hushåll med bara en vuxen, svårt att få tillräckligt med mat. Alla som inte har egen jordbruksmark måste köpa mat, ha arbete och inkomst. Arbetslöshet, fattigdom och undernäring hör ihop. I fattiga länder är det vanligt att stora släkter håller ihop och hjälper varandra.

Mycket mat försvinner Rika länder slösar med mat. Köper mer än vi hinner äta. Lagar mer än vi orkar äta. Ca 30 % av maten slängs i rika länder. Försvinner också mat i fattiga länder. Skadedjur äter korn på åkrar, i dåliga lagerlokaler. Mat ruttnar i fuktig värme och under långa transporter.

Varför blir maten dyrare? Många odlar grödor som inte är mat som de får mer betalt för. Ex oljepalm, sockerrör som ger etanol. Större efterfrågan på kött, fler odlar djurfoder. I en del länder minskar därför odling av ris och andra baslivsmedel. Brist på spannmål kan bero på torka vissa länder.

Mer mat också i framtiden? Befolkningen fortsätter att öka. Men vi kan fortfarande odla mer och få ut mer av fisket. Detta gör att vi använder jordens resurser mer och tar större risker. Vi får inte pressa ut allt för mycket av marken så den kommer i obalans. Det kan leda till mindre skördar och fler undernärda. Ska maten räcka i framtiden måste vi redan nu hitta lösningar på hur maten ska fördelas rättvist mellan alla i världen.

Exit-ticket Nämn två orsaker till att livsmedelsproduktionen kan fungera sämre i fattiga länder än i rika länder.