Crispr på mänskliga embryon – hopp eller hot STELLAN WELIN 4 NOVEMBER 2015

Nya tekniker – nya förhoppningar Xenotransplantation Humana embryonala stamceller Biobanker med mänsklig material

Gene editing versus geneterapi Genterapi: nytt DNA förs in i cellerna Geneditering: inget nytt material förs in, befintliga molekyler flyttas om Genterapi: somatisk genterapi på kroppsceller - ingen vidareföring av nya gener till nästa generation Germline (könslinje) genterapi: nya gener förs in i så att de förs vidare till nästa generation. Speciellt genterapi på det mänskliga embryot (befruktade ägget)

Somatisk - könslinje Somatisk genterapi och somatisk geneditering: ”vanliga” medicinsk etiska överväganden. Informerat samtycke, risk etc. Genterapi på mänskligt embryo och geneditering på mänskligt embryo ger effekter i kommande generationer. Diskuterades bland katolska filosofer och teologer: genterapi på ”skadat” embryo istället för abort av skadat foster eller embryoselektion.

Köttiga grisar Geneditering med hjälp av Crispr har använts för att ta fram grisar med extra muskelmassa. Ännu inga genmodifierade djur godkända som livsmedel. Enligt rapporten om grisarna i Nature News: Ingreppet via Crisp är mindre omfattande än konventionell gentarapi. Därför borde Crispr grisar vara lättare att godkänna än genmodifierade grisar. ”Vi bara speedar upp naturliga processer.”

Kinesiskt försök på mänskliga embryon Icke-viabla embryon (befruktade av två spermier) Forskarna ville reparera genen för β-thalassaeminia De programmerade Crispr systemet i Labbet, injicerade 86 embryon. Efter 48 timmar hade Crispr systemet verkat färdigt och embryona utvecklats till 8 cells stadier. 71 embryon kvar, 54 testades. Av de 54 hade 28 påverkats vid den avsedda punkten men endast en mindre del hade den önskade genuppsättningen. Också många icke-avsedda off-target mutationer. (mer än från motsvarande försök på musembryon)

Kinesiskt försök (forts) Berodde det dåliga resultatet på bristande kvalitet på embryona? Detta kan bara undersökas genom att använda ”riktiga” viabla embryon. Forskargruppens slutsats: för tidigt att använda Crispr på mänskliga embryon. Stor internationell kritik not försöket.

Etiska aspekter - embryon Det verkar omöjligt att göra geneditering på embryon med bara ett embryo. Många embryon behövs, vilka erhålls genom IVF Genom PGF kan det kontrolleras om ett visst embryo har önskad förändring Detta implanteras (eventuellt två som i IVF). Resten förstörs. Blir det en repris på embryodiskussionen från stamcells debatten? Min slutsats: kan vi tillåta embryodestruktion vid IVF och framtagande av embryonala stamceller så kan vi tillåta detta

Etiska aspekter: förbättringar av egenskaper Kan vi geneditera gener kring allvarliga sjukdomar så kan vi kanske geneditera förbättringar av egenskaper. Än så länge oklart vilka mänskliga egenskaper som KAN förbättras Mer allvarligt: ytterst oklart vilka mänskliga egenskaper som BÖR förbättras. Vi bör ha en viss respekt för evolutionen. Bäst att vara försiktig.

Etiska aspekter: förbättringar av mänskliga egenskaper Motargument: vi kan begränsa oss till allvarliga sjukdomsgener. Mot-mot argument: inte så enkelt. Tillstånd som tidigare betraktades som allvarliga sjukdomstillstånd är nu en naturlig variation. (homosexualitet)

Hälsorisker för barnet fött efter Crispr 1) Om ursprungsembryot inte hade kunnat utvecklas till ett barn utan Crispr. Då kan barnet inte klaga. Utan Crispr hade hen inte funnits till. 2) Om det ursprungsembryot utan Crispr hade kunnat bli ett barn, så skulle användningen av Crispr kunnat klandras – om det födda Crispr barnet hade allvarliga hälsoproblem. (Och det obehandlade embryot inte skulle gett upphov till detta) OBS. Detta bygger på en metafysisk uppfattning om vårt ursprung.

Alternativa tekniker IVF och embryoselektion efter PGD. Fungerar ofta om bara den ena av de tilltänkta föräldrarna har en skadlig genförändring, som de önskar undvika. Annars finns att tillgå Äggdonation Spermiedonation Adoption

Vad bör göras? Det är inte bråttom att använda geneditering på mänskliga embryon. Vi kan vänta till tekniken har förfinats och framför allt till vi vet vad vi vill åstadkomma. Till dess bör vi använda alternativs tekniker (embryoselektio, äggdonation etc) för att undvika att barn föds med svåra genetiska sjukdomar.