Trauma och Kultur Tillit Relation. Leg Psykolog Behandlingschef Humana Individ och Familj Doktorand Linköpings Universitet Annicka Lang 2.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Advertisements

Tillgänglighetskonferens Örebro
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Resmål och resvägar Önskan och behov.
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Om risk- och skyddsfaktorer
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
Kriser.
Genombrottsprojektet Ger rehab/ Tomelilla kommun
Livskunskap för de allra yngsta
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
Bemötande och behov ur ett psykologiskt perspektiv
Torka alltid tårar med handen. - om ett gott bemötande.
”Jag kan känna igen symtom på PTSD”
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Hinder och möjligheter - seminarium om ensamkommande asylsökande barn.
Ta ställning och handla!
Ensamkommande flyktingbarn
Vara brottsoffer eller vittne
Hantera en kronisk sjukdom
Kommunikation och samspel
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Michael Karlsson leg psykolog
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Respekten för människan
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
PLIKTBARN LUSTBARN.
Samhällets ojämlikhet
Barn som anhöriga Hearing 17 januari 2013 Hur arbetar BRIS Vad berättar barn för BRIS Slutsatser BRIS.
Doris Öhlund Leg.psykoterapeut
- möten med barn som misstänks vara utsatta för människohandel eller sexuell exploatering - Åsa Landberg, Linda Jonsson, Carl Göran Svedin.
Mental hälsa.
Barn och stress.
Nyanlända barn och ungdomar inom BUP
Barn som växer upp i familjer med våld
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Trauma och Kultur Tillit och Relation. Annicka Lang Leg Psykolog Chefspsykolog Humana I&F Doktorand Linköpings Universitet 2.
TIPS FÖR FÖRÄLDRARNA Främjande av barns och ungdomars rökfrihet.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Barnrätt Docent Anna Singer Uppsala universitet. Doc. Anna Singer, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, socionomutbildningen, mars 2011 Barnrätt.
En trygg famn – om Anknytning och Familjerådgivning Christina Hänström Legitimerad psykolog och familjerådgivare.
Bemöta personer som reagerar på trauma
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Om Uppdrag Psykisk Hälsa
Psykologi Introduktion.
”Sockerdricka trädet”
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Psykiskt funktionsnedsättning
Samhället och individen
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Föreningen kognitivt stöd
Barn som närstående.
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Erfarenheter som Ensamkommande barn
Exempel från verkligheten
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

Trauma och Kultur Tillit Relation

Leg Psykolog Behandlingschef Humana Individ och Familj Doktorand Linköpings Universitet Annicka Lang 2

3

4 Varför?

5

6

7

Kemi – limbiska systemet 8

fosterstadiet myelinisering Neurala nätverk: Från Myrgångar till Motorvägar Neurons which fire together, wire together

10 Hjärnan har utvecklingsfönster Synapsbortfall Inte bara biologi Inte bara miljö Gener? Orbitofrontala loben Exekutiva funktioner Mognar sist månader relationsfokus Anknytning

11 Minnet är associativt

12 Vad behöver hjärnan för att utvecklas optimalt?

13 Utvecklingspsykologi Anknytningsteori John Bowlby Psykodynamis ka teorier (faser) Objektrelationsteori Winnicott  Psykosocial teori Ericson Utvecklingsekologi Bronfenbrenner Garbarino biologiskt tvingad relation Socialpsykologi Symbolisk interaktionism Mead KASAM Antonovsky Barnets hela miljö Inlärningsteori Kognitiv Teori

Gemensamt 14 Tidigt gott omhändertagande Salutogena Faktorer: Bra ekonomi Bra utbildning Bra utseende Alla!

Kris och trauma 15

”från det ögonblick då ingenting är sig likt igen” Patricia Tudor Sandhal Kris: 16

Chock 17 Spring Slåss Svimma Kroppen mobiliserar… … Hjärnan?

Normalt krisförlopp 18 Reaktion Bearbetning Nyorientering Förloppet avstannar… (Estonia) Acceptans – inte samma som förlåta PTSD Håll Om Häll i Håll ut Håll Tyst

19 Psykiskt trauma

20 Trauma typ Typ I Enstaka händelse – grotesk olyckshändelse –svår bilolycka –våld i en i övrigt trygg situation Typ II Kumulativa trauman/organiserat våld Krig, tortyr Flertaliga sexuella övergrepp, barnmisshandel, våld i hemmet Hjärnan?

21 Symptom vid trauma Lättirriterad Omotiverat arg Överkänslig ångest orooro Koncentration ssvårigheter återupplevande motorik minnet ledsen sömn mat ”Flyktig”

22 Om krisreaktionerna inte klingar av… Huvudsymptom: Undvikande Återupplevande Överspändhet Koncentrationssvårigheter, Lättirriterad, Minnesproblematik, Minskad nyfikenhet, Ledsen PTSD

23 Symptom vid Komplex trauma ● Elände multipliceras- hela tiden ● Hippocampus minns det som den utsätts för ● Alltid lättväckt – alltid svårsläckt! ● Automatiska tankar av misstro, rädsla och skyddslöshet ● ”kan inte kräva att nödropet skall klinga vackert”

24 Differensdiagnoser ADHD Emotionell Instabil Personlighets störning Utvecklingsstörning Depression Andra neuropsykiatriska diagnoser Antisocial personlighetsstörning Anknytnings störning? Hur vet man vad som är vad? Varför är det viktigt?

Trauma skapar vaga konturer – vem är du?

● Lagändring 1 juli 2006: Ansvaret för boendet överförs till kommunerna. Migrationsverket anmäler till socialtjänsten i kommunen när ett ensamkommande barn anländer. ● Socialtjänsten har sedan ansvar för att utreda och fatta beslut om vad som är bäst för barnet, till exempel var barnet ska bo, om det ska bo hos någon släkting eller om barnet behöver särskild vård Ny lag om boende

Migration och familjestruktur (Riyadh Al-Baldawi) ● Migration är en komplicerad och i vissa fall långvarig process som medför många förändringar både i det sociala, psykiska och det fysiska tillståndet hos individen och familjen.

I hemlandsfasen är de viktiga faktorerna: ● socioekonomisk bakgrund ● utbildningsbakgrund ● skälet att flytta från hemlandet ● tolerans och acceptans gentemot nya värderingar Faser i migrationen - hemlandsfasen 28

● Händelser under flykten ● Lättnad för den vuxne – sorg för barnet ● Förlust av social status ● Flyktfasen medför belastningar utan skyddssystem. Familjemedlemmarna konsoliderar därför sina relationer visavi varandra Flyktfasen 29

● Omgivningens attityd gentemot invandringen ● Försörjnings- och arbetsmöjligheter ● Uppfyllande av förväntningar ● Bostadsområde och typ av grannar och vänner ● Vistelselängd ● Nivå och karaktär på mottagande Mottagandelandsfasen 30

31

Skildra världar/Förutsättningar Individualism ● Individsamhället ● Individens intresse före gruppens ● Minsta enheten i samhället är individen ● Individen avgör själv vilken norm som passar in på denne ● Normbrytning drabbar i första hand individen själv ● Skuld kollektivism ● Kollektivsamhället ● Gruppens intresse före individens ● Minsta enheten i samhället är familjen och inte individen ● Normers sätts utefter kollektivets behov ● Normbrytning drabbar hela gruppen ● Skam

Syn på myndigheten ● Människorna vänder sig inte till myndigheterna för att få hjälp med sina problem utan vänder sig till den stora familjen eller med hjälp av sin omgivning 33

Varför flyr man? ● Migrationen börjar i tanken och slutar inte förrän man är rotad på den nya platsen ● Orsakerna är alltid individuella

35 Hur gör man? Hänsyn Frågor

Lågaffektivt bemötande 36

● ALLT om sociokulturell bakgrund ● Hur barn fungerar i kris ● Hur trauma påverkar hjärnan ● Hur man uttrycker känslor ● Hur man löser konflikter ● Mina egna förväntningar/fördomar Vad behöver man veta? 37

● They who not remember the past are condemned to repeat it George Santayana ● Individperspektivet i varje fråga! Historia 38 Fysisk miljö Person Psykisk miljö Utbildning

● Vad väcker känslan av övergivenhet? ● Att kunna handskas med sorg och förlust ● Vad gör känslan av maktlöshet med personalgruppen 39

● Genomgång av den gamla världen ● Genomgång av den nya världen ● Vad lägger jag bort? Vad tar jag emot? Skildrar världar 40

● Den vardagliga tillvaron och fasta rutiner är det viktigaste just nu. ● Skolan är för våra asylsökande barn en vardaglig och ”normal” plats. Det är barnets egen arena, som när den är anpassad till barnets förutsättningar och behov kan vara en läkande kraft i sig Vardagens lov 41

42 Psykoedukation: Jag behöver inte prata med någon - Jag är inte galen

43 Hur gör man? Noggrann anamnes Undvik kroppskontakt Dela upp tiden Struktur Minnesstöd Stimulianpassade stationer Enkelhet

● Sömnstörningar eller insomningsproblem – musik eller avslappningsträning. ● Vaknar av mardrömmar – fasta rutiner. Gå igenom drömmen i detalj (syn,hörsel, lukt, smak) under dagtid med personal som ungdomen är trygg med. ● Ilska och aggression – sätt ord på reaktionerna. Hjälp till med att få kontroll/ inte låta beteendet gå över styr och sätt ord på känslorna. ● Går in i vuxenroller – markera att de vuxna tar ansvar, uppmuntra kamratkontakter. Hur gör man? 44

45 Hur gör man? Bulle Sött te Fjärilskramar Sömntekniker Psykolog Information Aktivitet

46 Bulle Sött te Fjärilskramar Sömntekniker Psykolog Information Aktivitet