UTVECKLINGS- OCH FÖRÄNDRINGSARBETE för att utveckla nya arbetssätt i handläggningen av vårdnadstvister och våld i nära relationer Annika Rejmer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Våldsutsatta kvinnor berättar En utvärdering av projekt Karin
Advertisements

Brukarfokus i biståndshandläggning
Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Med fokus på äldre med psykisk ohälsa
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister”
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Arbetar med att stärka stadens arbete med våldsutsatta barn
Vad kan du lämna ut till vem?
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Barnets rättigheter i vårdnadstvister
Barnens behov i centrum
Vårdnad, boende och umgänge Stockholm den 22 maj 2012 Malmö den 29 maj 2012 Göteborg den 11 juni 2012 Gunilla Cederström.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Novus Allmänheten om psykisk hälsa September
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Barnets rättigheter i vårdnadstvister
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Uppsökande och förebyggande arbete
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Familjerätten och barnet i vårdnadstvister
Handläggningsprocessen i vårdnadstvister
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Barnets rättigheter i vårdnadstvister Örebro den 12 april 2012 Gunilla Cederström.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
BCFPI Varför och till vilken nytta? SKL 28 april
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Barnperspektiv Introduktionsprogram Göteborgs Stad 13 oktober 2015
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP KAPITEL 6 F ÖRÄ Ld RAR OCH b ARN KAPITEL 6 F ÖRÄ Ld RAR OCH b ARN.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Barnrätt Docent Anna Singer Uppsala universitet. Doc. Anna Singer, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, socionomutbildningen, mars 2011 Barnrätt.
Barnrätt Professor Anna Singer Uppsala universitet.
Signe – ett projekt för sjukskrivna kvinnor i Haninge, Nynäshamn och Tyresö.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
Kvalitetsarbete och lex Sarah. Kvalitetsarbete Insatser inom Socialtjänsten, LSS och Hälso- och sjukvårdslagen ska vara av god kvalitet. -Vad är god kvalitet?
Jag önskar att det fanns ett magiskt trollspö som gjorde att allt fungerade, men det gör det inte! Svenska föräldrars upplevelse av att ha ett sängvätande.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Barnperspektiv Introduktionsprogram Göteborgs Stad 19 oktober 2016
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Kvalitetsarbete.
Smörjer samverkan.
Godmanskap Förvaltarskap Överförmyndaren Tillsyn Socialtjänstens roll Frågor.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
SSPF Socialtjänst – Skola – Polis – Fritid
Malmö.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kvalitetsbarometern LSS 2017
PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

UTVECKLINGS- OCH FÖRÄNDRINGSARBETE för att utveckla nya arbetssätt i handläggningen av vårdnadstvister och våld i nära relationer Annika Rejmer

Utgångspunkt i två projekt Barns rättigheter i vårdnadstvister High-conflict families of divorce

Bakgrund – statistik 2014 Snabbupplysningar: barn, + 5 % Vårdnadsutredningar: barn, - 4 % Mål om vbu 5 783, + 3 %

Vad handlar konflikten om vid separationen? Den ena parten har svårt att acceptera att relationen avslutas. Livskris – sorgens faser (48 intervjuer)

Vad handlar konflikten om i domstol? Barnen Intressekonflikter – tid och pengar inslag av Värdekonflikter – föräldra- och samarbetsförmåga 100 % High-conflict 53 % Low-conflict/ingen öppen konflikt 47 % (443 stämningsansökningar)

Ökningen av VBU mål kan förklaras av Den ökade globaliseringen (low-conflict) En ökning av korta möten eller relationer som resulterat i barn (high-conflict)

Vem stämmer och vad yrkas? 60 % av stämningsansökningarna har lämnats in av mammor som yrkar ensam vårdnad/minskning av umgänge. 40 % av stämningsansökningarna har lämnats in av pappor som yrkar ensam vårdnad, fastställelse av umgänge och gemensam vårdnad. (443 stämningsansökningar)

Föräldrarna Mammas medelålder 37 år Pappas medelålder 40 år Stor åldersspridning år Skilsmässobarn Klasslös konflikt Medelklass (utbildning, inkomst, boende, sysselsättning)

High-conflict I 57 % av vårdnadstvisterna finns en anmälan om att barnet far illa 40 % av anmälningarna leder till att en barnavårdsutredning inleds (flera anmälare) 17 % ingen åtgärd Värdekonflikter – föräldra- och samarbetsförmågan ifrågasätts (197 enkätsvar)

BARNS RÄTTIGHETER I VÅRDNADSTVISTER 99 stämningar där både en vårdnads- och en barnavårdsutredning genomförts Allmänna Barnhuset

Samverkansprojekt i sex kommuner Familjerätt Utredningsenhet Sekretess Överlappande och upprepade utredningar Många utredningssamtal Hur kan de samarbeta?

Dubbla utredningar Urval - svår problematik 87 barn är berörda av utredningarna

Barnets bästa – risk, vilja & kontakt/skydd VårdnadsutredningBarnavårdsutredning Redovisning av risk-Ja Redovisning av barnets vilja, barnsamtal IblandJa Nära och god kontaktJaSkydd OmsorgJa TrygghetIblandJa Fostran--

Rättssociologisk laganalys (SoL, OSL, lag om belastningsregister) Vårdnadsutredare har lagstöd för att: Slå i socialregistret Slå i misstanke- och brottsregistret Samtala med referenter (föräldrarna väljer vem – sekretess)

Rättssociologisk laganalys Vårdnadsutredare har inte lagstöd för att: Samtala med barn Samtala med föräldrar Göra hembesök Ta del av sjukjournaler (missbruk/våld/ohälsa=risk)

Vårdnadsutredningen är huvudsakligen samtyckesbaserad Vårdnadsutredare saknar behörighet och befogenhet att utreda risk och barnets vilja

Barnavårdsutredare har behörighet och befogenhet att samtala med barn och ta del av föräldrars sjukjournaler Genom projektet fick vårdnadsutredarna tillgång till ytterligare information via barnavårdsutredningen

Barnsamtal Alla barns föräldrar samtycker inte till barnsamtal Föräldrar närvarande Alla barn vill/kan inte berätta Barn berättar men samtalet redovisas inte i utredningen pga. befarad risk eller för att barnet inte vill göra en förälder ledsen (fokusgrupper med utredare i sex kommuner, granskning av 99 utredningar)

Vissa barn berättar… Om hur rädda och otrygga de är på grund av en förälders ohälsa, missbruk eller häftiga/våldsamma sätt. De säger uttryckligen att de inte vill övernatta eller inte ha långvariga umgängen Inte i något fall fick barnen gehör … nära och god kontakt förutsätts alltid vara till barnets bästa. Av barnavårdsutredningarna framgår att barnen har fog för sin inställning!

Prövade också ett nytt sätt att genomföra barnsamtal Tematiskt fritt samtal med barnet om barnet ex. När är du glad? När är du ledsen? När är du rädd? När är du trygg? När mår du bra? Transkriberades och delgavs föräldrarna

Det saknas insatser Olika organisationer erbjuder gruppverksamheter. Barn och föräldrar skickas runt i systemet. Idag saknas individualiserat stöd för att vara förälder (LSS).

Sammanfattning Samverkan är möjlig om familjerätt och utredningsenhet ligger under samma nämnd. Barnavårdsutredningen kan tillföra vårdnadsutredningen information och vice versa. Barnets bästa reduceras i vårdnadsutredningen till barns rätt till omsorg och en nära och god kontakt – rekvisiten risk och barnets vilja kan inte utredas utan föräldrarnas samtycke. Vårdnadsutredare kan inte fullgöra sitt uppdrag, vilket leder till att barnets bästa inte kan tillgodoses på föreskrivet sätt och att barn tvingas till umgänge som kan utgöra en risk. Erbjudna insatser är få.

HIGH- CONFLICT FAMILIES

Föräldrar berättar… (Lina Modig) Om psykisk ohälsa och missbruk (52 av 200 utredningar) Uppgifterna utreds inte närmare Omnämns möjligen i utredningen Tingsrätten tar upp psykisk ohälsa i 8 av de 52 utredningarna/målen. Det finns inget forum i handläggningen som fångar upp uppgifter om psykisk ohälsa. Samarbetsförmågan kan ifrågasättas om uppgifter som gäller den andra föräldern framförs (48 intervjuer)

Föräldrar berättar också om våld… 48 % uppger att det har förekommit våld i relationen 26 % av papporna uppger att det har varit ömsesidigt 10 % av mammorna uppger att det har varit ömsesidigt (202 enkäter) Det saknas också ett forum i handläggningen som fångar upp uppgifter om våld. Samarbetssamtalet - hänvisas till polisen Utredningar – hänvisas till polisen Domstol – det saknas uppgift om våld i utredningarna – samarbetssvårigheter 48 intervjuer

Föräldrars självrapporterade mående - stress

Föräldrar rapporterar diagnosticerad ohälsa

Föräldrars självskattning - Psykisk ohälsa Har du på grund av konflikten... hela tiden eller ofta Trad.KoF Känt oro? 49 %52 % Känt dig nedstämd? 38 %45 % Haft ångest 26 %27 % Känt dig deprimerad? 20 %29 % Känt stickningar eller domningar i kroppen? 14 %17 % Känt dig yr? 12 %19 % Haft panikångestattacker? 9 %13 % Haft svårt att andas? 6 %5 % Haft tankar eller planer på att ta livet av dig? 3 %4 % Antal svarande

Hur mår barn med föräldrar som mår dåligt? Föräldrar rapporterar… Barn under 4 år – föräldrarna noterar inga större effekter Barn över 12 år – mår bättre än innan Barn 5-11 mår dåligt Längden på konflikten påverkar barnens mående

Har det blivit bättre för barnen? Föräldrar rapporterar … ja HandläggningMammaPappa Traditionell50 %44 % KoF25 %32 %

Har handläggningsmetoden betydelse? Oberoende av metod är andelen föräldrar som mår dåligt lika stor. Vem som mår dåligt varierar dock. Mammor mår minst dåligt i traditionell handläggning Pappor mår minst dåligt om konflikten handläggs enligt KoF.

FÖRÄLDRARS MÅENDE Inverkar på barnens mående och samhällets möjlighet att uppnå barnets bästa.

Tack för er uppmärksamhet!