Barns och ungdomars förutsättningar i förskola och skola: Flerspråkighet, språksocialisation, lärprocesser, inkludering, exkludering grundläggande definitioner kända missuppfattningar exempel på språkanvändning modersmålets betydelse (Rönnberg & Rönnberg: 2006)

Språkskolan i Uppsala kommun, modersmålsundervisning, ht 2009 AlbanskaAmarinjaArabiskaArmeniska BengaliBos/kro/serbBulgariska DanskaDariEngelskaEstniska FinskaFranskaGrekiska HebreiskaHindiIsländskaItalienska JapanskaKinesiskaKurmanji NederländskaNordsamiskaPersiskaPolska PortugisiskaRyskaSingalesiska SomaliskaSoraniSpanskaThailändska TigrinjaTurkiskaTyskaUngerska

Det finns ca 130 minoritetsspråk etablerade i den svenska skolan Det finns fem officiella minoritetsspråk i det svenska samhället

De fem officiella minoritetsspråken i Sverige finska meänkieli samiska romani chib/romska jiddish (svenskt teckenspråk) (

Vad är ett minoritetsspråk? Vilka är de fem officiella minoritetsspråken i Sverige? Vad innebär det för språken och deras talare att språket är officiellt? Vad innebär det för språken och deras talare att språket inte är officiellt?

Flerspråkighet kompetens användning identitet/ursprung Otterup (2005) en två- eller flerspråkig individ: den som kan använda fler än ett språk i de flesta situationer i enlighet med egna önskemål och samhällets krav Pedagogisk forskning: flerspråkiga barn och ungdomar i skolsammanhang

Successiv två-/flerspråkig utveckling S1 förstaspråk S2 andraspråk

Successiv två-/flerspråkig utveckling S1 förstaspråk S2 andraspråk Parallell två-/flerspråkig utveckling två förstaspråk

Språksocialisation Lärande deltagande i bestämda kulturella och sociala praktiker språkanvändning i samspel och interaktion med andra lärandestöd Språkligt lärande meningsskapande – formell språkträning? (Otterup 2005)

(Axelsson 2005)

Språksocialisation: litteracitet i förskolan Litteracitetshändelser: prelitterata aktiviteter, förberedelser för läsning och skrivning och räkning olika slags texter: böcker, tidningar, bilder, tecken, symboler, bokstäver Flerspråkiga barn Litteraciteter i förskola och skola (Axelsson 2005)

Vardagsspråk, vardaglig språkanvändning Skolspråk, kunskapsrelaterad språkanvändning för att kommunicera i vardagliga, kända situationer för direkt interaktion ansikte mot ansikte enkel språkanvändning i här och nu-situationer kontextbunden kommunikation för att tillägna sig och redovisa kunskaper för att läsa, förstå och skriva olika uppgifter och texter kognitivt krävande språkanvändning språket som tankeverktyg för problemlösning, analys, jämförelse, kritisk granskning, utvärdering kontextreducerad språkanvändning

(garanterad förståelse) Kunskaps- relaterad språk- använding Vardaglig språk- användning Hög kognitiv svårighetsgrad Låg kognitiv svårighetsgrad situations- beroende situations- oberoende (Cummins modell efter Lindberg 1997)

Vardagsspråk vardaglig språkanvändning Skolspråk kunskapsrelaterad språkanvändning 1 – 2 år5 – 8 år Andraspråkstillägnande (Cummins 2000)

Holmegaard & Wikström (2004) Språket utvecklas i och utanför undervisningen i svenska som andraspråk (sva) EXKLUDERING/INKLUDERING

Skolspråk – en ny språkkultur Mötet med skolspråket innebär ett möte med en ny språk-kultur Det gäller även elever med svenska som modersmål Elevers tidigare erfarenheter av skriftspråksbaserat skolrelaterat språkbruk varierar Skolans språkliga krav - socioekonomisk/språklig bakgrund

En av skolans viktigaste uppgifter är att bygga broar mellan vardagskunskaper och skolkunskaper och mellan vardagsspråk och skolspråk. (Lindberg 2006) Att utveckla skolans specialiserade språk/register handlar inte om att överge eller ”korrigera” elevernas vardagliga språkbruk utan om att erbjuda eleverna möjlighet att utvidga sin språkliga repertoar

Vilka språkliga krav ställs på eleverna i ditt ämne? Vilka slags texter läser och skriver eleverna i ditt ämne? Vilket ordförråd hör till ämnet?

Ordförrådet Skillnader mellan enspråkiga och flerspråkiga elevers ordförråd i undervisningsspråket vid skolstarten

( Parszyk 2002) Vilken volym pekar pilarna på? Volym? Vad är dom här? (Pekar på pilarna) (Maria, år 5 ) Volym. Det som man hör. (Låtsas skriva på radions rattar) (Gabriel, år 5) Liter. Är de en paket? (Peter, år 5)

Hägglund, Ulla & Magne, Susanne (2006) Matteord A – Ö. Stockholm: Bonniers

L: Kan du beskriva vad en kvadrat är? E: En fyrkant. L: Använd ditt matematikspråk. Vad använde vi för ord igår? E: En rek…. E2: En rektangel. E: En rektangel. L: Bra. Vad finns det mer för kännetecken på en kvadrat? E: Den har lika långa kanter. L: Vi använde ett annat ord för kanter igår. E: Den har lika långa sidor. L: Ja, så en kvadrat är en rektangel med … E: …fyra lika långa sidor L: Ja en kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor. L: Säg det till Amin. Jag vet inte om han har lyssnat!! E: En kvadrat är en rektangel med fyra lika långa sidor.

Skolrelaterat språk fackord och tekniska termer hela texter hur innehållet konstrueras språkligt i det aktuella skolämnet

Skolverkets kursplanearbete: Språk i alla ämnen Språkutveckling sker samtidigt med kunskapsutveckling genom språkanvändning i meningsfulla sammanhang

Skolverkets ambition med det arbete som pågår: Synliggöra språk som en del av ämneskunskapen Tydliggöra språkutveckling som en del av kunskapsutveckling för lärarna

Varför språk i alla ämnen? Ämnen realiserar olika språkliga praktiker Olika ämnen – olika praktiker – olika språk: fysik – fordonsteknik Läraren i fysik/fordonsteknik undervisar inte bara om och i fysik/fordonsteknik utan också i att handla, tänka, tala och skriva som fysiker/fordonstekniker

Thomas & Collier (1997): faktorer för skolframgång tvåspråkig undervisning integrerad undervisning (ämnesundervisning, modersmålsundervisning, andraspråksundervisning)

Svensk forskning visar att elever som kontinuerligt deltagit i modersmålsundervisning har högre betyg i svenska, engelska och matematik behärskar svenska bättre än andra flerspråkiga elever är tryggare och trivs bättre i skolan än andra flerspråkiga elever behärskar abstrakta begrepp bättre än andra flerspråkiga elever lär sig mycket om det nya landet integreras bättre i den nya kulturen (Skolverket 2003)

Förskola Modersmålsstöd ”Förskolan ska bidra till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö). Tidiga och senare skolår: Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet

Azras språkanvändning (Johansson 2000) Subtraktiv eller additiv flerspråkig utveckling?

(Otterup 2005) I mångkulturella förorter – många val med avseende på språk- och kulturtillhörighet Synkretiska identiteter Mångfacetterade, gränsöverskridande sammansatta, föränderliga ”De ä inget problematiskt. De ä jättebra. De e bra å va de. De ä bra å kunna flera språk.” ”Ja tror att ja kan göra va ja vill med mitt liv. Ja ä en helt gränslös person. Man skapar gränserna för sej själv. Ja kan göra absolut vad ja vill.” ”Ja känner mig begåvad bara.”