Regeringsuppdrag Trafikanalys Trafikavtal Godstransporter Infrastruktur som stabiliseringspolitik Uppföljning för bättre transporter och konkurrenskraftiga regioner Produktivitet i anläggningsbranschen Marknadsöppningar i kollektivtrafiken Måluppföljning Modellutveckling Samarbete Sverige-Kina, Sverige- USA Uppgiftslämnande Arbetspendling i storstadsregionerna EU:s strategi för Östersjöregionen Tomdragning och fyllnadsgrad Externa effekter Nationell strategi

Infrastrukturinvesteringar som stabiliseringspolitiskt instrument Regeringsuppdrag

I uppdraget ingår att utvärdera de infrastrukturåtgärder som vidtagits i hela Sverige, både lokalt och regionalt, i syfte att påverka efterfrågan i ekonomin, i första hand under den senaste lågkonjunkturen Detaljfrågor Tidsperiod för genomförande av de stabiliseringspolitiskt motiverade åtgärderna. Tid mellan beslut, start och slutförande. Hinder för ett snabbt genomförande? Åtgärdernas omfattning; antal projekt, kostnader, antal personer sysselsatta etc Direkta sysselsättningseffekter? Finns det regionala skillnader vad gäller åtgärdernas effekter på bl a sysselsättning Kvalitetsskillnader i förhållande till ordinarie verksamhet Övriga effekter Kostnadsökningar

Analysfrågor Skillnad i resultat mellan investeringar å ena sidan, och drift- och underhållsverksamhet å andra sidan. Hur påverkar potentialen till kommunal förskottering möjligheterna att bedriva kontracyklisk stabiliseringspolitik via statsbudgeten? Hur påverkades organisationen av stabiliseringspolitiskt motiverade infrastrukturåtgärder och hur fungerade återgången till normal verksamhetsnivå? Andra relevanta frågor? Samhällsekonomisk lönsamhet

Rekommendationer för framtida konjunkturpolitik Vilken typ av åtgärd har störst effekt utifrån ett stabiliserings- politiskt perspektiv? Investeringar? Drift och underhåll? Vad krävs för att om så bedöms nödvändigt korta tiden från regeringens och riksdagens beslut till genomförande av åtgärderna? Vad i övrigt krävs för att på ett framgångsrikt sätt vidta stabiliseringspolitiska åtgärder?

Slutsatser Små och mindre åtgärder kan ge mer sysselsättning och kan lättare användas för att försöka få resultat på kort sikt och under ett mer förutsägbart genomförande. Större investeringar bidrar på längre sikt till en stabilare ekonomi genom att skapa bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Trafikverket bedömer att kvaliteten på åtgärderna inte har varit sämre jämfört med genomförandet av åtgärder i ordinarie verksamhet. Däremot har satsningen inneburit en påfrestning på organisationen. Förskottering utgör inget hinder för kontracyklisk stabiliseringspolitik, men det är tveksamt om man ska låta det få den omfattningen att det blir ett bidrag till stabiliseringspolitiken. Paketerande av åtgärder skapar låsningar i systemet som riskerar att tränga ut andra mer lönsamma objekt. – Gäller inte närtidssatsningen.

Rekommendationer Det görs en ordentlig genomgång av sysselsättningseffekter och tid till byggstart och för genomförande av olika typåtgärder för alla trafikslag. Det är bra om metoden för en sådan kartläggning är jämförbar med motsvarande inom andra politikområden. Trafikverket får i uppdrag att utreda förutsättningarna att ha ett uppdaterat lager med förprojekterade åtgärder som snabbt kan genomföras och/eller utveckla en metod för att snabbt kunna ta fram lämpliga åtgärder. En given utgångspunkt ska vara att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. Trafikverket får i uppdrag att utveckla hur de kan använda sitt periodiserade underhåll av infrastruktur för att snabbt kunna välja insatser som gör nytta.

Slutsatser Samordning i tid. Tog ca 1,5-2 år innan byggstart för investeringar i väg och järnväg, följt av 2-3 år byggtid (stor variation). Drift och underhållsåtgärder kan startas och genomföras snabbare och under kontrollerad tidsperspektiv. Sysselsättning har drift och underhåll på kort sikt har investeringar på lång sikt  Använda drift och underhållsåtgärder för att smidigare avpassa effekter i tid.  Använda nyinvesteringar i infrastruktur för en stabilare ekonomi på sikt.

Preliminära rekommendationer Metod för att snabbt kunna välja ut projekt som ger hög sysselsättningseffekt och som snabbt kan sättas igång.  ordentlig genomgång av sysselsättningsfaktorer för olika typåtgärder och alla trafikslag  förutsättningar för att kunna genomföra uppföljningar

Rekommendationer för framtida konjunkturpolitik Vilken typ av åtgärd har störst effekt utifrån ett stabiliserings- politiskt perspektiv? Investeringar? Drift och underhåll? Vad krävs för att om så bedöms nödvändigt korta tiden från regeringens och riksdagens beslut till genomförande av åtgärderna? Vad i övrigt krävs för att på ett framgångsrikt sätt vidta stabiliseringspolitiska åtgärder? Möjligheterna att tidsplanera infrastrukturinvesteringar med ambitioner att åstadkomma konjunkturutjämning med beaktande av Planeringsprocessen Upphandlingar Finansiering