Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori ”Den moderna tröttheten”

Indikation på ökad stress runt år 2000 Aronsson, G. & Gustafsson, K.: Sjuknärvaro – förekomst och utvecklingstendenser. Arbete och Hälsa nr 2002:8. ”Har det under de senaste tolv månaderna hänt att Du gått till arbetet trots att Du med tanke på Ditt hälsotillstånd egentligen borde ha sjukskrivit Dig?” [Sjuknärvaro vid 2-5 tillfällen. Förändring sjuknärvaro 1997 – 2000] Vård & omsorg Läkare49%42% Sjuksköterskor51%51% Soc sekr; psykolog27%69%! Undersköterskor47%68%! Vårdbiträden37%56% Skötare, vårdare65%63%

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori sjuknärvaro forts … Undervisn. & skola Gymnasielärare32%55% Grundskollärare m fl 52%71% Förskollärare, fritidspedagog55%71% Barnskötare38%74% Teknik & data Civilingenjörer21%50% Övr. ingenjörer29%47% Dataspecialister18%40% Andra tekniker39%56% Industri och byggnadsarbete Bygg och anläggningsarbete40%55% Svetsare, plåtsl., maskinmekaniker32%58% Processoperatörsarbete27%31%

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Litteratur Åsberg M. m fl Utmattningssyndrom – en kunskapsöversikt om stressrelaterad psykisk ohälsa. Socialstyrelsen. Stockholm 2003 Maslach C & Leiter M Sanningen om utbrändhet. Stockholm Natur & kultur Schaufeli W & Enzmann D The Burnout Companion to Study and Practice. A Critical Analysis. Washington Taylor & Francis. Hallsten L. Utbränning i Sverige. Arbete & Hälsa 2002:6 Hallsten, L. Burnout and Wornout – Concepts and Data from a National Survey i Antoniou A.S. & Cooper A.C. (eds.) A Research Companion to Organizational Health Psychology. Chelterham Elgar.

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Utmattningssyndrom =def. Socialstyrelsen (Åsberg m fl 2003) 1. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst 2 veckor; identifierbara stressfaktorer skall ha förelegat >6 månader 2. Påtaglig brist på energi eller uthållighet 3. Minst 4 av följande symtom varje dag under >2 veckor: - koncentrationsstörningar, minnesstörningar - påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att utföra uppgifter under tidspress - känslomässig labilitet eller irritabilitet - sömnstörning - påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttning - fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, mag-tarmbesvär, yrsel 4. Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden 5. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans eller somatisk sjukdom/skada 6. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom endast som tilläggsspecifikation

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Antal Muskler och leder30 Psykisk ohälsa (ej utmattningssyndrom) 20 Psyk.utmattningssyndrom15 Hjärta, hjärna, cancer15 Diabetes, lunga, tarm8 Trafikskador10 Övrigt4 Summa102 Frånvaroanledning för långtidssjukskrivna (>6 mån) i en mellanstor svensk kommun A

Incidens (fallstudiedata, svåra utmattningsreaktioner med sjukfrånvaro >6 mån) Cirka 7.5 per kommunanställda Markant överrisk för enhetschefer Överrisk för förskollärare, lärare, undersköterskor. Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori

Sjuknärvaro/psykisk uttröttning (djupintervjuer med ”critical incident” metodik) Av 72 slumpvis utvalda ”friska” (=ej sjukskrivna), behöriga och yrkeserfarna grund-/förskollärare befann sig c. en tredjedel i riskzonen (under undersökningsperioden ) Några få hade passerat riskzonen och debuterat i långtidssjukfrånvaro Likartat mönster i CI-berättelserna hos ”sjuknärvarande” och kollegor som hamnat i ”psykiskt utmattningssyndrom”

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Den moderna tröttheten framstår som en … Sociopatologi d.v.s. psykisk ohälsa som drabbar: - socialt organiserade grupper (t ex yrkesgrupper) snarare än enskilda, hårt belastade eller sårbara individer - yrkesgrupper med starka professionella värde- och handlingstraditioner - om omgivningen inte respekterar de professionellas handlingsregler, kan berörda professionella grupper hamna i yrkesetiska konflikter (”kollektiv sårbarhet”)

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Några fallillustrationer Mellanstadielärare i farozonen att bli övertaliga Klasslärare åk 4 med en svår ny elevgrupp Förskollärarnas eftermiddagsaktiviteter saboteras

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Grundskolereformen En ”fundamentalistisk” förvaltningsreform?  SOU 1988:20 En förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet (”Styrberedningen”); prop. 1988/89:4 Om skolans utveckling och styrning; prop. 1990/91:18 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) m fl  Radikal avreglering (Skollagen och Skolöverstyrelsens författningssamling) ger formell möjlighet upphäva traditionell verksamhetsuppläggning enligt ”den goda konstens regler” (lege artes).  Nytt statsbidragssystem (”bidragspåsar” i stället för öronmärkta anslag för särskilda ändamål) ger möjlighet avveckla ”dyra” resurser (specialundervisning, svenska2, kurator etc).  Kommunalt huvudmannaskap (nya förvaltningssystem för operativ ledning av verksamheten; sammanslagna förvaltningar, avprofessionaliserade ledningssystem, enhetliga resultatmål i termer av pengar och tid)

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Avveckling av kompetensstöd  Personalrationaliseringar inriktas på (dyra) resurser för specialkompetens/kompetens- stöd till klasslärare  Strukturell konflikt mellan traditionella professionella värde- och handlingssystem och nya förutsättningar för verksamheten  Professionell meningsförlust, yrkesetiska samvetskonflikter, sömnstörningar, psykiska utmattnings-reaktioner från mitten av 1990-talet

Tor Larsson 27 febr 2014 Arbete och organisationsteori Ytterligare fallillustrationer från kommunal hemtjänst Vad gör en undersköterska i hem- tjänsten då en omsorgstagare (en psykiatripatient i öppen vård) ligger på lit de parade i sitt hem? Övergripande orsaker: Psykiatrireformen effekter (medicinskt/psykiatriskt kompetensstöd) Ekonomiska styrmedel (kommunen drabbas av kostnader då landstinget kopplas in) Finansiell överstyrning (rationaliseringar i hemtjänsten) Åtgärdsmöjligheter?