Kunskap om rapporteringsskyldighet vid olyckor och tillbud Kunskap om rapportering av olyckor och tillbud Förståelse för vikten och värdet av rapporteringen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skyddsombuds- utbildning
Advertisements

Dokumentera Beslutsstödet i Procapita+
Nytt från Skolverket skolverket.se/yrkesutbildning.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Avvikelsehantering våren 2013 av företagen som erhållit avvikelser
Varför ska vi mäta? Spridningsseminarium barn och unga
December 2012 Förskrivnings- processen. 2 Bedöma behov av insatser Bedömning av hjälpmedelsbehov är en del av en habiliterings-, rehabiliterings- och.
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Kerstin Jönsson ”Olyckor är ingen bra business” varken för företagaren eller föreningen Kerstin Jönsson.
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Beskrivning av området samhällsskydd och beredskap
Patient vistades ensam i sjukhusets
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Distriktet i Stockholm
Mat och ätande ett komplext område Lusten att äta likaså
Vanliga fel vid riskbedömning
SORKANALYS Systematisk risk- och konsekvensanalys vid organisatorisk förändring. HE LAGERSTRÖM AB.
Socialstyrelsens termbank
Utb landstingsfullmäktige, feb Britta Svensson - är resultatet av patientsäkerhetsarbetet - ett resultat som speglar vårdskadepanoramat dvs risker,
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Intressenter OL108A.
Personprocessen Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende egna problem och önskemål, meddelanden Hälsoprocess förädlingsobjekt: personens.
Arbetsmiljöverkets vision
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
Miljöriskhantering vid miljöfarliga verksamheter
Tillsammans för världens säkraste vård
Tillsynsplaner Länsstyrelsens tillsyns- och stödverksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.
En säker arbetsplats Lars Björkeström Medlemsträff Skaraborg
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Lars Asteborg, Medicinteknisk samordnare Tillsynsavdelningen
AFS 2001:1 Om kunskaper och kompetens Chefer och arbetsledande personal har avgörande betydelse för att arbetsförhållandena skall vara tillfredsställande.
Risktillsyn vid Miljöfarliga verksamheter
Effektivare tillsyn mot underhållsverksamhet. Transportstyrelsens uppdrag Redovisa hur tillsynen mot järnvägsföretagens och infrastrukturförvaltarnas.
Lex Sarah Lex Sarah är en del i det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet. Gäller för verksamheter inom SoL och LSS. Syftet är att verksamheten ska.
Patientsäkerhetsarbete
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Vid en svår olycka måste vi ha hjälp av samhällets resurser
Lärande utvärdering genom följeforskning
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Region Östergötland Riskanalys av XXXXXXXXXXX Region Östergötland Månad år Välkomna! 1.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Lex Sarah Gäller för: Äldreomsorgen Individ- och familjeomsorgen Funktionshinderomsorgen All verksamhet som omfattas av SoL, LSS samt socialförsäkringsbalken.
Kvalitetsarbete och lex Sarah. Kvalitetsarbete Insatser inom Socialtjänsten, LSS och Hälso- och sjukvårdslagen ska vara av god kvalitet. -Vad är god kvalitet?
Svenska Pistolskytteförbundet Krishantering Hur ska vi hantera kriser?
”Vår Linnéa utan vårdskador”. Vi som har arbetat med Linnéas vårdskadeprevention Liselott Svanberg sjuksköterska avd 17 Linnda Eriksson sjuksköterska.
Sysselsättning - Fokusera på om utföraren måste avsätta resurser inom varje område för att ge stöd åt den enskilde och i så fall hur mycket? (OBS - det.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Utvärderingsmatris för en kunskapsbaserad bedömning Två utvärderingsmatriser har tagits fram i samarbete med SIQ, Nationella rådet för strokevård och ett.
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Analytics - Vad ni kan göra
Säkerhet - Vad ni kan göra
Förändringsprocessen
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Kvalitetsarbete.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Statusbedömning av byggnadsverk
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Systematiskt förebyggande arbete mot diskriminering
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
- att kartlägga psykosociala risker
OL108A // Introduktion till projektledning // Samhällsentreprenör
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Presentationens avskrift:

Kunskap om rapporteringsskyldighet vid olyckor och tillbud Kunskap om rapportering av olyckor och tillbud Förståelse för vikten och värdet av rapporteringen i det förebyggande säkerhetsarbetet Kunskap om hur rapporteringsåtgärder utförs då olycka lett till personskada

Film

Klarlägg grundförutsättningar Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Genomför grundläggande övningsbedömning Detaljplanera övningen Förloppsanalys Identifiera brister Klarlägg möjliga vådahändelser Bedöm risker Vidtag förebyggande åtgärder utvärdera åtgärder Fastställ risknivå (R) Inhämta tidsfaktor (T) Fastställ sjukvårdsberedskap Arbetsgång vid övningsplanering Steg 1

Grundläggande övningsfaktorer Övningstyp Verksamhet med vapen Marsch och grupperingsövning Övergång av vattendrag Annan verksamhet Kombination av ovanstående Övningsuppläggning Kort eller lång övning Formell eller tillämpad övning Momentvis eller sammanhängande övning Annan övningsuppläggning Antal deltagare Få eller många Steg 2 Övningsledningens kompetens Funktionsföreträdare Förbandsinstruktörer Biträdespersonal Övningsdeltagarnas utbildningsnivå Truppförande chefer Personal í olika funktioner Grundläggande övningsbedömning +

Delsteg1 Identifiering av brister samt klarläggande av möjliga vådahändelser Steg 4 Omständighets- faktorer Stridsvärde Hälsoläge Viloläge Mat Dryck Miljöfaktorer Temperatur Vind Sikt Nederbörd Terräng Basfaktorer Personal Säkerhetspersonal Funktionsföreträdare Förbandsinstruktörer Övningsledare Övningsdeltagare Materiel Status Komplexitet Utbildningsanordningar Status Antal Publikationer Aktualitet Andra faktorer + Delsteg 2 Bedömning av risk för vådahändelse Delsteg 3 Dokumentation av identifierade vådahändelser som kräver riskreducering samt klarläggande av bakomliggande orsaker till brister Delsteg 4 Vidtagande av förebyggande åtgärder samt utvärdering om vidtagna åtgärder är tillräckliga Ja Nej

R 1R 2 R 3 B M M Låg sannolikhet Hög sannolikhet Liten konsekvens Stor konsekvens Matris för fastställande av riskfaktor B=Bevaka M=Motverkas E=Elimineras E

Riskfaktor 1 - avser exempelvis stridsutbildning med skarp ammunition på skjutbana, dvs utbildning i enskild soldats strid eller strid i grupps ram. Riskfaktor 2 - avser exempelvis stridsutbildning i grupps, tropps och plutons ram med eldhandvapen, kulsprutor och pansarvärnsvapen med gasutströmning bakåt. Denna utbildning genomförs vanligtvis på skjutfält. Riskfaktor 3 - avser exempelvis stridsutbildning i plutons ram i samverkan med andra vapensystem och utbildning i kompani eller större förband, eller tillämpat kast med spränghandgranat.

Steg 5 Inhämta tidsfaktor T 1 T 2 T 3 Bedömning av riskfaktor R 1 R 2 R 3 Fastställande av sjukvårdsberedskap Sjukvårdsberedskap I Sjukvårdsberedskap II Sjukvårdsberedskap III

Utbildningssäkerhetsanalys Steg 1 Grundläggande övningsbedömning Steg 2 Identifiering av möjliga vådahändelser och orsaker till dessa Steg 3 Bedömning av möjliga vådahändelser Åtgärder för att förebygga vådahändelser Utvärdering av vidtagna åtgärder Bedömning av medicinska riskfaktorer för sjukvårdsberedskap