Betyg och bedömning Alla ska nå målen

Nytt betygsystem Betyg från år 6 A – F Lärare måste ha behörighet i ämnet de ska sätta betyg i. Blockbetyg i so och no

Betygssystem A B C D E F Ej godkänd Tydliga kriterier för A, C och E. Betyget B får du om du gått och väl har nått upp till C men inte klarat samtliga kriterier för A.. Samma vad det gäller D

Betyg EBetyg DBetyg CBetyg BBetyg A Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med flyt genom att använda lästrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven, grundläggande förståelse.’Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lästrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklande,samman fattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven, grundläggande förståelse.’Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven kan läsa skönlitteratur för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lästrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra utvecklande,samman fattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven, grundläggande förståelse.’Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder

Tankarna bakom det målrelaterade systemet Kunskaperna tros öka om den enskilda elevens kunskapsutveckling sätts i fokus De andra elevernas prestationer ska inte påverka bedömningen av den egna prestationen Flexibiliteten tros öka när målen inte regler styr verksamheten.

Förutsättningar för att ett kunskapsrelaterat system ska fungera Tydlighet Kunskapskraven är tydliga, konkreta och begripliga för alla parter. Det finns metoder för att mäta och dokumentera elevers utveckling mot kunskapskraven Eleven förstår skillnaden mellan olika prestationsnivåer och kunskapskrav.

Formativ och summativ bedömning Vad är det Summativ bedömning tex resultat på nationella proven. -Mäter kunskapen bakåt -Förespråkar tester och resultat

Formativ bedömning Handlar om förbättringar Ser framåt Beskrivande återkoppling Informerar om kunskapskvalité Kan leda till förbättringar i lärandet

Från summativ till formativ bedömning Bedömningen används främst till att kontrollera vad eleven lärt sig Bedömning och lärande hålls isär Bedömning av antalet kunsakper och färdigheter Resultat i fokus Läraren bedömer på egen hand elevens kunskaper Bedömningen används även för att stödja och synliggöra lärande Bedömning av lärandet sker fortlöpande Bedömning av förståelse och förmågor som kritiskt tänskande Prestation och processer i fokus Lärare och eleven bedömer tillsammans var eleven befinner sig och hur han/hon kan komma vidare

Förutsättningar för att eleven ska kunna ta ansvar för sitt lärande Eleven upplever undervisningen som meningsfull Eleven har förståelse varför den gör olika aktiviteter Målen för undervisningen är tydliga, konkreta och begripliga Eleven förstår skillnade mellan olika prestationsnivåer och har verktyg att komma vidare.

Pedagogisk planering Klass/grupp: 2 Tid: slutet av ht 2011 och 3 veckor i början av vt 2012 Övergripande mål: (Från kap 1 och 2 i Lgr11) Arbetsområde: Världen Det svenska samhällets interanationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa.En viktig uppgift är att ge överblick och sammanhang.

Varför ska vi arbeta med det här Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen. göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälpa av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker formulera sig och kommunicera i tal och skrift söka information från olika källor

Forts: Det här kommer du att få undervisning om Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Enkla former för textbearbetning mha tankekarta.Handstil och att skriva på datorFilmer som berättar om vardagsnära ämnen. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.Besök av förälder som berättar om sitt hemland. Det här ska du lära dig Du kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texten använder du stor bokstav och punkt. Du kan stava ord som du själv använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Du kan samtala och vara med i diskussioner som handlar om de olika världsdelarna. Du kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om frågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Du kan beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och kan placera Sverige på en världskarta och vet vilken världsdel landet tillhör. Så här kommer vi att arbeta Vi kommer att resa i fantasin och titta på olika filmer från olika världsdelar. Du kommer få besök av Mareike som berättar hur det är att gå i skola i Tyskland. Tillsammans kommer vi diskutera vilka frågor vi vill ha svar på när vi tittar på filmer ifrån olika länder. Gemensamt skriver vi en text. Denna text ska sedan skrivas i ordbehandlingsprogram i datorn. Du ska visa att du kan använda ordbehandlingsprogrammet, spara dokumentet samt skriva ut din text.Vi kommer färglägga varje världsdel på en världskarta.

Så här kommer dina kunskaper att bedömas Du deltar aktivt vid diskussioner och framför synpunkter, ger kommentarer och ställer frågor. Du har skrivit ut din text ifrån ordbehandlingsprogrammet och sammanställt alltsamman i ett häfte. När temaperioden är slut kommer du få ett test där du ska placera de olika världsdelarna samt markera var Sverige är.

Nationella prov I år 3 svenska och matte I år 6 svenska matte och engelska samt ett ämne till i so eller no

Höstens organisation Förskoleklass : Annika Lönn Arona Karlsson Tjänst för tidig läsning Klass 1 Susanne Fahlén Klass 2 Kristina Andersson Klass 3 Katarina Aronsson Klass 4 Annika Dahl Klass 5 Lina Durango Klass 6 Göran Gustavsson Specialundervisning Eva-Lotta Amosson