Om medborgardialog och brukarinflytande – varför och hur? Eskilstuna, 22 oktober 2015

Bakgrund: Vad säger forskningen?

Forskningen talar om folkbibliotekens ”identitetskris” Historiskt har biblioteken fyllt många olika funktioner: Kulturcentrum Informationscentrum Kunskapscentrum Socialt centrum Lite av allt åt alla Otydlig identitet Forskare förespråkar tydligare profilering Tyngdpunkten bör avgöras av lokala behov

Ökad konkurrens om människors tid och engagemang Ställer ökade krav på kunskap om befintliga och potentiella brukare för att kunna möta deras behov och önskemål Forskare pekar på dialog och delaktighet som en viktig framgångsfaktor Det skapar också legitimitet åt en skattefinansierad verksamhet som inte åtnjuter samma politiska prioritet som den en gång gjort

Fyra huvudsyften

Ökad kunskap om vad brukarna vill ha. Det ökar konkurrenskraften och skapar möjlighet att utforma verksamheten så att den verkligen möter behoven. Att vara lyhörd och lyssna till brukarna bygger en tillitsfull relation, skapar en bra atmosfär och en känsla av gemensamt ansvar för miljön på biblioteket. Brukarna får en ökad förståelse för bakgrunden till olika beslut. Det stärker legitimiteten och underlättar nödvändiga förändringar. Genom dialog med människor som normalt inte besöker biblioteket kan man få bättre kunskap om hur man kan locka nya besökare.

Några erfarenheter och reflexioner

Forskning pekar på att olika intressentgrupper (politiker, bibliotekspersonal och brukare) har olika bilder av vad ett bibliotek är och bör vara Brukarna har ofta en mer ”traditionell” bild, med primärt fokus mot utlåning av böcker. Personal lägger större vikt vid delaktighet, digitalisering och biblioteket som mötesplats Det är en bild som kan nyanseras! Vad man får för svar beror förstås på vem man frågar I brukarundersökningar frågar man brukare, det vill säga sådana som redan använder biblioteket Vad händer om man istället vänder sig till dem som inte brukar besöka biblioteket?

Framtidens bibliotek Företaget Medborgaranalysen på uppdrag av Svensk bibliotekstjänst 9 folkbibliotek/kommuner medverkade Totalt 140 personer 2 fokusgrupper i varje kommun Vana och ovana besökare Ålder år

Vilka skillnader såg man? Vana besökare: Biblioteket är en lugn ”frizon”, en motpol mot kommersialiserade offentliga rum Tystnaden är något positivt Huvudfunktionen handlar om folkbildning, att vara ett kunskapscentrum Man önskar en förädling av verksamheten med fokus på aktiviteter direkt knutna till litteratur och skrivande Personalen beskrivs som trevlig och kunnig

Ovana besökare: Potentialen som mötesplats lockar mest (socialt centrum) Allaktivitetshus och kulturell knytpunkt – ett brett utbud av allehanda kurser, workshops, events (kulturcentrum) Tystnaden skapar osäkerhet hos ovana besökare Hos ovana besökare finns även bilden av bibliotekarien som en ”sträng tant” Atmosfären känns inte välkomnande

Vad hade man gemensamt? Den fysiska platsen är fortsatt viktig Även fysiska böcker förblir viktiga Rollen som kunskapscentrum nämns av alla Fler e-böcker, magasinera mer och frigör yta för café och aktiviteter Mer delaktighet och påverkan Mer ”personlig” och specialiserad personal med bredare språklig kompetens Stöd kring informationssökning och källkritik Flexibla lokaler och rum med olika ljudnivåer Uppsökande aktiviteter och böcker utanför biblioteket Lättare att orientera sig - förenklade hyllkoder och informationstavla

Från dialogundersökning med ungdomar i Stockholm Ungdomar lägger särskild tonvikt vid: Delaktighet, att kunna påverka, bidra och delta Digitala medier Datorer och surfplattor att låna Biblioteket som mötesplats Ungdomars upplevelse av bemötande: Man känner sig inte välkommen, man är i vägen och ”stör” Personalen känns inte tillgänglig, ser upptagen ut och man vågar inte be om hjälp

Utmaningar och metoder

Förutsägbara svar Man har svårt att tänka bortom det välkända Därför önskar man sig ”mer av samma vara” Deltagarna behöver hjälp med att vidga sina vyer Gör studiebesök, ordna föreläsningar och informera på olika sätt om bibliotek som gjort spännande, annorlunda och nytänkande saker Använd gärna bilder För att informationen inte ska bli för styrande, ge flera olika exempel med olika infallsvinklar Det blir utgångspunkt för kreativa samtal och workshops En sådan process kräver mer tid och resurser

Att nå icke-brukare Uppsökande insatser på fritidsgårdar, skolor, öppna förskolor, föreningslokaler etc. Be om tid/en punkt på dagordningen för att informera eller ordna en workshop Ordna aktiviteter på offentliga platser som gator och torg, parker och gallerior mm Bjud på fika och gör något som väcker uppmärksamhet Underlätta deltagande genom att ordna barnpassning med aktiviteter för barn parallellt med mötet för vuxna Öppet hus med aktiviteter för barn, då kommer även föräldrarna Intervjuer - gå ut på stan och fråga! Locka med någon typ av belöning

Inkludering och breddat deltagande Återigen - uppsökande insatser!!! Tänk på språket. Undvik yrkesterminologi och använd lätt svenska I vissa fall kan man behöva ta hjälp av tolkar och/eller översättare Anpassa information och mötesformer till olika målgrupper. Ta reda på behoven Involvera representanter för målgruppen i planeringen. De har kunskap om behoven och kan hjälpa till med informationsspridning Tänk särskilt på att anpassa till olika funktionsnedsättningar Valet av tidpunkt har betydelse Informella och roliga mötesformer Samtal i smågrupper

Några metoder Bollröstning Biblioteksvandring Anslagstavlan Låna en besökare Testa webben Fokusgrupp Open Space Cafédialog

Dialog och delaktighet på Garagaget Tidigt fanns visioner om en hög grad av delaktighet och en plats med många olika funktioner Man inledde med en bred medborgardialog och utformade därefter verksamheten En stor öppen yta med bibliotek, skapande verkstad, café och en mängd aktiviteter. Ett kultur- och allaktivitetshus Krockar mellan olika grupper och behov Ny dialog och anpassade lokaler med särskilt datorrum, studierum och semityst rum Kvällstid lånas lokalerna ut gratis till föreningar och enskilda som vill ordna aktiviteter På senare tid har samhällsvägledning, språkcafé och läxhjälp tillkommit som ett svar på framförda önskemål

Även på dagtid samverkar man med civilsamhället för att organisera olika aktiviteter, t.ex. språkcafé och läxhjälp På så sätt kan man fylla huset med en mängd aktiviteter utan att göra avkall på bibliotekets kärnverksamhet En förtroendefull relation med besökare, inget svinn och inga larmbågar En värdefull mötesplats och integrerande kraft i lokalsamhället Själva delaktigheten har blivit en profilfråga

Teman Frågor för dialog - kring vilka frågor/ämnen kan det vara lämpligt/värdefullt att föra dialog? Metoder för dialog - vilka metoder kan vi använda oss av? Organisation - hur kan vi organisera arbetet för att de synpunkter som kommer fram verkligen ska tas tillvara och leda till förändring? Återkoppling - hur ska vi återkoppla till deltagarna på ett bra sätt under hela processens gång? Utvärdering - hur utvärderar vi arbetet, såväl process som resultat?