- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna HFSU-nätverk 11 mars 2010 Hällefors kommun.
Advertisements

Kvinnocoachprojektet i KAK Lägesrapport från coachningen september 2011 Human Research AB, Iréne Ekmark, projektkoordinator o coach.
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Barnanpassad utredning
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
RFMA Preventionsarbete med tonårsföräldrar
Om risk- och skyddsfaktorer
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Vad är hälsa? MÅ BRA MÅ DÅLIGT Verklig ohälsa Upplevd hälsa AVSAKNAD
SET Social Emotionell Träning
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Folkhälsoseminarium den 12 september 2012 Klockan 18.00–20.30 Plats: Kunskapens Hus, lokal Olsagårdssalen.
Kriser.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Livskunskap för de allra yngsta
Vård.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
BARNHÄLSOVÅRDEN EN HÄLSOFRÄMJANDE ARENA - VÅRDENS ENDA?
VIVA – sett föräldrar bråka eller själv blivit slagen GRINDEN – mamma eller pappa med psykisk ohälsa BIG – mamma eller pappa med missbruksproblem BARNBYRÅN.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
Hälsopedagogik. Kapitel 1 Hej, hur mår du?
Vår tolkning av Förskolans Läroplanenfastställd december 2010
VARFÖR IDROTT I SKOLAN ? * Du ska få träna upp din fysiska, psykiska och sociala förmåga * Ämnet ska ge dig kunskaper om en hälsosam livsstil. *
Hantera en kronisk sjukdom
VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? INTRO
SKOLFRÅNVARO – agera och samverka på kända risk- och framgångsfaktorer
Livsstilspyramiden Att kombinera e-utbildning med IRL -aktiviteter.
Skolresultat och psykisk hälsa ett spiralformat samband Inledning Björn Wickström Temaledare Psynk
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Övergången mellan sidorna sker automatiskt med 20 sek. intervaller. Ni kan även använda rullningslist för att komma till nästkommande sida.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Föräldrakraft.
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Hälsokällan startade som ett Interreg 3A-projekt 2003
Livsstil och återhämtning
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Hälsokunskap Mattlidens gymnasium Period II Lärare: Anu Virtanen.
Charlotte L & Carolina W
1 Välkomna HFSU-nätverk 10 december 2010 Hällefors kommun.
Barn och stress.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
1 Ersta Vändpunkten Mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende.
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Kramforsmodellen Hur tar vi emot asylsökande barnfamiljer?
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
TIPS FÖR FÖRÄLDRARNA Främjande av barns och ungdomars rökfrihet.
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Hälsokommunikatörer. Målgrupp och syfte Nyanlända, ensamkommande barn/ungdomar, invandrare med bristande kunskaper i svenska Tidigt främja hälsa och förebygga.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Syfte att öka kunskap som en del av Region Gotlands program för förebyggande av självmord, år Fakta, information och referenser:
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Praktisk stressföreläsning
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Psykologi Introduktion.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Tveka inte att ta kontakt med vem som helst
Presentationens avskrift:

- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta för att minska stressen? Stress bland våra barn och ungdomar Ajla Hadzijahovic, leg. psykolog

stressade-av-laxor-och-prov/ Prevalens, könsskillnader, åldersskillnader, orsaker & vanligaste symtomen.

Åldersskillnader & stressorer 1.Spädbarn; blodprov, separation från föräldrar, plötsliga och framdykande saker, höga ljud & mörker. 2.Förskolebarn; slå sig så det blöder, separation från föräldrar, det okända, orka med en dag på förskolan eller bli hämtad mitt under en aktivitet. 3.Skolbarn; få vaccin, separation mellan föräldrar, krig, våld, bra betyg, utseende, komma i tid till skolan. 4.Ungdomar; långvarig sjukdom, separation från kamrater, vara annorlunda/inte passa in, utseende, bra betyg, rätta sig efter andras tider och gå emot sin dygnsrytm.

Myter om stress Stress är farligt. Man får inte ställa krav på stresskänsliga barn och ungdomar. Barnet/ungdomen måste ändra på sig själv för att stressen ska minska. Man kan bli galen av stress. Stressymptom beror alltid på att man har ett hektiskt liv. (Temperament och medicinska orsaker).

Vad händer med oss när vi blir stressade?

Förebygga stress Del I (Primärt skolbarn upp till 13 år) KASAM, självförtroende, förutsägbarhet och kontroll. Med hjälp av positiv uppmuntran, information, förklaringar, medbestämmande och stöd. Gäller både hem, skola och fritid. Sömn! Enskilt viktigaste källan till återhämtning. Vi behöver vara särskilt observanta med barn och ungdomar som har neuropsykiatriska svårigheter. Se över fritidsaktiviteterna Validera/bekräfta barnets/ungdomens känslor Lek & fysisk aktivitet. Främja en god självkänsla och motverka en prestationsbaserad självkänsla.

Förebygga stress, del II (Primärt tonåringar) Grönområden och skog gynnar psykisk hälsa. Främja goda kamratrelationer. Se barnen/ungdomen.Ta upp stressrelaterade teman i skola och i hem. (Mobbing, skilsmässa, betyghets, utseende, mm). Fysisk rörelse under lektioner (studs och lek för de yngre och för de äldre muskelavspänningar). Kartlägg elevens egna copingstrategier vid stress, se om ni kan hitta fler vägar till stresshantering. Begränsa den ständiga uppkopplingen på sociala medier. Spontana samtal med ungdomar, ha ögonkontakt och ge dem tid. De har en lång startsträcka. Våga sätta gränser och lär ungdomen att också själv sätta gränser. Stöd med struktur och planering. Familjen och föräldrarna som förebild.

Faktorer som buffrar mot stress God självkänsla, gott självförtroende, god anknytning, god känsla av sammanhang, hög kontroll, hög förutsägbarhet, bra copingstrategier, god förmåga att kommunicera, tillräckligt med sömn och vila.

Frågestund Vi vill höra era funderingar och synpunkter!