Hur ska sjukvården medverka till kortare sjukskrivningstider? Ilija Batljan, landstingsråd (s)

Några saker vi vet Vetenskaplig kunskap om optimal sjukskrivning? Statliga stimulanser = högsta chefen Beslutsstöd Opinionsbildning, Medvetande, Normer

Vårdval – ett exempel Vilka krav ställs på vårdgivaren när det gäller sjukskrivning och rehabilitering? ”Vårdgivaren ska ansvara för tidiga och allsidiga rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringen ska vara en naturlig i verksamheten och bidra till att människor med sjukdom eller skada uppnår och bibehåller bästa möjliga funktion och förmåga samt ges förutsättningar för delaktighet i samhällslivet. Rehabilitering kan ges av enskild profession eller av flera professioner i samverkan. Vårdenheten ska tillhandahålla rehabilitering för patienter med nedsatta funktionstillstånd på grund av besvär/sjukdom/skada. Patienterna ska ha tillgång till bedömning, utredning samt vid behov behandling och rehabilitering utifrån gällande vårdprogram/prioriteringsarbete/ riktlinjer eller motsvarande inom ramen för primärvårdsnivån. ”

Statliga bidrag? Fungerar statliga bidrag? Ett sätt att visa handlingskraft? Man är medveten om …., men det blir lite effekt på marginalen ändå. Opinionsbildning.

Det spelar ingen roll för sjukskrivningslängden om Försäkringskassans hjälp kommer tidigare eller senare, visar en ny rapport från IFAU och Försäkringskassan? Sjukskrivna som fick göra en särskild kartläggning och ha ett avstämningsmöte tidigt hos Försäkringskassan kom inte tillbaks till arbete fortare än personer som hade kartläggning och möte senare. Att få hjälp tidigare gynnar inte heller någon enskild grupp. Varken män, kvinnor, individer med olika utbildning, ålder eller olika lång tidigare sjukfrånvaro får kortare sjukfrånvaro vid en tidigare tillgång till insatserna. En vanlig uppfattning är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall. Den tanken har också varit styrande för den svenska lagstiftningen inom området. Det här är den första studien som undersöker om det fungerar så i praktiken. Rapportförfattarna har genom ett randomiserat experiment studerat hur cirka sjukskrivna kom tillbaks till arbetsmarknaden efter att ha fått ta del av avstämningsmöte och SASSAM-kartläggning tidigare respektive senare. Behandlingsgruppen fick hjälp i genomsnitt 45 dagar snabbare än kontrollgruppen. SASSAM står för ”strukturerad arbetsmetodik för sjukfallshantering och samordnad rehabilitering” och den görs av den sjukskrivne och dess handläggare. Ett avstämningsmöte inkluderar vanligtvis även läkaren och/eller arbetsgivaren. Experimentet genomfördes under november och december 2007.

Rehabilitering är viktig? Rehabilitering är en av de viktigaste delarna i en politik som bygger på arbetslinjen. Tyvärr har regeringens reformer i sjukförsäkringen fokuserat mycket ensidigt på ökade krav på individen att återkomma i arbete men inga verktyg eller rättigheter att få den hjälp och rehabilitering som behövdes. Långa väntetider Rehabilitering frikopplas ofta från den medicinska vården – vårdkedjan bryts. Fyrkantiga system som inte ser till individen Dålig uppföljning av patienter. –Många patienter som tex. drabbats av hjärtinfarkt är duktiga på att ändra levnadsvanor och ta hand om sig i början. Genom att följa upp patienterna efter något år skulle många kunna ”räddas” från att återgå till osunda levnadsvanor och eventuella återfall. Se de långsiktiga samhällsvinsterna!

Rehabiliteringsverksamheten fungerar inte ”Att i det läget dra ned på rehabiliteringsverksamheten för tonåringar som misshandlats, fallit eller fått en tumör och som borde ha hela livet framför sig är inte bara ekonomiskt vansinne. Det är ett moraliskt haveri.” Hanne Kjöller Att ta från de sjuka - Landstinget: En berättelse om dem som landstingspolitikerna glömde, DN

Medskick Gärna vårdval, men varför inte för hela vårdkedjan? Man måste nå beslutsfattaren dvs läkaren Patienten i fokus och individuella lösningar Bättre rehabilitering för barn och unga. (Påverkar även föräldrarnas arbetsförmåga) Samordningsförbunden, funkar dom?