Kvalitetssäkring av energieffektiv och fuktsäker byggande Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som finns på webbplatsen.

Energibesparingens spelplan Byggherren bestämmer kraven på energieffektivitet och kvalitet Projekteraren beskriver slutresultatet, som uppfyller myndighetskraven och kraven för god kvalitet Arbetsledningen skapar förutsättningarna för god kvalitet. Arbetarna förverkligar strukturerna och detaljerna enligt planerna ser till att byggnadsmaterial förvaras i skydd mot regn och fukt använder bara dugliga och torra material och förnödenheter väljer dugliga verktyg och arbetsmetoder håller bygget snygg, tar han om väderskyddet och att temperaturen och fuktigheten är lämplig installering anmäler arbetsledningen om konstruktionsfel och täcker inte fel som andra har gjort 2

Förutsättningarna för en energieffektiv och fuktsäker byggnadskvalitet Uppgift Ge exempel på hur de olika delområden inverkar på energieffektivet och kvalitet. 3 Energieffektiv byggande Planer och anvisningar Material och elementer Entreprenör och arbetstagare Materiel och verktyg Bygge Föregående arbetsfaser Förhållanden

Diskussion Hur försäkrar man sig om att energieffektiv och fuktsäker byggande lyckas på byggplatsen? planer och tillverkares anvisningar läses noggrant igenom man använder långvariga material och förnödenheter arbetsordningarna planeras i förtid fuktspärrer, värmeisoleringen och vindskydd installeras lufttätt, slarvigt arbete täcks inte värmeisoleringen och andra ställen förvaras torra man försäkrar sig om att byggnadsfukten torkar ut alla gör sitt bästa,täthets- och kvalitetsmässigt Alltså arbetet utförs med yrkesstolthet! 4

Kontrollista: Installering av vindskydd och väggbeklädnad Vindskyddarnas fogar inpassas på ramkonstruktioners plats. Skivorna fästs tätt mot ramkonstruktionen. Vid behov, ”säkras” fogarnas långtidshållbarhet med yttre listverk. Vindskyddet måste isolera värme bra, således hålls trästommen varm och torr. Att använda sig enbart av vindskyddsmembraner räcker inte till. En öppen ventilationsslits lämnas bakom väggbeklädnaden, nerifrån ända upp Rutter för ventilation lämnas under och över fönster. Med takrännor, stuprör, fönster-, tröskel- och överbleck, andra garneringslister och droppnäsor leds regnvattnet bort från väggstrukturerna. Detaljerna i hörnen och i fogarna av plitbeslagning görs med tanke på hållbarhet. 5

Kontrollista: Installering av mjuk värmeisolering Hela utrymmet fylls med isoleringsmaterialet. Isoleringen installeras,så att den är lätt pressad mot strukturen samt andra isoleringar. Obs ! Isoleringarna under golvet och kanalerna måste vara tätt pressade mot ytorna 6

Kontrollista Installering av ångspärrer Ångspärrfolier överlappas med minst 150 mm Lufttätheten säkras med ångspärrtejp eller genom att skruva en klämläkt på överlappningen (mot stommen). Ångspärrfolien får inte hänga endast från nitningen. Hållbarheten försäkras med läkter eller tejpning av nitningarna På strukturernas fogar lämnas ett ”spelrum” för membran Innan skivarbetet påbörjas, tejpas de små hålen med ångspärrtejp 7

Kontrollista: Installering av cellplastisolering Spontfogar mellan isoleringsskivorna skummas och installeras till fast. Fogarnas bredd mot strukturer: mm Underlaget för fogarna måste vara torra och rena De sågade kanterna av isoleringsskivorna renas t.ex med tryckluft Djupa sömmar skummas i två faser En skumpistol och elastisk fogskum används i fogningen De sista dropparna i skumflaskan användas ej, dvs byte av flaskan efter ”väsningen” 8

Kontrollista: Lösullisoleringar Isoleringens sänkningsmån måste beaktas i vindsbjälklager, speciellt under diagonalerna och kanalerna. Skivaktiga mineralullisoleringar mellan bärverket minskar sänkningen Ventilationsslitsen i fasaden och vattenavledande underlaget får inte täppas till med lösull. Vindavledarna granskas innan blåsningen. Underlägget under lösullen måste vara tillräckligt styv. Om plastmembranet är i kontakt med spikläktningen, skall distansen mellan läkterna vara högst 300mm. En 3 mm tjock fiberskiva kan också användas mellan membranen och läktningen. I ytterväggar måste nedre delarna av till exempel genomföringar, möbelstöd och eldosor blåsas noggrant fullt. 9

Kontrollista: Installering av fönster I betongbyggnader slipas cementlimmet bort från ytorna som är mot karmen sedan dammsugs ytan. Fogens lufttäthet måste bli större desto närmare man är av den inre ytan/sidan. Ångspärrens täthet säkras genom att vika ångspärren mellan karmen och uretanskumning av fönstret. En skumpistol och elastisk fogskum används i fogningen. Tätningen kan också göras genom att tejpa ångspärren på fönsterkarmen med ångspärrtejp. Ventilationsslitsen under och över fönster beaktas i listverk. 10

Kontrollista: Installeringar av husteknik Onödiga hörn och genomföringar skall undvikas i kanalernas rutter. Man skall sträva till att kanaler, rör och elektriska installationer placera inuti ångspärren. Värme- och kondensisoleringar av kanaler och rör görs täta och hållbara. Detektorer och termostater placeras så att värmebördor, köld eller ventileringen inte blåser rakt på dom Ventiler får inte ”strypas” för mycket, så att tryckförluster i ventilationen ökas i onödan. I ibruktagningsfasen granskas pumparnas och fläktarnas rotationsriktningar och varmvattencirkulationens riktning, rotationsriktningen i värmeelementer och andra värmeväxlare, riktningen av luftströmmen i kanalerna och apparatenar. Den samtidig funktionen av uppvärmningen och avkylningen testas. I byggnadens bruksanvisningar och serviceinstruktioner presenteras ”grundpelarna” för energieffektiv användning och service av byggnaden. Följande saker observeras : inomhustemperaturen, inomhusluftkvalitet, energiförbrukning. 11

Kontrollista: Installering av genomföringar Man skall prioritera industriellt tillverkade genomföringssatser. Banden/”kragarna” fästs till ångspärrmembranen med ångspärrtejp. I installeringarna lämnas spelrum för strukturens värme- och fuktrörelser och böjningar som den växlande belastningen har förorsakar Genomföringar i cellplastisoleringar tätas till med PU- skum. Risken för kondens måste också beaktas i kanaler och rör. De måste göras särdeles täta. Långtidshållfastheten av tätheten måste säkras i genomföringarna. 12

Övervägande: Inverkan av isoleringslagrets tillväxt på byggkvaliteten? Byggnadens värmeläckor minskar, då yttre delarna av strukturerna svalnar av, torkning av strukturer blir långsammare och deras tolerans för ”fel” minskar. Därför måste strukturer som är känsliga för fukt skyddas med värmeisolerande vindskydd. Ångspärret samt vindskydden bör installeras speciellt tätt, så att mikrober inte utvecklas i strukturerna och att inomhusluften hålls ren. 13

Termografi – Mantelns täthet Då det är kallt utomhus är det lätt att granska tätheten av mantel med hjälp termografi. På sommaren använder man sig av signalrök. Med termografi kan man proaktivt hindra på läckor och andra kvalitetsproblem som uppstår i täthetsprov. Energiförbrukning 14

Termografi – Mantelns täthet Kritiska ställen för täthet: fogarna i överste bjälklaget fogen mellan golv och sockel fogar mellan vindsbjälklag och yttervägg fogarna mellan bjälklag och ytterväggar fogarna i tvätt- och basturum fönster- och dörröppningar genomföringar av husteknik kanalelement fogarna av ångspärr Se. Hanna Aho ja Minna Korpi (toim.): Ilmanpitävien rakenteiden ja liitosten toteutus asuinrakennuksissa. Tammerfors tekniska universitet

Kontrollista: Strukturell fukt och förhållandena på byggplatsen Kom ihåg: Strukturer måste vara täta inifrån och ventilerade utanför vindskyddet. Ventilation på utsidan effektiviseras om fasadens fogar görs efter den första eldningssäsongen. Ventilationsslitsar och -hål i elementen måste granskas och deras kvalitet måste krävas från leverantörerna. Uppvärmning och en relativ fuktighet av ungefär 50% inomhus effektiviserar torkningen. Fuktigheten i betongstrukturer måste alltid mätas och de måste vara tillräckligt torra innan ytbeläggningen. Arbetskvaliteten verkar i årtionden - var inte hastig. 16

Metoder av kvalitetssäkring Fuktmätningar Termografi Täthetsmätning Kontrollistor Journaler Mätningsprotokoll Provexemplar på vattenisoleringen 17

Yrkesstolthet Följande förmågor och kunskaper är viktiga i energieffektiv byggande: växelverkan och samarbete mellan kunder, planerare och byggare Problemlösningsförmåga, därför att allt kan inte planeras på förhand Noggrant utfört arbete, åstadkommande av kvalitet och yrkesstolthet Diskutera parvis: Vad är yrkesstolthet? Diskutera parvis: Vad ökar på yrkesstoltheten och vad minskar på den? Diskutera parvis: Hur kunde faktorer som ökar på yrkesstoltheten förstärkas och hur tar man bort faktorer som minskar på detta? 18

Slutdiskussion Ge exempel på energislöseri i byggnader och hur man undviker dem. Vad lärde du dig? Attityden avgör! 19

Författarna: Olli Teriö, Jukka Lahdensivu, Juhani Heljo, Jaakko Sorri, Ulrika Uotila, Aki Peltola, Heidi Sumkin. Översättarna Iida Teriö, Julius Hemmilä. Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som finns på webbplatsen.