Vad påverkar vårt bilresande? Motiv, attityder och vanor. Cecilia Jakobsson Bergstad

Om mig Universitetslektor på Psykologiska institutionen, för tillfället 50% forskning på externa medel. Disputerade i Psykologi Avhandlingens titel: Motivational and volitional control of private automobile use. Stort intresse för frågor kring motivation, förändring av (res/miljö)beteenden och effekter på välbefinnande/livskvalité.

Forskning Sedan 1997 Några av de projekt där jag deltagit, samt pågående: –Utveckling av psykologisk teori för hur hushåll fattar resbeslut (KFB) –Utvärdering av styrmedel för privatbilism i storstadsområden (FORMAS, VINNOVA) –Bilens roll för välbefinnande i det moderna livet (BISEK) –Acceptans för miljöpolitiska styrmedel: En studie av trängselavgifterna i Göteborg (VR) –Välbefinnande och anpassningseffekter av trängselskatten: Analys av paneldata i Göteborgsregionen (WISE, Mistra Urban Futures) –Hållbara godstransporter: Attityder och värderingar kring trängselskatt och miljö bland transportföretag i Göteborg.

Centrala frågeställningar och metoder Vilka faktorer (exempelvis värden, attityder och vanor) är viktiga för motivation och förändrat beteende (hos privatpersoner och företag)? Hur reagerar människor/transportföretag på olika former av styrmedel eller interventioner? Vilka konsekvenser värderar man mest negativt/positivt? Hur förändras attityder och beteenden över tid? Vilka förändrar sig och på vilket sätt (anpassningsstrategier)? Vilka individuella konsekvenser (tex. välbefinnande/hälsa) får ett förändrat resande? Hur upplever man sina förändring? Vilka förändringar (resor) är lättast/svårast och för vem? Enkätundersökningar, intervjuer, fokusgrupper, fältexperiment.

Bakgrund Psykologi Läran om människans tankar, känslor och handlingar. Miljöpsykologi (en gren av socialpsykologi) Fokuserar på människans samspel med omgivningen/miljön.

Grunden till en stor del av vilka vi är och därmed allt beteende: Positiva och negativa upplevelser! Människor söker sig till (drivs av) det som gynnar “överlevnad” och undviker sådant som är “farligt”.

Vi kan tänka framåt och planera MEN… Positiva och negativa upplevelser nära i tid och/eller som gäller dig och dina närmaste uppfattas lättast och påverkar våra beslut mest. 100 kr idag? 1000 kr om 10 år? Elbil idag? Bättre transporter/bättre luft för alla om 10 år? Egoistiskt val (inte bidra/utnyttja) eller valet att samarbeta/avstå Social dilemma theories baserade på “Tradgedy of the commons” (Hardin, 1968)

NuSenare/otydligare Bil Positiva konsekvenser Snabbt, avskilt, flexibelt, nöje att köra, status mm. Negativa konsekvenser Trängsel, parkering etc. Miljöförstöring, underhåll, hälsa Kollektiv- trafik Positiva konsekvenser Tid f. att läsa/skriva/sova, slippa köer/parkering Minskad miljöförstöring, hälsa Negativa konsekvenser Längre/obekväm are resor, låg flexibilitet, låg status.

Aktivitetsbaserat perspektiv Aktiviteter (i hemmet och utanför hemmet), uppfyller individers olika behov och måsten. Resor är ett hjälpmedel för att komma till de platser där aktiviteter utförs. Resande/Bilkörning som en aktivitet i sig!

(Jakobsson Bergstad mfl., 2009) Ingen bil (136) 1 bil (549) 2 bilar (499) 3 bilar eller fler (133) Antal akt senaste veckan 12,9*12,713,815, Arbete/studier3,443,543,713,89 Inköp3,51*4,134,255,10 Fritid5,45*4,044,195,18 Barn0,39*1,011,691,45 * sign. skillnader mellan grupperna, p<.05

KvinnorMän Antal aktiviteter senaste veckan 1313, Arbete/studier4,23*4,56 Inköp4,264,49 Fritid**4,364,85 Barn***3,593,18 Aktiviteter och kön *sign. skillnader mellan grupperna, p<.05 ** Kvinnor besöker oftare släkt och vänner, män utövar oftare hobby och idrott *** Kvinnor hämtar oftare barn på skola/dagis, lika ofta aktiviteter med barn

KvinnorMän Mil/år/individ1236*1904 Antal aktiviteter med bil som förare 7,4*10,0 Antal aktiviteter utan bil3,4*2,7 Tillfreds med resor3,923,88 Tillfreds med livet (SWB)4,114,07 Affekt aktiviteter4,33*4,16 Resande, SVB * sign. skillnader mellan grupperna, p<.05 Körkort - kvinnor = 90 %, män = 94 % Tillgång till bil - kvinnor = 87 %, män = 93 %

Resande uppfyller behov och väcker känslor…

Kostnader, tid, bekvämlighet etc.

Frihet och oberoende…

men även andra känslor…

Typer av motiv Instrumentella (tidsbesparing, praktiskt) Symboliska och affektiva (status, identitet) Självständighet (frihet, bestämma själv)

Motiv för bilanvändning ( Jakobsson Bergstad mfl, 2009) M=1.9 M=5.0 (Skala med 32 frågor, Steg, 2005)

Orsaker till att man ej har tillgång till bil (10 frågor) (n=142) a) Ekonomi (4,4) b) Miljö (4,1) c) Hälsa (3,7) d) Ej behov (3,6) e) Rädsla (1,9)

…och samband med bilanvänding ( Jakobsson Bergstad mfl, 2009)

Värden Alla är inte lika! Vi värderar och prioriterar olika… Värden är en viktig nyckelfaktor för motivation för en rad miljöbeteenden (inklusive resvanor). Eriksson, L. (2008). Pro-environmental travel behavior : the importance of attitudinal factors, habits, and transport policy measures. Umeå: Department of Psychology, Umeå University. Gärling, T., Fujii, S., Gärling, A., & Jakobsson, C. (2003). Moderating Effects of Social Value Orientation on Determinants of Proenvironmental Behavior Intention. Journal of Environmental Psychology, 23(1), 1-9. Hansla, A., (2011). Value orientation, awareness of consequences, and environmental concern [Elektronisk resurs]. Gothenburg: Department of Psychology, University of Gothenburg. Nordlund, A. (2002). Environmentally significant behavior : effects of values, norms, attitudes and habits. Umeå: Dept. of Psychology Univ.

Stabilt eller situationsbundet? Värden kan aktiveras och framhävas (av tex. normer eller information) –i ”samhället” –i situationen Källa: Föreläsning av C.R. Cloninger, 2012, som refererade till Josefsson et al., Development & Psychopathology, 2012

Värden påverkar våra attityder…

En attityd är: En kognitiv representation som summerar våra värderingar av ett attitydobjekt (dvs. saker, företeelser, ideér etc)

Attitydobjekt kan vara i stort sett vad som helst…

Hur kan man förändra/påverka människors attityder? Social påverkan –Andra säger –Andra gör Egna beteendet (self-perception theory, Bem; Kognitiv dissonans teori, Festinger) Men, –Starka attityder svårast att påverka –Psykologisk försvar av våra attityder –Attityder länkade till varandra och till värden vilket försvårar 27

Normer Den förväntan en individ har på sig hur han eller hon bör agera i en specifik situation. –Sociala normer – Hot om sanktioner eller löften om belöningar kommer ”utifrån” Deskriptiva (beskrivande) – vad folk gör Preskriptiva (moraliska) – vad folk bör göra 28

Personliga normer Internaliserade sociala normer Hoten om sanktioner kommer inifrån en själv (dåligt samvete till exempel) Belöningar kommer också inifrån (stolthet)

Aktivering av normer Norm activation theory (Schwartz) Uppfattning om eget ansvar (Ascribed responsibility) Medvetenhet om de negativa konsekvenserna (Awareness of consequences) 30

TPB: En vanlig attitydmodell Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 50, Gardner, B., & Abraham, C. (2008). Psychological correlates of car use: A meta-analysis. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 11(4),

Värden och attityd till trängselskatt skala 1-7 Andreasson, Jakobsson Bergstad & Martinsson, 2013

Vanor När vi gör något ofta (såsom resor i vardagen) bildas vanor. – Beslutprocessen existerar inte eller baseras på rutin (automatisk). – Attityder får mindre betydelse – Man överväger inte alla alternativ Vanor är svåra men inte omöjliga att förändra!

Attityder och vanor Stor andel av resande är vanestyrt. Vanor bryts lättast i samband med förändringar. När vanor är starka får attityder, (dvs. positiva och negativa utvärderingar av tex. färdmedel) mindre inflytande. Målkonflikter mellan ex. positiv attityd till miljö och positiv attityd till lägre ”kostnader”. Fujii, S., Gärling, T., & Kitamura, R. (2001). Changes in drivers' perceptions and use of public transport during a freeway closure - Effects of temporary structural change on cooperation in a real-life social dilemma. Environment and Behavior, 33(6), doi: Doi / Verplanken, B., Aarts, H., Knippenberg, A. v., & Moonen, A. (1998). Habit versus planned behavior: A field experiment. British Journal of Social Psychology, 37(1), Verplanken, B., Aarts, H., Van Knippenberg, A., & Van Knippenberg, C. (1994). Attitude versus general habit: Antecedents of travel mode choice. Journal of Applied Social Psychology, 24(4),

Gärling, T., & Fujii, S. (2002). Structural equation modeling of determinants of planning. Scandinavian Journal of Psychology, 43(1), 1-8.

Motivation Planering 4 faser för förändrat bilresande Test Utvärdering C. Jakobsson, lic. avhandling, 2001

BeforeDuring Pricing km/week Control Road Pricing Jakobsson et al. Transportation, 2002 Road Pricing ＋ Behavioral Plan （ 13 ％ reduction ） Automobile use

Car use can be described as being either habitual, impulsive or planned Jakobsson, Transportation Research Part F, 7 (2004), 31-42

Seminarium 16 september 2002 Households prediction of trips

Seminarium 16 september 2002 Number of trips

kontakta mig gärna: Tack! Frågor?