Främja likabehandling Motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Maria Rosén Författare och utbildare i likabehandlingsfrågor.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Advertisements

Sexuella kränkningar och respekt Hur påverkar vi utvecklingen i rätt riktning? En powerpoint av S2m.
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Kompetenscentrum för flerspråkighet Interkulturellt perspektiv Med nyanlända barn och elever i fokus.
Likvärdig utbildning – Likvärdig undervisning
Maj Elevenkät Utvärderingar Utvecklings- samtal/IUP F-klass – lära känna-samtal Mars. Kollegial feed-back Analys av medarbetarenkäten Nationella Prov åk.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering Carolina Stiwenius Diskrimineringsombudsmannen,
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Redovisning Case november 2015.
Genomförd av CMA Research AB Medarbetarundersökning 2014 Oktober 2014 Ängelholms kommun.
”Förskoleklassen en klass för sig” Förskoleklassen är en bro mellan förskola / skola och elevernas fortsatta lärande. Förskoleklassen omfattas av läroplanens.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter…
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
Interkulturella rådet 16 maj 2017
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Välkomna till föräldraråd Norrtullskolan åk 7-9
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Länsgemensam ledning i samverkan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Funktionell kvalitet- måluppfyllelse
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Konflikthantering på arbetsplatsen
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Granska läromedel.
Laholms kommun Skolundersökning 2015 Vårdnadshavare/Föräldrar
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Ifous Undervisning i förskolan Tidsplan
Etik- planering.
Fysiskt tvång - fasthållningar
Regiongemensam självskattning i förskola och familjedaghem 2017
Trakasserier och sexuella trakasserier mellan barn
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Ett schyst arbetsliv med mångfald och likabehandling
Din lön och din utveckling
Tillsyn förskola, pedagogisk omsorg
LIKABEHANDLING.
Nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljön i skolan
Rättigheter och skyldigheter
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Mångfald Verksamhetsåret En ökad satsning
Kommunala aktivitetsansvaret
Skolwebb för vårdnadshavare
Inte bara språk Skolverket, Piotr Koscielniak
En modell för flerspråkighet i förskola och förskoleklass
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2017
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Schyst offentlig upphandling
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Sektor utbildnings rutin för introduktion av nyutbildad personal
Innehåll kategoriträff för specialpedagoger den
Systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Mänskliga rättigheter -
Revisionsredogörelsen 2017
Barnkonventionen och barnrättslagen
Tips för det praktiska ledarskapet
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Skolsamverkan - Göteborg.
Särbehandling.
Vår handlingsplan – RESPEKT
LikabehandlingsplAnen
Nätverket för barn-och elevhälsan
Presentationens avskrift:

Främja likabehandling Motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Maria Rosén Författare och utbildare i likabehandlingsfrågor

Upplägg Orientering i lagstiftningen – det juridiska ansvaret Likabehandlingsplan/årlig plan -förebyggande arbete Diskussion

Barn och elevers rättigheter – (f)skolans uppdrag Historisk tillbakablick 1969 Jämställdhet (läroplanen för grundskolan 1969) 1989 Barnkonventionen 1994 Arbetsmiljölagen 1994 Värdegrund och kränkningar (skollagen, läroplaner) 2006 Barn- och elevskyddslagen 2009 Diskrimineringslagen och Skollagen (14a kap)

Ny lagstiftning 1 januari 2009 – en översikt Diskrimineringslagen Förbud mot diskriminering och trakasserier Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, köns- överskridande identitet och uttryck samt ålder Likabehandlingsplan Diskriminerings- ombudsmannen (DO) Skollagen 14a kap Förbud mot kränkande behandling Plan mot kränkande beh. Skolinspektionen – Barn- och elevombudet (BEO)

Barns och elevers rättigheter – det juridiska ansvaret Förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Utrednings- och åtgärdsskyldighet Diskrimineringsersättning och skadestånd Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling – aktiva insatser Vite Förordning om barn och elevers delaktighet

Förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Barn och elever som deltar i (även praktik) eller söker till skollagsreglerad verksamhet Omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder Direkt och indirekt diskriminering, Instruktion att diskriminera Trakasserier, Sexuella trakasserier och Kränkande behandling – enstaka och upprepade Repressalier

Utrednings- och åtgärdsskyldighet Inträder vid kännedom om trakasserier och kränkande behandling Tydlig och känd beredskapsplan – 2 varianter Utredningen ska påbörjas skyndsamt – krävs inga bevis för att påbörja utredningen Allsidig belysning av vad som inträffat och analys av orsakerna, som omfattar alla inblandade Skäliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra ytterligare trakasserier eller kränkande behandling Dokumentation, Förankring och Uppföljning Eventuell anmälan till andra myndigheter

Likabehandlingsplanen -tre delar FRÄMJA likabehandling FÖREBYGGA diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ÅTGÄRDA – upptäcka, utreda och åtgärda

FÖREBYGGA diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vision Kartläggning och nulägesanalys Tydliga mål och Konkreta åtgärder Uppföljning och utvärdering Ny plan varje år Omfatta både elever och personal Omfatta diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling - explicit Barn- och elevdelaktighet

Kartläggning och nulägesanalys Kontinuerlig dokumentation Vardagliga samtal med barn och elever - loggbok Utvecklingssamtal, Föräldramöten, Klassråd, Elevråd, Kamratstödjare Översyn Incidentrapporter Genomgång av rutiner och regler

Kartläggning och nulägesanalys Kartläggningsmetoder Enkät till elever och personal Husmodellen (DO) Flugan/Normbiet (Friends) Diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling Involvera barn/elever och personal

Nulägesanalys - skolan Under HR-elevernas praktik: På restaurangerna delar man in ”köket” i varmkök och kallkök. Pojkarna placeras ofta i varmköket och flickorna i kallköket. Anledningen uppges vara att det är fler tunga lyft och risker i varmkök. Men denna ordning bygger också på att varmköket är mer prestigefyllt än kallköket, förklarar eleverna. (Diskriminerad, trakasserad, kränkt?) Svenska elever raljerar om islam och påstår att det är en våldsam och dålig religion. Läroböckerna innehåller ensidiga beskrivning av islam och stereotypiseringar av muslimer. (Diskriminerad, trakasserad, kränkt? & I enlighet med skolans värdegrund?) Pojkar löper stor risk för ryktesspridning om de via sitt beteende eller sitt utseende klassificeras som feminina och homosexuella. (Diskriminerad, trakasserad, kränkt?)

Nulägesanalys - skolan Eleverna upplever trivselreglerna som orättvisa, då de gäller för elever och inte för lärare. (Diskriminerad, trakasserad, kränkt?) Flickor riskerar att drabbas av ryktesspridning och bli kallade ”hora” och ”slampa” om de antas ha haft sex med många pojkar. (Diskriminerad, trakasserad, kränkt?) Elever som inte har vissa leksaker och märkeskläder stigmatiseras av de andra eleverna. (Diskriminerad, trakasserad, kränkt?)

Nulägesanalys - förskolan Homosexuell kärlek känns fel, särskilt när det gäller killar Att betraktas som en bebis i förskolan är stigmatiserande Barnen har koll på att fetma är stigmatiserande – ”fet som en get” Barnen vet vilka normer som gäller för flickor respektive pojkar – lekar, kläder och uppförande Barnen vet att ”man ska ha” vit hudfärg (Diskriminerad, trakasserad kränkt?)

Vison: Vi har en vision om en trygg och jämlik skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Hur kan problemet förstås? Och vad bör göras? Syn på barn, identitet, makt och kunskap -Mobbningsdiskurs -Toleransdiskurs -Normkritisk diskurs

Vilka åtgärder bör sättas in för att komma till rätta med problemen? Formulera tydliga mål och konkreta åtgärder. 1.Vad vill vi uppnå? Vad är målet? 2.Hur ska vi nå målet? Vad ska göras ? 3.Vem är ansvarig för att det görs? 4.Vem ska göra det? 5.När ska det göras? 6.Vilka resurser behövs? 7.Hur ska det följas upp? Tänk gärna både lång- och kortsiktigt!

Nulägesanalys Sexuella trakasserier har förekommit i samband med toalettbesök Mål Elevtoaletterna ska vara säkra att använda och inte gå att rycka upp när de är låsta Åtgärd Samtliga toalettdörrar och lås ska inventeras i samarbete med eleverna. De som går att rycka upp ska bytas ut. Klart Till höstterminens start 2010 Ansvarig Vaktmästare Tilldelade resurser kr Uppföljning: Rektor, Vaktmästare och 2 elevrådsrepresentanter gör en gemensam översyn av toalettdörrarna första skolveckan ht 2010.

Nulägesanalys Personalen behöver lära sig om nyheterna i lagstiftningen mot diskriminering och kränkande behandling Mål Alla anställda ska känna till sina och skolans skyldigheter utifrån lagstiftningen Åtgärd Rektor går utbildningen Diskriminerad, trakasserad eller kränkt i skolan - högsta ledningens ansvar och informerar därefter resten av personalen på ett personalmöte Klart utbildning 28 april, möte 6 maj 2010 Ansvarig Rektor Tilldelade resurser 0 kr Uppföljning: Personalen skattar sina kunskaper om sina och skolans skyldigheter utifrån lagstiftningen i en enkät i anslutning till personalmötet. Rektor följer upp resultatet och om behov finns repeterar rektor delar av uppdraget vid nästkommande personalmöte.

NulägeMålÅtgärdTidsplan Resurser AnsvarUppföljning Några elever deltar inte i idrotten p g a att de inte vill duscha tillsammans med sina klass-kamrater. (religiösa o andra skäl) Alla elever kan delta i idrottsundervisnin gen. Skynken hängs upp i duschrummen så att elever som önskar kan duscha enskilt. Klart 31 januari 1000 kr VaktmästareIdrottsläraren pratar med eleverna och följer upp frånvaro. Eleverna har inte varit delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen Alla elever ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet och uppföljningen av likabehandlings- planen 1. Varje klass gör ”Huset”. 2. Jämlikhets- gruppen (elever + personal+rektor) arbetar fram planen utifrån kartläggningen. 3. Remissrunda på klassråd 1. Klart 15 nov. 2. Möte 18 nov, nov, 5 dec kr 3. Klart 15 dec. 1. Mentor 2. Rektor 3. Mentor Pedagogerna saknar generellt sett kunskap om en normkritisk pedagogik. Pedagogerna kan tillämpa en normkritisk pedagogik. Fem fortbildnings- dagar per läsår ägnas åt handledning i normkritisk pedagogik. 6 jan, 2 mars, 8 juni, 17 aug och 25 okt kr 1.Jämlikhets- gruppen Självvärdering utifrån skalfrågorna i boken I normens öga.

Ord på vägen Håll fokus på målet: En trygg och jämlik verksamhet har ett egenvärde i sig, men är också en förutsättning för lärande. Processen och det pedagogiska arbetet i fokus -likabehandlingsplanen ramar in arbetet Ett gemensamt utforskande Ni bryter ny mark - det krävs (tåla)mod Det finns inga enkla lösningar på komplexa problem – men kreativa utmaningar!

Råd och stöd i arbetet Diskrimineringsombudsmannen (DO) Barn- och elevombudet (BEO) Skolverket Diskriminerinsgbyrån i Uppsala

Litteraturtips Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling. En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i förskolan. Stockholm: DO, BEO och Skolinspektionen. Respekt. Sveriges bästa serietidning mot diskriminering och kränkande behandling i skolan. Diskrimineringsombudsmannen Skolinspektionen (2010) Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling. Kvalitetsgranskning, rapport 2010:1. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2009) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Skolverket, Dnr 2006:2495. Skolverket (2009) Barn- och elevskyddslagen i praktiken. Förskolors, skolors och vuxenutbildningars tillämpning av lagen. Skolverket, 2009:327.

Litteraturtips Nordenmark L & Rosén M (2008) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Stockholm: Liber Bromseth J & Darj F (red.) (2010) Normkritisk pedagogik. –Makt, lärande och strategier för förändring. Skrifter från Centrum för Genusvetenskap/Crossroads of Knowledge i samarbete med RFSL Ungdom. Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Brade et al (2008) I normens öga. Metoder för en banbrytande undervisning. Stockholm: Friends Reimers E & Martinsson L (red.) (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups Gruber S (2008) När skolan gör skillnad. Stockholm: Liber Kjellberg K (2005) Snacka om jämställdhet! Stockholm: Rädda Barnen Herrström C (2006) Tusen gånger starkare. Stockholm: Bonnier Carlsen Vilda, Olika och Sagolikt förlag – barn- och ungdomslitteratur

Frågor, tankar och funderingar?

Tack för mig! Maria Rosén