Orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
2-årigt samverkansprojekt
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
– en rättighet för ALLA barn?
Hälsosamma Sverige. Arbetsgruppen •Filippa Reinfeldt, Ordförande •Saila Quicklund •Inger René •Carl-Johan Sonesson •Jenny Petersson •Rasmus Törnblom •Johan.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Stöd för analys och förbättring
Uppdrag om utveckling av kvaliteten i introduktionsprogrammet yrkesintroduktion - ett av de svenska uppdragen som inkluderas i LPA-projektet Cristina.
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Bertil Almgren.
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet Tid för varje elev i en jämlik skola Reformer för att vända utvecklingen i skolan.
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
SkolFam2 Norrköpings kommun. SkolFam2  Beviljat: våren 2011  Belopp: 3,9 miljoner kronor  Samverkande parter: social- och utbildningskontoret.  Syfte:
En guide för effektutvärdering
Systematisk uppföljning UIV
Tidiga insatser för barn i förskolan
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Vägledning Vägledning. 1. Bakgrund 2. Praktisk vägledning 3. Respektive parts ansvar Vägledningens delar.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Bälte Landskrona, Vellinge och Hässleholm.
Lärande utvärdering genom följeforskning
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Lennart Nygren, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Föredrag vid seminariet ”Att tänka efter före – om sociala investeringar”. 29 april.
Uppdrag Ersättning Migrationsverket
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
En arbetsmodell som syftar till att förbättra skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön, doktorand Linköpings Universitet nationell samordnare Skolfam.
Erfarenheter och effekter av satsningar på lärare i skolor med låga elevresultat Anahita Assadi, Caroline Hall, Martin Lundin och Kristina Sibbmark.
Sociala investeringar / tidiga insatser Louise Källbom Stefan Nybom Inledning – förebyggande insatser Ex – umeå och norrkoping Psynk Frågor Social investeringar/Tidiga.
Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Fråga Delegationen Webbinarium 3 november Dagens program Inledning Samarbete Mål Budget Frågestund.
Skoldialogen - samverkan för bästa skola Växjökonferensen den 27 januari 2016 Marie Sedvall Bergsten, Undervisningsråd.
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Kunskap i kombination med Trygghet, Delaktighet & Ansvar Grimstaskolan, Grymsta skolan.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Behovsanalys – kalkylerna bakom sociala utfallskontraktet i Norrköping Ekonomnätverk sociala investeringar 14 juni 2016
Kommentarer till rapporten Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Lars Calmfors Ekonomiskt seminarium Moderaterna 20/
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Strategisk kapacitet i den attraktiva regionen 31 maj 2016 Jacob Witzell Doktorand, avd. för Urbana och regionala studier.
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Delårsrapport Augusti 2017 Barn- och utbildningsnämnden
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Upplägg Syfte och mål med Skolutveckling tillsammans Topp
Skolutveckling tillsammans, Topp
Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården
Kort guide till samhällsekonomisk bedömning
Sociala investeringsmedel, spår 2
Olika mycket pengar till olika skolor – vilka effekter ger det
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Dialogmöte förskoleklass
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2
Bedömningsmodell Nytta Genomförbarhet 1. Ökad kvalité
Länsrapport Värmland Årskurs 9
Resursfördelning Grundskolenämnden
METOD Strategisk kompetensförsörjning
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

orebro.se Att räkna på sociala investeringar Exempel, alternativ, inspiration och diskussionsunderlag. Ekonomnätverk – Sociala investeringar 14 juni 2016 Staffan Wikstedt, Nationalekonom

orebro.se Utanförskapets kostnader miljoner kr En individ i utanförskap kostar: miljoner kr (från 20 års ålder till pension) Våga investera i de mjuka värdena, i människor!

orebro.se Sociala investeringar vs. förebyggande insatser  På vilket sätt skiljer sig sociala investeringar från traditionella förebyggande insatser?  Högre krav på gränsöverskridande samverkan  Evidens och beprövad erfarenhet som grund  Satsningar konstruerade för uppskalning – avgränsning krävs!  Stort fokus på utvärdering och uppföljning  Återföringsmodellen

orebro.se Återföringsmodell (Skolfam)

orebro.se Beräkningar i processen

orebro.se Förankring/samverkan Arbetsgrupp Ekonomer i berörda förvaltningar Utdataanalytiker Verksamhetskunniga Involverade chefer Med flera…

orebro.se Utvärderingsschema

orebro.se Utvärdering och mäta effekter Kort sikt vs lång sikt Länkning Antaganden Faktiska effekter på individnivå (”allt annat lika”?) Kontrollgrupp!? Kombinationer

orebro.se Ekonomiska effekter Externa köp/placeringar Utbetalningar (transfereringar) Antal enheter, av insatser, skolplatser etc Exemplifieringar Procentuell kostnadsreducering Utjämning av identifierade kostnadsskillnader Resursbehov

orebro.se Enhetskostnader

orebro.se Bakgrund och syfte SKL-projektet Aktion 2015 – Sociala investeringar: ”Ta fram enhetskostnader som kan användas för att värdera effekter och genomföra kostnadskalkyleringar av sociala investeringar.” Kommunala, regionala, statliga kostnader. Örebro kommun – schabloner för andra. Inte jämförelser. Utfall, exempelvis ”vad kostar ett skolmisslyckande?”

orebro.se Metod Vanliga och relevanta insatser/verksamheter. Utgår från Kostnad per brukare (KPB) = Inkluderar alla typer av kostnader i respektive verksamhet, t.ex. löner och lokaler. Aggregerat, strukturerat, granskat och kvalitetssäkrat. Extern verksamhet = Faktiska externa köp från ekonomisystem. Marginalkostnad? (Kort respektive lång sikt.)

orebro.se Tolkning Genomsnittliga uppgifter. Uppdateras årligen. Inga kostnader överlappar varandra. Ej heltäckande. Avrundade.

orebro.se Områden Publiceras på Intern version Skola Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg Funktionsnedsättning Arbetsmarknad senare Skadegörelse.

orebro.se Diskontering? Riskfri real ränta: Numera låg. Ej avkastning på reservationen. Osäkerhet :Större osäkerhetsmoment: Infaller effekterna överhuvudtaget? Tidspreferenser :Infrastruktur vs Sociala investeringar?

orebro.se Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem

orebro.se Skolfam ( ) Målgrupp Barn 7-14 år som är placerade i familjehem av Örebro kommun i kommunen  Manualbaserad arbetsmodell utarbetad 2005, provad i 24 kommuner  Specialpedagog och psykolog + förstärkning av familjehemssekreterare  Öka familjhemsplacerade barns måluppfyllelse Mål  Ökad måluppfyllelse, fler behöriga till gymnasiet, fler fullföljer skolgången  Minskat flöde mellan familjehem och HVB  Minskat framtida behov av extra stödinsatser i skolan, öppenvårdsinsatser och försörjningsstöd

orebro.se Satsningens kostnader 100 % Psykolog1 800 tkr 100 % Specialpedagog1 500 tkr 100 % Familjehemssekreterare1 500 tkr 25 % Projektledare 350 tkr Övrigt (Lokal, material) 450 tkr Summa5 600 tkr Fördelat på 3 år

orebro.se Aktiviteter

orebro.se Betygsstatistik Forskning/studier visar entydigt att familjehemsplacerade barn löper större risk för att blir lågutbildade. Behöriga till minst yrkesprogram: % av familjehemsplacerade barn % av alla Mål: 80 % ska vara behöriga.

orebro.se Forskning och statistik Överrisker för familjehemsplacerade barn, enligt Social rapport 2010 (Socialstyrelsen).

orebro.se Bakgrund till ekonomiska effekter 2008 var 57 barn 7-14 år familjehemsplacerade av Örebro. 14 av dessa var någon gång HVB-placerade = dygn. => I genomsnitt 200 HVB-dygn per familjehemsplacerad. Målgrupp i satsningen barn => 20 årsplatser. HVB-dygn minus Familjehem = 2500 kr Mål: 80 % ska slippa omplacering till HVB.

orebro.se  Minskat behov av HVB-placeringar: 2,7 mnkr (6 år) Om Norrköpings effekt på minskat antal HVB-dygn, appliceras på Örebro: 12 årsplatser mindre! Räknar lågt: 3 årsplatser inbesparade. HVB-dygn minus Familjehem = 2500 kr (snarare 3300 kr) Mäts: Direkta uppgifter om placering.

orebro.se  Minskat behov av öppenvård: 300 tkr (6 år) Statistiskt bör Skolfam kunna skydda ett par personer från missbruk. Dessutom bör problematik av mindre grad kunna minskas. Öppenvård för åldern år: 16 mnkr per år. Minskas 0,3 %, dvs 50 tkr per år. Mäts: Betygen ÅK 9.

orebro.se  Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan: 600 tkr (5 år) Behov av specialpedagogisk resurs hos 35 genomsnittliga elever i grundskolan: 20%. Troligtvis upptar målgruppen betydligt större del. Skolfam syftar till att underlätta skolarbetet, men också fokus på skolarbetet! Trolig minskning med ca 25 % av en resurs. 500 tkr per år för resursen. Mäts: Kartläggningar och betyg.

orebro.se  Färre elever går om årskurs i grundskolan: 200 tkr (5 år) 7 procent av eleverna i grundskolan är överåriga. Upp till 20% i problematiska områden. Rimlig målsättning att 3 av dessa kan stöttas tillräckligt mycket, så att de kan slippa gå ett extra år. Ett år i grundskolan (exkl lokaler) kostar 70 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången.

orebro.se  Färre elever går om årskurs i gymnasieskolan: 300 tkr (4 år) Utifrån statistik kan 4-5 elever antas gå om en årskurs i gymnasieskolan. Plus ytterligare några som tack vare satsningen nu kommer att nå gymnasiestudier. Rimlig målsättning att 4 av dessa kan stöttas tillräckligt mycket, så att de kan slippa gå ett extra år. Ett år i gymnasieskolan (exkl lokaler) kostar 70 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången, samt prognos.

orebro.se  Färre elever till introduktionsprogram: 300 tkr (3 år) Utifrån statistik kan konstateras att ca 15 av målgruppens elever inte blir behöriga till gymnasiet. Utifrån tidigare Skolfam-satsningar förväntas 6-9 elever, tack vare Skolfam, att blir gymnasiebehöriga. Av dessa kan antas att 3 elever behövt gå introduktionsprogram först. Ett år på introduktionsprogram (exkl lokaler) kostar nästan 100 tkr. Mäts: Direkta uppgifter om skolgången, samt prognos.

orebro.se  Färre utbetalningar av försörjningsstöd: 1,5 mnkr (5 år) Social rapport 2010: 3-4 personer i målgruppen antas ha försörjningsstöd vid 25 års ålder. Yngre: troligtvis fler. Förbättrade betyg halverar risken. => Åtminstone 2 färre personer. Dessutom bör flera tillfälliga perioder av ekonomiskt bistånd kunna undvikas, tack vare Skolfam. Vi bör kunna räkna med tre helårsekvivalenter under 5 år. Mäts: Betyg.

orebro.se Effekter över tiden (Skolfam)