Utbildning och lärarutbildning i Finland NLS Sommarkurs 2010 Benita Kavander

” Ju strängare skola, desto bättre präst.”

Vårt skolsystem, källa: UBS

Lärarkategorier inom grundläggande utbildning (åk f-9) och gymnasium  Klasslärare  Ämneslärare  Speciallärare  Specialklasslärare  Elevhandledare/studiehandledare

Övriga lärarkategorier  Lärare inom yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor  Barnträdgårdslärare för åldern 1-6 år  Förskollärare (barnträdgårdslärare med universitetsutbildning) för åldern (5-)6 år

Lärarutbildning: Examen  Vid universitet  Vid pedagogisk fakultet eller ämnesfakultet  Examen: a. en kandidatexamen, 120 sp (lägre högskolexamen) b. en magisterexamen, 120 sp (högre högskolexamen) c. Ca 5-7 år

Sökande till lärarutbildning ( 2008 )  Ca 6000 pers till klasslärarutbildning, varav ca 700 antas  Ca 2000 pers till barnträdgårdslärarutbildning, varav ca 300 antas  Ca 15 % antas  Lättare att komma in på svenskspråkig utbildning än finsk motsvarighet

Utbildning: Klasslärare  Undervisar i åk 1-6  Åldrarna 7-12  Behörighet att undervisa i alla skolans (14) läroämnen  Studier vid en pedagogisk fakultet a. pedagogiska studier b. studier i grundskolans olika ämnen c. fördjupade studier i något läroämne = vidgad behörighet för åk 7-9  Undervisningsskyldighet 24 årsvh

Klasslärarutbildning: Struktur  Språk och kommunikation, 25 sp  Huvudämne: pedagogik, 140 sp  Grundskolans läroämnen, 70 sp  Biämne (relevans för f-6), 25 sp  Valfria studier, 40 sp

Pedagogik, klasslärarutbildning, 140 sp  Pedagogisk psykologi, 18 sp  Utbildningssociologi, 10 sp  Didaktik, praktik, 20 sp  Forskningsmetodik, 60 sp (kandidatarbete + avhandling pro gradu ingår)  Pedagogisk filosofi och vetenskapsteori,10 sp

Praktik, klasslärarutbildning, 5 sp/praktik  Inledande praktik  Grundläggande praktik  Biämnespraktik  Fördjupad praktik  Valfri praktik

Speciallärare  Behörighet för grundskola, gymnasium och yrkesutbildning  Undervisar i ett till flera ämnen  Undervisar elever enskilt eller i smågrupp  Kan arbeta separat eller i klass (i team)  Specialpedagogik som huvudämne  Studier vid pedagogisk fakultet

Ämneslärare  Undervisar i åk 7-9 (åldrarna 13-16)  Undervisar i gymnasium  Kan undervisa i yrkesläroanstalt + inom vuxenutbildning  Studier vid a. ämnesfakultet, vanligtvis inom två läroämnen (huvudämne och biämne) samt. pedagogisk fakultet (pedagogiska studier)  Ämneslärare i huslig ekonomi + slöjd utbildas vid pedagogisk fakultet  Undervisningsskyldighet varierande (16/18-24)

Ämneslärarutbildning:Struktur  Studier vid ämnesfakultet  Huvudämne  Biämne  Pedagogiska studier vid pedagogisk fakultet (med vissa undantag)

Pedagogiska studier för ämneslärare  Grundstudier i pedagogik, 25 sp: ingår inledande praktik, 5 sp  Ämnesstudier i pedagogik, 35 sp: ingår a. fältpraktik b. praktik vid övningsskola

Övningsskolor i landet

Handledning i utbildningspraktik Granfors- Kavander (2005)

Ett finländskt under - eller....  Politisk samstämmighet  Jämlikt och enhetlig skolsystem  Individuellt stöd  Läraryrkets status  Fokus på läsande (bibliotekens roll)  Bedömning och betygsättning  Begreppet läroplikt

Områden det satsas på  IKT (jfr Koulu 3.0)  Gruppmentorskap (jfr Osaava Verme –projektet)  Specialundervisningen (jfr Kelpo-projektet)  Trygghet och trivsel i skolan (jfr KiVa-koulu- projektet)  Det mångkulturella:integrationsstudier  Ny läroplan 2014  Fortbildning

PISA: Rädslans pedagogik? M Uljens, Hjörring, 2010  ”Utbildningsvärldens största börsnotering”  ”Ranking skapar känsla av otillräcklighet”  ”Utnyttjar behov av erkänsla”  ”Konkurrensorienterat samhälle som modell”

Framtidsperspektiv : Framtidens kompetenser (Lankinen, 2010) Kompetens - att tänka (ajattelemisen taidot) - att arbeta ( työskentelyn taidot) - att behärska verktyg för information och teknologi (työskentelyn välineiden hallinnan taidot) - aktivt medborgarskap (aktiivisen kansalaisuuden taidot)

Johan Ludvig Runeberg, nationalskald: ”Sanningen, idéerna är flygande fåglar. Se, sätta sig än på den enes axel, än på den andres. Det är ljuvt att se en människa på vars axlar de satt sig, icke för människans skull, utan för fåglarnas skull. Visst är det, gunås, ljuvast att se dem, då de sätta sig på ens egna.”

PISAVISA Mel: Höstvisa/Text: Benita NLS 2008, Christiansminde, Danmark Vägen hit var mycket lång Många lärare vi mött Och kvällarna blev långa och sena Kom trösta oss en smula För nu är man ganska trött Och med ens så förfärligt allena. Vi visste aldrig förut Att Pisa var så stort Går och tänker på allt vi ändå borde Det finns så mycket saker Som vi borde sagt och gjort Också om det var bra det vi gjorde

Pisavisa, forts Skynda er vänner Ja, skynda till Finland Dagarna mörkna minut för minut Tänd era ljus Nästa Pisa är nära Då är vår blomning måhända slut