TRICONORBUTIKEN
RISKBRUK Britta Ahlin Distriktssköterska BVC-sjuksköterska Odensala HC, Östersund
Riskbruk Beroende 0 till måttlig konsumtion Missbruk Begynnande problem Påtagliga problem Inget problem AntalAntal
Primärvårdens uppdrag Identifiera riskfylld alkoholkonsumtion med ett antal enkla frågor Ge information om riskerna Med empati uppmana och ge råd men ffa motivera patienten att minska eller upphöra med alkoholkonsumtion (SBU-rapport)
Varför? % av våra patienter på hälsocentralerna har en för hög alkoholkonsumtion
Hälsoproblem Hjärta Regelbundet drickande kan orsaka rytmrubbningar och skador på hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd Blodkärl Alkohol utvidgar blodkärlen och kan ge högt blodtryck. Små kärl kan sprängas t.ex i hjärnan eller i ansiktet Bröstcancer 20 cl vin/dag ökar risken för bröstcancer
Alkoholberoende starkt behov, "sug" eller tvång att dricka alkohol svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen toleransökning abstinenssymtom tilltagande ointresse av andra saker på grund av alkohol fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador (ICD-10)
Riskbruk Riskbruk är alkoholkonsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett beroende eller till svåra medicinska skador Riskkonsumtion är detsamma som alkoholkonsumtion som överstiger; 14 standardglas per vecka för män 9 standardglas per vecka för kvinnor
Standardglas alla glas innehåller 12 g 100% alkohol 33 cl starköl 50 cl folköl4 cl starksprit 15 cl vin 8 cl starkvin Bra tumregel: Levern bryter ner ½ glas i timmen
Räkneexempel lättöl x 3 = 1,5 glas folköl x 2 = 2 glas starköl/cider, stor x 3 = 4 glas drink x 1 = 1,5 glas vin x 3 = 3 glas whiskey x 2 = 2 glas motsvarar alltså 14 glas alkohol
Berusningsdrickande är detsamma som när 5 standardglas för män och 4 standardglas för kvinnor dricks vid ett och samma tillfälle.
Vårdprogram på gång Syftet med vårdprogrammet är att det ska ligga till grund för primärvårdens dagliga arbete i alkoholfrågan. Syftet är även att det ska underlätta för medarbetare inom primärvården att prioritera frågan och att medarbetarna tydligare ska se sin roll och sitt ansvar i det alkoholförebyggande arbetet.
Mål Att alla hälsocentraler ska ha likartade rutiner för screening av riskbruk. Att alla hälsocentraler ska ha likartade rutiner för omhändertagande av vårdsökande med riskbruk. Att hälsocentralerna ska upptäcka fler patienter med riskbruk och att andelen riskbrukare ska minska. Att alla medarbetare ska ges ökad kunskap om hur man arbetar med riskbruk
Steg 1 - Identifikation * dyspepsi/reflux * hypertoni * hjärtarytmier ; förmaksflimmer, takykardi * gikt * diabetes * infertilitet/impotens * hudsjukdomar, t.ex. försämrad psoriasis * övervikt * värkproblematik * sömnstörningar * depression * oro/ångest * nedsatt minnesförmåga
Dessutom finns anledning att ställa frågan om alkohol när det gäller upprepade olycksfall, långvariga eller ofta återkommande sjukskrivningar och s.k. kroniskt trötthetssyndrom. (Läkemedelsboken )
Forts. Identifikation Standardfrågor kring konsumtion Frågor om upplevda hälsoproblem AUDIT
AUDIT Fråga Hur ofta dricker Du alkohol? 2. Hur många ”glas” dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? 3. Hur ofta dricker Du sex sådana ”glas” eller mer vid ett och samma tillfälle?
Steg 2 - Miniintervention När ett riskbruk konstateras - medvetandegör patienten om konsekvenserna av riskkonsumtion. Med empati; uppmana, ge råd och motivera patienten till att minska den riskfyllda alkoholkonsumtionen.
Steg 3 - Behandling Motiverande samtal (MI) - patientcentrerad samtalsmetod Möjlighet att hänvisa till Socialtjänsten
NNT – Number Needed to Treat Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta av åtgärden Blodtrycksbehandling 167 patienter måste behandlas i 5 år för att undvika en stroke. Tobak 20 patienter måste tilfrågas för att en ska sluta röka Alkoholrådgivning 8 patienter måste tillfrågas för att en ska minska BMJ 1995;310: The number needed to treat: a clinically useful measure of treatment effect Richard J Cook, assistant professor David L Sackett, professor of clinical epidemiology Department of Health, GBR
Läkemedelsbehandling ANTABUS - disulfiram - skall minska risken för återfall genom att ge kraftiga besvär om man dricker CAMPRAL- Akamprostat lik GABA minskar suget efter alkohol och kan då minska risken för återfall REVIA - naltrexon – morfinantagonist minskar lustkänslan av alkoholintag och gör det lättare att sluta vid ev återfall
Man född 1936 * högt blodtryck sedan många år, i perioder svårinställt, behandlas med fler olika läkemedel. * magkatarr sedan 1997 * luftvägsinfektioner med jämna mellanrum som krävt antibiotikabehandling * gikt sedan 2000 * hjärtklappning sedan 2001
Forts. Man född 1936 * höga blodfetter och högt blodsocker sedan 2004 * sömnproblem sedan 2009 * svårläkt sår på underbenet sedan hösten – 25 standardglas alkohol per vecka…
Hälsosamtal 40-åringar Alla födda 1970 som är listade vid Odensala Hälsocentral kallas till ett hälsosamtal
Bakgrund önskan om att utöka vårt förebyggande arbete distriktssköterskorna har bra utbildning och kunskaper i bl.a. motiverande samtal måna om våra listade patienter idén kommer från Västerbotten
Varför 40-åringar? fortfarande tillräckligt ung men tillräckligt gammal… fokus på hälsosamtalet, inte på krämpor hemmavarande barn
Hur går det till? Patienten kallas till lab. för fasteprover (fp- gluk och lipidstatus) ena veckan och därefter till dsk veckan därpå 60 min samtal med blodtryck, BMI och midjemått. Genomgång av hälsodeklarationen med fokus på ev. livsstilsförändringar Erbjudande om uppföljande samtal kring t.ex riskbruk
Handlingsplan för det alkoholförebyggande arbetet vid Familjecentralen i Odensala
Familjecentral Barnmorskemottagning MVC Barnhälsovård BVC Öppen förskola Socialtjänsten
MVC MÅL: Att graviditeten ska vara alkoholfri Att väcka frågan för den blivande pappan Öka motivationen till en ev. förändring inför föräldraskapet
Alkoholrådgivning vid preventivmedelsrådgivning Tidig inskrivning i v 5-8. AUDIT fylls i av alla blivande mammor Inskrivning i v Frågan väcks igen Föräldragrupp. Frågan väcks vid 1-2 tillfällen
BVC MÅL: Att genom samtal väcka tankar och få föräldrarna att reflektera över hur deras alkoholvanor kan påverka barnet. Att utgå från barnets perspektiv
Första hembesöket – ska man byta blöjor när man har druckit alkohol? Föräldragrupp vid ca 8 mån – hur mycket vin får en barnvakt dricka? Föräldragrupp vid ca 12 mån – hur påverkar familjens livsstil barnet? 3-årskväll – det äldre barnets perspektiv
Öppna förskolan MÅL: Att ta tillfället i akt när samtal kring ”fest” kommer upp bland föräldrarna. Att bidra till att väcka tankar och reflektera över hur man använder alkohol när man har blivit förälder
Socialtjänsten MÅL: Att vara en resursperson för övrig Familjecentralspersonal och kunna hjälpa till om det uppdagas ett aktivt missbruk med t.ex. förmedling till Beroendecentrum
SAMMANFATTNING Skilj på missbruk och riskbruk Våga fråga och fråga alla NNT 1/8 – att fråga om alkohol är kostnadseffektivt
Tack för visat intresse!