TRICONORBUTIKEN. RISKBRUK Britta Ahlin Distriktssköterska BVC-sjuksköterska Odensala HC, Östersund.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUDIT och DUDIT 2010 Ninni Lundh
Advertisements

Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Irene Malmkvist Vårdcentralen Kil deltagare i arbetsgruppen
Hälsosamma Sverige. Arbetsgruppen •Filippa Reinfeldt, Ordförande •Saila Quicklund •Inger René •Carl-Johan Sonesson •Jenny Petersson •Rasmus Törnblom •Johan.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Riskbruk,skadligt bruk och beroende. Kriterier
Diagnoskriterier vid beroende och missbruk
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Lilla AUDIT-projektet ”Får man lov att ställa en liten fråga….?”
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
Alkoholism.
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Läkemedelsbehandling av alkoholberoende
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Ungdomar & Alkohol.
Förslag till prevention och behandling av övervikt och fetma i Landstinget Kronoberg Delrapport 1. Obesitasbehandling barn och ungdomsmed kliniken.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
För dig som har typ 2-diabetes
Behandling och självläkning
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Vi är olika känsliga för alkohol.
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Tema Alkohol Elisabeth Grusell Ledningsansvarig Sjuksköterska, Familjeterapeut Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Studiekoordinator,
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Så här dokumenteras Alkohol i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor.
Alkohol och droger En översikt.
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre Liter 100%-ig alkohol Sorad = centrum för socialvetenskaplig.
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Förebyggande och behandling av spelmissbruk Promemoria Ds 2015:48.
Ingrid Haglund Gunnel Holmqvist Presenterar: Alkohol i samband med graviditet och föräldraskap –utbildningsinsatser och arbetsmetoder inom mödra - och.
Sid 1 Tillsammans gör vi skillnad Mödra- och barnhälsovårdens arbete med ANDT-frågor 26 jan 2012.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem: AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Östersunds kommun Lars Andersson Bergs kommun.
Screeningkapacitet hos screeningfrågor om riskbruk HFS Temadag om alkohol Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker,
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Martin Mc Keon ST-Läkare VC Kvarnsveden
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Alkohol.
Standardglas Med ett "standardglas" menas:
För föräldrar till barn 6-12 år
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Så här dokumenteras Alkohol i COSMIC
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
Presentationens avskrift:

TRICONORBUTIKEN

RISKBRUK Britta Ahlin Distriktssköterska BVC-sjuksköterska Odensala HC, Östersund

Riskbruk Beroende 0 till måttlig konsumtion Missbruk Begynnande problem Påtagliga problem Inget problem AntalAntal

Primärvårdens uppdrag Identifiera riskfylld alkoholkonsumtion med ett antal enkla frågor Ge information om riskerna Med empati uppmana och ge råd men ffa motivera patienten att minska eller upphöra med alkoholkonsumtion (SBU-rapport)

Varför? % av våra patienter på hälsocentralerna har en för hög alkoholkonsumtion

Hälsoproblem Hjärta Regelbundet drickande kan orsaka rytmrubbningar och skador på hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd Blodkärl Alkohol utvidgar blodkärlen och kan ge högt blodtryck. Små kärl kan sprängas t.ex i hjärnan eller i ansiktet Bröstcancer 20 cl vin/dag ökar risken för bröstcancer

Alkoholberoende starkt behov, "sug" eller tvång att dricka alkohol svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen toleransökning abstinenssymtom tilltagande ointresse av andra saker på grund av alkohol fortsatt konsumtion trots kroppsliga eller psykiska skador (ICD-10)

Riskbruk Riskbruk är alkoholkonsumtion som, om den fortsätter, riskerar att leda till ett beroende eller till svåra medicinska skador Riskkonsumtion är detsamma som alkoholkonsumtion som överstiger; 14 standardglas per vecka för män 9 standardglas per vecka för kvinnor

Standardglas alla glas innehåller 12 g 100% alkohol 33 cl starköl 50 cl folköl4 cl starksprit 15 cl vin 8 cl starkvin Bra tumregel: Levern bryter ner ½ glas i timmen

Räkneexempel lättöl x 3 = 1,5 glas folköl x 2 = 2 glas starköl/cider, stor x 3 = 4 glas drink x 1 = 1,5 glas vin x 3 = 3 glas whiskey x 2 = 2 glas motsvarar alltså 14 glas alkohol

Berusningsdrickande är detsamma som när 5 standardglas för män och 4 standardglas för kvinnor dricks vid ett och samma tillfälle.

Vårdprogram på gång Syftet med vårdprogrammet är att det ska ligga till grund för primärvårdens dagliga arbete i alkoholfrågan. Syftet är även att det ska underlätta för medarbetare inom primärvården att prioritera frågan och att medarbetarna tydligare ska se sin roll och sitt ansvar i det alkoholförebyggande arbetet.

Mål Att alla hälsocentraler ska ha likartade rutiner för screening av riskbruk. Att alla hälsocentraler ska ha likartade rutiner för omhändertagande av vårdsökande med riskbruk. Att hälsocentralerna ska upptäcka fler patienter med riskbruk och att andelen riskbrukare ska minska. Att alla medarbetare ska ges ökad kunskap om hur man arbetar med riskbruk

Steg 1 - Identifikation * dyspepsi/reflux * hypertoni * hjärtarytmier ; förmaksflimmer, takykardi * gikt * diabetes * infertilitet/impotens * hudsjukdomar, t.ex. försämrad psoriasis * övervikt * värkproblematik * sömnstörningar * depression * oro/ångest * nedsatt minnesförmåga

Dessutom finns anledning att ställa frågan om alkohol när det gäller upprepade olycksfall, långvariga eller ofta återkommande sjukskrivningar och s.k. kroniskt trötthetssyndrom. (Läkemedelsboken )

Forts. Identifikation Standardfrågor kring konsumtion Frågor om upplevda hälsoproblem AUDIT

AUDIT Fråga Hur ofta dricker Du alkohol? 2. Hur många ”glas” dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? 3. Hur ofta dricker Du sex sådana ”glas” eller mer vid ett och samma tillfälle?

Steg 2 - Miniintervention När ett riskbruk konstateras - medvetandegör patienten om konsekvenserna av riskkonsumtion. Med empati; uppmana, ge råd och motivera patienten till att minska den riskfyllda alkoholkonsumtionen.

Steg 3 - Behandling Motiverande samtal (MI) - patientcentrerad samtalsmetod Möjlighet att hänvisa till Socialtjänsten

NNT – Number Needed to Treat Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta av åtgärden Blodtrycksbehandling 167 patienter måste behandlas i 5 år för att undvika en stroke. Tobak 20 patienter måste tilfrågas för att en ska sluta röka Alkoholrådgivning 8 patienter måste tillfrågas för att en ska minska BMJ 1995;310: The number needed to treat: a clinically useful measure of treatment effect Richard J Cook, assistant professor David L Sackett, professor of clinical epidemiology Department of Health, GBR

Läkemedelsbehandling ANTABUS - disulfiram - skall minska risken för återfall genom att ge kraftiga besvär om man dricker CAMPRAL- Akamprostat lik GABA minskar suget efter alkohol och kan då minska risken för återfall REVIA - naltrexon – morfinantagonist minskar lustkänslan av alkoholintag och gör det lättare att sluta vid ev återfall

Man född 1936 * högt blodtryck sedan många år, i perioder svårinställt, behandlas med fler olika läkemedel. * magkatarr sedan 1997 * luftvägsinfektioner med jämna mellanrum som krävt antibiotikabehandling * gikt sedan 2000 * hjärtklappning sedan 2001

Forts. Man född 1936 * höga blodfetter och högt blodsocker sedan 2004 * sömnproblem sedan 2009 * svårläkt sår på underbenet sedan hösten – 25 standardglas alkohol per vecka…

Hälsosamtal 40-åringar Alla födda 1970 som är listade vid Odensala Hälsocentral kallas till ett hälsosamtal

Bakgrund önskan om att utöka vårt förebyggande arbete distriktssköterskorna har bra utbildning och kunskaper i bl.a. motiverande samtal måna om våra listade patienter idén kommer från Västerbotten

Varför 40-åringar? fortfarande tillräckligt ung men tillräckligt gammal… fokus på hälsosamtalet, inte på krämpor hemmavarande barn

Hur går det till? Patienten kallas till lab. för fasteprover (fp- gluk och lipidstatus) ena veckan och därefter till dsk veckan därpå 60 min samtal med blodtryck, BMI och midjemått. Genomgång av hälsodeklarationen med fokus på ev. livsstilsförändringar Erbjudande om uppföljande samtal kring t.ex riskbruk

Handlingsplan för det alkoholförebyggande arbetet vid Familjecentralen i Odensala

Familjecentral Barnmorskemottagning MVC Barnhälsovård BVC Öppen förskola Socialtjänsten

MVC MÅL: Att graviditeten ska vara alkoholfri Att väcka frågan för den blivande pappan Öka motivationen till en ev. förändring inför föräldraskapet

Alkoholrådgivning vid preventivmedelsrådgivning Tidig inskrivning i v 5-8. AUDIT fylls i av alla blivande mammor Inskrivning i v Frågan väcks igen Föräldragrupp. Frågan väcks vid 1-2 tillfällen

BVC MÅL: Att genom samtal väcka tankar och få föräldrarna att reflektera över hur deras alkoholvanor kan påverka barnet. Att utgå från barnets perspektiv

Första hembesöket – ska man byta blöjor när man har druckit alkohol? Föräldragrupp vid ca 8 mån – hur mycket vin får en barnvakt dricka? Föräldragrupp vid ca 12 mån – hur påverkar familjens livsstil barnet? 3-årskväll – det äldre barnets perspektiv

Öppna förskolan MÅL: Att ta tillfället i akt när samtal kring ”fest” kommer upp bland föräldrarna. Att bidra till att väcka tankar och reflektera över hur man använder alkohol när man har blivit förälder

Socialtjänsten MÅL: Att vara en resursperson för övrig Familjecentralspersonal och kunna hjälpa till om det uppdagas ett aktivt missbruk med t.ex. förmedling till Beroendecentrum

SAMMANFATTNING Skilj på missbruk och riskbruk Våga fråga och fråga alla NNT 1/8 – att fråga om alkohol är kostnadseffektivt

Tack för visat intresse!