Matts Dahlkwist /224442
Du ingår i en grupp som ska utse skolans bästa lärare. Gruppen ska enas om tre kriterier Redovisa och argumentera för ert gemensamma förslag
Checkpoint utifrån resultaten i Uppdraget: Skillnader och likheter i lärarledarskap och annat ledarskap? Specifikt för lärarledarskap?
Informellt contra formellt ledarskap Multidimensionalitet: 100-tals didaktiska beslut som ska fattas dagligen Samtidighet – mycket händer samtidigt, kräver organisationsförmåga Omedelbarhet – ett relationsyrke m hundratals kontakter varje dag Oförutsägbarhet – finns inga färdiga mallar för ”quick fix” Offentlighet – alla har sina egna erfarenheter och åsikter om skolan – alla är ”experter” Gruppens historia – den gemensamma starten är viktig
Yttre ramar: juridik, ekonomi, ekologi, teknologi, demografi Inre ramar: skolkultur/skolkod, normer, grupptryck, kreativitet
Trait theories – ”ledare, det är något man är född till” Great events theories – ”vem som är en bra ledare visar sig först när det gäller” Transformal theories – vi har alla möjlighet att lära
Auktoritär Låt-gå Demokratisk Övrigt: Karismatiskt ledarskap, Abdikerat ledarskap Idag: Situationsanpassat ledarskap
Medvaro - ”ögon i nacken” Överlappning – hög simultankapacitet Mjuka övergångar – effektiva växlingar mellan olika moment Rätt tempo – ett högt och jämnt aktivitetsflöde Gruppfokus – aktivera hela klassen, t ex först fråga sedan namn Utmaningar och variation i uppgifterna – optimal svårighetsgrad
Produkt/ Uppgiftsorient. Relation/ Relation/social Social/relationsorienterad Checkpoint: Vilka varianter har du själv varit del av under din skoltid?
Ett ledarskap i förhållande till målen: Vilka är kraven på ledarskapet i denna grupp? Viktigt av att vara lyhörd och att kunna känna av Viktigt av att behärska olika typ av ledarskap i olika situationer
Individualism Samarbete Påtvingad kollegialitet Balkanisering ”Rörliga mosaiker” Checkpoint: Hur påverkas lagarbetet av kulturen på skolan?
KontrollMotivation GrupperingIndividualisering Planering
Delad och deltagande (demokratisk) kontroll. Regelbildning i klassrummet (förhållningssätt till varandra) Tydlig men ändå flexibel kontroll (anpassad till situationen) Får inte vara ett mål i sig (överkontroll) God disciplin = självdisciplin Ekonomisk (ej tidskrävande) Operativ. Påbud snarare än förbud Positiv förstärkning av önskat beteende
Uppstart/”kick-off” med hela gruppen/klassen i fokus Initierande av regler och procedurer Klargör reglernas syfte och mål Öppenhet för revidering Sannolikheten för framgång ska vara hög initialt. Sedan kan man höja ribban Konkreta regler i påbudsform
Stå i nära ögonkontakt i väntan på korrekt beteende Påminn vad eleven ska göra, inte vad eleven inte ska göra Ge förstärkning åt önskade beteenden. Fokusera på det positiva Ge kritik privat, ej offentligt, undvik jämförelser Undvik hot
Yttre (extrinsic) och inre (intrinsic) motivation Motivation skapas av engagerad personal och personligt intresse (att bli sedd) Viktig utgångspunkt: Elevers förförståelse Betydelsen av feedback/feedforward Att utveckla elevens självbild (och den egna självbilden) Läraren som rollmodell och föredöme. Inga dubbla budskap Klargörande av syfte Checkpoint: Hur kan elevens självbild utvecklas?
Hur göra en spännande och samlande gruppstart? Uppgift till Personlig ledarskapsövning: - Arbeta parvis - Ge en 2 minutera start på en lektion i valfritt ämne - Tala och göra till alla sinnen, för att fånga intresset!
Omedelbar Konstruktiv Fokus på tydlig konkret prestation eller beteende, ej allmänt svepande Personlig är effektivare än kollektiv Riklig men ärlig Ju bättre relationer, desto effektivare feedback
O: Målet (-n) måste vara realistiskt (-a) (möjligt att uppnå) T: Det måste finnas rimligt med tid I: Målet måste uppfattas som attraktivt U: Man måste ha motivation att uppnå målet M: Man måste ha resurser att uppnå målet VAD – NÄR – VAR ska målet uppnås?
Självbilden (självkänsla + självkännedom) styr: Elever med svag självbild behöver pröva på en lägre nivå, är känsliga för misslyckanden elever med en starkare och mer positiv självbild kan se tvärtom misslyckanden som sporrande
Förmedling, grupparbete, enskilt arbete - vad tycker eleverna? Vikten av ändamålsenlighet. När lämpar sig respektive arbetssätt bäst? Vikten av tydliga instruktioner vid arbete i grupp Demokratiskt ledarskap vid grupparbete Gruppindelningsprinciper
+ - StorgruppSmågrupp Checkpoint: Klasstorlekens betydelse
2/3-delsregeln Könsskillnader Parallella diskurser Styrgrupp (mellan 10 och 25e percentilen) Checkpoint: Effekter på tempot/svårighetsgraden?
Lämpligt vid: Ämnen och kunskapsområden utan enkla eller givna svar Rätta svar finns, men problemen är komplicerade Affektiva mål, t ex värdegrundsfrågor Kräver mötesordning/talregler
Klargör målet och syftet Precisera i punktform de resultat som ska uppnås Förebygg genom att diskutera de problem som kan uppstå i gruppen. Gruppkontrakt? Bestäm deadline Ha en buffertuppgift Dela gärna upp arbetet i moment, med delrapportering
Exempel på roller: Ledare (faciliator) Harmoniserare Rapportör Sekreterare Materialförvaltare resurselev
1. Dela in i pusselgrupper (5-6) 2. Utse en ledare i varje grupp 3. Dela in i segment/avsnitt/aspekter 4. Var och en läser in sig på sitt segment 5. Bilda ”expertgrupper” för varje segment 6. Åter till pusselgrupperna 7. Varje ”expert” redovisar i pusselgruppen Läraren observerar då, avslutar ev med några skriftliga frågor.
Planering Genomförande Utvärdering
Delaktighet Flexibilitet Stabilitet Kontinuitet Enkelhet Checkpoint: Vad kan man mena med följande uttalande: ”Gör en noggrann planering, men följ den inte…”?
Yttre ramfaktorer - ekonomiska ramar - politiska ramar - juridiska ramar Inre ramfaktorer - budget - tid (schemalagd undervisningstid) - rum (fysisk miljö) - form och organisation - pedagogiskt innehåll (styrdokumenten) - Tillgång på personal
”Inflygning”: Att flyga enligt plan ”Finjustering”: Korrigera under resans gång ”Problemlösning”: Fatta ad hoc-beslut Viktigt med flexibilitet: Att fånga tillfället i flykten Didaktiska reflektioner: Varför gick det som det gick? Hur ska det gå bättre nästa gång?
Utvärderingens syften Utvärdera - mot vad? Uppföljning contra utvärdering Formativ contra summativ utvärdering Utvärdering i skolan – på olika nivåer Utvärderingens resultat påverkar nästa planering! Checkpoint: Hur kan man utvärdera?
Forskning baserad på mer än 800 metastudier omfattande studier med mer än elever. Reservation: Främst forskning från Nordamerika och GBR. Studier av samband mellan olika påverkansfaktorer Checkpoint: Applicerbarhet i Sverige?
Effektstorlek: mått på påverkan Liten Medel Stor ”Skadligt” Normalt Eftersträvansvärt
Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Liten Medel Stor Sommarlov -0,09 Skolbyten -0,34 Kvarsittning -0,16 Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0,43 Nivågruppering 0,12 Ekonomiska resurser 0,23 Mindre klasser 0,21 Skolledares fokus på undervisning 0,36 Åldersblandade klasser 0,04 Goda relationer elev-lärare 0,72
Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK Liten Medel Stor Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90 Social träning 0,40 Skriftliga prov 0,34 Elev bestämmer inlärning 0,04 Elever som mentorer 0,15 Läxor 0,29 Individualiserad undervisning 0,23 Direkt undervisning (direct instruction) 1.Klargör vad elevens ska lära sig 2.Lär ut stegvis och exemplifiera 3.Kontrollera att eleven förstått 4.Låt eleven öva under lärarens tillsyn 5.Successivt allt självständigare övning och tillämpning God ordning i klassrummet 0,80 Feedback till elever 0,73 Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56
Flera resultat (Hattie, 2009) Liten Medel Stor Läraren som möjliggörare 0,17 ”Formella” förutsättningar 0,08 Läraren som aktiverare 0,60 Undervisning 0,68 Mer resurser Färre elever i klassen Åldersblandad klass Nivågruppering Individualiserad undervisning Internetbaserad inlärning Tydliga mål med lektionen Direkt undervisning Feedback Metakognitiva strategier Kvalitet i undervisning Relation elev-lärare
Strukturerad utvärdering av enskilda lärare ………….0,90 Lärare får video-feedback på sin undervisning ………0,88 Snabbare undervisning för snabba elever ……………0,88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum 0,80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Feedback från lärare till elev …………………………..0,73 Goda relationer mellan elever och lärare …………….0,72 Undervisning utspridd i tiden …………………………..0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning ………………..0,69 Direkt undervisning ………………..……………………0,59