Matts Dahlkwist 2013 0707/224442.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Gemenskap Vi har lyckats när: Eleverna tar spontana kontakter över klass/åldersgräns Detta uppnår vi genom att: Har regelbundna aktiviteter tillsammans.
Skollagen 3 kap 3§ ”ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna.
Ledarskap i klassrummet
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Handlingsplan för matematikutveckling
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Mål och betygskriterier
Verksamhetspresentation av Tunets fritidshem
SET Social Emotionell Träning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Arbetsplan för skolbiblioteket
Stöd för inkludering.
Mental träning Mål & Motivation
Hej och välkomna!.
Att synliggöra lärande
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
VÅR SKOLA I UTVECKLING Båstads kommun Birgitta Rudenius
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
Utmaningar i arbetet med BfL
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Bedömning för lärande En beskrivning av hur bedömning kan förstärka elevernas lärande Sammanfattning Christian Lundahls bok Bedömning för lärande 2011.
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
Modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Kunskapsbaserat förebyggande arbete.
Nämndplan 2015.
Naverlönnskolans uppstart 11 augusti 2015 Michael Rystad
Att jobba språkutvecklande
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Matts Dahlkwist 0707/
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Utmaningar i arbetet med BfL Anders Jönsson Högskolan Kristianstad.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Yvonne H:son Tapper. Ledarskap – en kommunikativ nyckelfunktion Vad är ledarskap? Personlighet / Egenskaper Talanger? En ”god” pedagog: ett demokratiskt.
Bagaregårdsskolans Inkluderingsarbete Lisa Häggdahl.
Att synliggöra det synliga lärandet. Bedömning för lärande Åsaskolan onsdagen den 5/10.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Level Up steg 2 & 3.
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med respons
Det är insidan som räknas!
Tips för det praktiska ledarskapet
Vad skiljer de bästa instruktörerna från de bra?
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Föreläsning 3 Situationsanpassat ledarskap
Heby kommuns kvalitetspolicy
Föreläsning Svenska II
Grammatik gemeinsam lernen
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Karin Johansson Att vara ledare Varför, vem och hur?
Informerar föräldrar om Barn- och Ungdomsverksamheten
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Föreläsning 3 Situationsanpassat ledarskap
ÅTGÄRDSPROGRAM.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Matts Dahlkwist /224442

 Du ingår i en grupp som ska utse skolans bästa lärare.  Gruppen ska enas om tre kriterier  Redovisa och argumentera för ert gemensamma förslag

Checkpoint utifrån resultaten i Uppdraget:  Skillnader och likheter i lärarledarskap och annat ledarskap?  Specifikt för lärarledarskap?

 Informellt contra formellt ledarskap  Multidimensionalitet: 100-tals didaktiska beslut som ska fattas dagligen  Samtidighet – mycket händer samtidigt, kräver organisationsförmåga  Omedelbarhet – ett relationsyrke m hundratals kontakter varje dag  Oförutsägbarhet – finns inga färdiga mallar för ”quick fix”  Offentlighet – alla har sina egna erfarenheter och åsikter om skolan – alla är ”experter”  Gruppens historia – den gemensamma starten är viktig

 Yttre ramar: juridik, ekonomi, ekologi, teknologi, demografi  Inre ramar: skolkultur/skolkod, normer, grupptryck, kreativitet

 Trait theories – ”ledare, det är något man är född till”  Great events theories – ”vem som är en bra ledare visar sig först när det gäller”  Transformal theories – vi har alla möjlighet att lära

Auktoritär Låt-gå Demokratisk Övrigt: Karismatiskt ledarskap, Abdikerat ledarskap Idag: Situationsanpassat ledarskap

 Medvaro - ”ögon i nacken”  Överlappning – hög simultankapacitet  Mjuka övergångar – effektiva växlingar mellan olika moment  Rätt tempo – ett högt och jämnt aktivitetsflöde  Gruppfokus – aktivera hela klassen, t ex först fråga sedan namn  Utmaningar och variation i uppgifterna – optimal svårighetsgrad

Produkt/ Uppgiftsorient. Relation/ Relation/social Social/relationsorienterad Checkpoint: Vilka varianter har du själv varit del av under din skoltid?

 Ett ledarskap i förhållande till målen: Vilka är kraven på ledarskapet i denna grupp?  Viktigt av att vara lyhörd och att kunna känna av  Viktigt av att behärska olika typ av ledarskap i olika situationer

 Individualism  Samarbete  Påtvingad kollegialitet  Balkanisering  ”Rörliga mosaiker” Checkpoint: Hur påverkas lagarbetet av kulturen på skolan?

KontrollMotivation GrupperingIndividualisering Planering

 Delad och deltagande (demokratisk) kontroll. Regelbildning i klassrummet (förhållningssätt till varandra)  Tydlig men ändå flexibel kontroll (anpassad till situationen)  Får inte vara ett mål i sig (överkontroll)  God disciplin = självdisciplin  Ekonomisk (ej tidskrävande)  Operativ. Påbud snarare än förbud  Positiv förstärkning av önskat beteende

 Uppstart/”kick-off” med hela gruppen/klassen i fokus  Initierande av regler och procedurer  Klargör reglernas syfte och mål  Öppenhet för revidering  Sannolikheten för framgång ska vara hög initialt. Sedan kan man höja ribban  Konkreta regler i påbudsform

 Stå i nära ögonkontakt i väntan på korrekt beteende  Påminn vad eleven ska göra, inte vad eleven inte ska göra  Ge förstärkning åt önskade beteenden. Fokusera på det positiva  Ge kritik privat, ej offentligt, undvik jämförelser  Undvik hot

 Yttre (extrinsic) och inre (intrinsic) motivation  Motivation skapas av engagerad personal och personligt intresse (att bli sedd)  Viktig utgångspunkt: Elevers förförståelse  Betydelsen av feedback/feedforward  Att utveckla elevens självbild (och den egna självbilden)  Läraren som rollmodell och föredöme. Inga dubbla budskap  Klargörande av syfte Checkpoint: Hur kan elevens självbild utvecklas?

 Hur göra en spännande och samlande gruppstart? Uppgift till Personlig ledarskapsövning: - Arbeta parvis - Ge en 2 minutera start på en lektion i valfritt ämne - Tala och göra till alla sinnen, för att fånga intresset!

 Omedelbar  Konstruktiv  Fokus på tydlig konkret prestation eller beteende, ej allmänt svepande  Personlig är effektivare än kollektiv  Riklig men ärlig  Ju bättre relationer, desto effektivare feedback

 O: Målet (-n) måste vara realistiskt (-a) (möjligt att uppnå)  T: Det måste finnas rimligt med tid  I: Målet måste uppfattas som attraktivt  U: Man måste ha motivation att uppnå målet  M: Man måste ha resurser att uppnå målet VAD – NÄR – VAR ska målet uppnås?

 Självbilden (självkänsla + självkännedom) styr: Elever med svag självbild behöver pröva på en lägre nivå, är känsliga för misslyckanden elever med en starkare och mer positiv självbild kan se tvärtom misslyckanden som sporrande

 Förmedling, grupparbete, enskilt arbete - vad tycker eleverna?  Vikten av ändamålsenlighet. När lämpar sig respektive arbetssätt bäst?  Vikten av tydliga instruktioner vid arbete i grupp  Demokratiskt ledarskap vid grupparbete  Gruppindelningsprinciper

+ - StorgruppSmågrupp Checkpoint: Klasstorlekens betydelse

 2/3-delsregeln  Könsskillnader  Parallella diskurser  Styrgrupp (mellan 10 och 25e percentilen) Checkpoint: Effekter på tempot/svårighetsgraden?

Lämpligt vid:  Ämnen och kunskapsområden utan enkla eller givna svar  Rätta svar finns, men problemen är komplicerade  Affektiva mål, t ex värdegrundsfrågor  Kräver mötesordning/talregler

 Klargör målet och syftet  Precisera i punktform de resultat som ska uppnås  Förebygg genom att diskutera de problem som kan uppstå i gruppen. Gruppkontrakt?  Bestäm deadline  Ha en buffertuppgift  Dela gärna upp arbetet i moment, med delrapportering

Exempel på roller:  Ledare (faciliator)  Harmoniserare  Rapportör  Sekreterare  Materialförvaltare  resurselev

 1. Dela in i pusselgrupper (5-6)  2. Utse en ledare i varje grupp  3. Dela in i segment/avsnitt/aspekter  4. Var och en läser in sig på sitt segment  5. Bilda ”expertgrupper” för varje segment  6. Åter till pusselgrupperna  7. Varje ”expert” redovisar i pusselgruppen Läraren observerar då, avslutar ev med några skriftliga frågor.

Planering Genomförande Utvärdering

 Delaktighet  Flexibilitet  Stabilitet  Kontinuitet  Enkelhet Checkpoint: Vad kan man mena med följande uttalande: ”Gör en noggrann planering, men följ den inte…”?

Yttre ramfaktorer - ekonomiska ramar - politiska ramar - juridiska ramar Inre ramfaktorer - budget - tid (schemalagd undervisningstid) - rum (fysisk miljö) - form och organisation - pedagogiskt innehåll (styrdokumenten) - Tillgång på personal

 ”Inflygning”: Att flyga enligt plan  ”Finjustering”: Korrigera under resans gång  ”Problemlösning”: Fatta ad hoc-beslut Viktigt med flexibilitet: Att fånga tillfället i flykten Didaktiska reflektioner: Varför gick det som det gick? Hur ska det gå bättre nästa gång?

 Utvärderingens syften  Utvärdera - mot vad?  Uppföljning contra utvärdering  Formativ contra summativ utvärdering  Utvärdering i skolan – på olika nivåer Utvärderingens resultat påverkar nästa planering! Checkpoint: Hur kan man utvärdera?

 Forskning baserad på mer än 800 metastudier omfattande studier med mer än elever. Reservation: Främst forskning från Nordamerika och GBR.  Studier av samband mellan olika påverkansfaktorer Checkpoint: Applicerbarhet i Sverige?

Effektstorlek: mått på påverkan Liten Medel Stor ”Skadligt” Normalt Eftersträvansvärt

Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Liten Medel Stor Sommarlov -0,09 Skolbyten -0,34 Kvarsittning -0,16 Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0,43 Nivågruppering 0,12 Ekonomiska resurser 0,23 Mindre klasser 0,21 Skolledares fokus på undervisning 0,36 Åldersblandade klasser 0,04 Goda relationer elev-lärare 0,72

Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK Liten Medel Stor Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90 Social träning 0,40 Skriftliga prov 0,34 Elev bestämmer inlärning 0,04 Elever som mentorer 0,15 Läxor 0,29 Individualiserad undervisning 0,23 Direkt undervisning (direct instruction) 1.Klargör vad elevens ska lära sig 2.Lär ut stegvis och exemplifiera 3.Kontrollera att eleven förstått 4.Låt eleven öva under lärarens tillsyn 5.Successivt allt självständigare övning och tillämpning God ordning i klassrummet 0,80 Feedback till elever 0,73 Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56

Flera resultat (Hattie, 2009) Liten Medel Stor Läraren som möjliggörare 0,17 ”Formella” förutsättningar 0,08 Läraren som aktiverare 0,60 Undervisning 0,68 Mer resurser Färre elever i klassen Åldersblandad klass Nivågruppering Individualiserad undervisning Internetbaserad inlärning Tydliga mål med lektionen Direkt undervisning Feedback Metakognitiva strategier Kvalitet i undervisning Relation elev-lärare

Strukturerad utvärdering av enskilda lärare ………….0,90 Lärare får video-feedback på sin undervisning ………0,88 Snabbare undervisning för snabba elever ……………0,88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum 0,80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Feedback från lärare till elev …………………………..0,73 Goda relationer mellan elever och lärare …………….0,72 Undervisning utspridd i tiden …………………………..0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning ………………..0,69 Direkt undervisning ………………..……………………0,59