1 ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Anna Berglöw Tel +46 (0)10 505 60 62

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Advertisements

Akustik eller läran om Ljud
En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Räkna enligt BBR 2006 och EN med BASTIAN® -program och databas
Framtidens detaljplaner Vad görs för att möta kraven?
BBR 20 (BFS 2013:14) Trädde ikraft den 1 juli 2013.
Stadsingenjörsdagarna i Göteborg 2007
Vad är Envi-Card? - Ett effektivt intranetverktyg som underlättar
Byggrådet , Karlskrona BBR-revideringen 2013 Byggrådet , Karlskrona.
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090
Arbetslokaler och arbetsrum
Boverkets organisation •Boverkets avdelningar Boverket består av tre avdelningar: verksamhetsavdelningen, utvecklingsavdelningen och administrativa avdelningen.
Några viktiga krav i ISO9001:2000
Akustisk Planering VTA070 – 4,5 hp
Akustik.
Säker Vatteninstallation Hobøl 2012
Ljud från vindkraftverk Piteå Gustav Grundfelt Civilingenjör (Teknisk Akustik)
Ändamålsenliga planbestämmelser
Tekniska hörselvården
Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro
Ljud.
Hållbart Campus - miljöledningssystem
Tekniska hörselvården Jan Ruuth Hörselvårdsingenjör.
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Johan Sundqvist, Miljöchef
Ljud.
Ljungs skola Inspektion våren 2013 (luftkvalitet, buller, rökförbud) Protokoll till vu: redovisning ventilation till 3 juni Redovisning som visar.
Mål- och resultatstyrning
Planfrågor med anknytning till 3D-fastighetsbildning
Lunds Tekniska Högskola Teknisk Akustik F1 – Samhällsbuller Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090.
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013 Norrmalm stadsdel.
Rehabiliteringsmedicin Jönköping. Agenda Presentation Uppdraget RMPG Senaste minnesanteckningar 2009 Årsrapport 2010 Hur arbetar vi fortsättningsvis?
Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft
Förenkla för företagen Företagsträffar Hösten , 9 och 11 november, Malmö.
12 mars Kommunal handläggning av OVK. 14:15 – 14:40 Inledning, samverkans- gruppen och OVK-rapport 14:40 – 15:00 OVK-historik, regelverk "OVK 2012" (
Överklagade tillståndsbeslut V&S Vin & Sprit The Absolut Company.
Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen…….
Att bygga i bullerutsatta miljöer.
Energikartläggning i stora företag
Buller? Icke önskvärt ljud, eventuellt Störande ljud.
Buller? Icke önskvärt ljud, eventuellt Störande ljud.
BEGRÄNSNINGSVÄRDE i villkor enligt 9 kap MB Maria Bouvin Miljöprövningsdelegationen I Skåne
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Nya byggregler - nya krav för byggnader
Energikartläggning i stora företag
Dag Glebe - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bo i Ro
FSB 2016 Yvonne Svensson Rättschef. Ändringar i Boverkets hissföreskrifter Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa motordrivna.
Tillsyn skola/förskola miljöförvaltningen Stockholms stad MILJÖFÖRVALTNINGEN.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. METODUTVECKLING – UTVÄRDERING AV BULLER FRÅN VÄRMEPUMPAR P17 - Effsys Expand Forskardagar
Nya EKS 10 - Vad beho ̈ ver vi kunna? Genomga ̊ ng av nyheterna i EKS 10. …och framfo ̈ rallt hur vi ska fo ̈ rha ̊ lla oss till kraven i EKS. Ma ̊ nga.
Ventilation,OVK 2012 Ventilationsseminarium, 15 november, Wanda Rydholm.
Välkommen på nätverksträff! Buller i förskolor och skolor 20 oktober 2011.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
2 september 2015 Regelverket kring buller
Litet buller ska man väl tåla, eller? Seminariet Bo i Ro
Stockholm stad Förskoleundersökning 2013 Skarpnäck stadsdel.
Om regler, ny vägledning och webbutbildning Yvonne Svensson, rättschef Cathrine Engström, projektledare.
Boendemiljöjuridik Madeleine Arvidsson Wäli.
Regiongemensam elevenkät 2016 Vårdnadshavare
Utbildningsdepartementets arbete med den nya förvaltningslagen (2017:900) Anita Stawarz, kansliråd Utbildningsdepartementet.
Akustik i industriellt träbyggande MFB – MIKS
På gång hos Vattenmyndigheterna
Rylanders Kontorsvägen Lysekil Epost
Tillämpningsområde och definitioner
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
Riktvärden för buller på skolgård väg- och spårtrafik. September 2017
Buller.
Räkna enligt BBR och SS-EN ISO med BASTIAN® och SAU Nordic database
Presentationens avskrift:

1 ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Anna Berglöw Tel +46 (0)

2 Göteborg Köpenhamn Malmö Stockholm Umeå Örnsköldsvik  Akustik  Buller  Vibrationer Ca 75 personer

3  Byggnadsakustik  Samhällsbuller  Industribuller  Produktutveckling Våra arbetsfält

4  Ackrediterade mätningar SS EN  Certifierat kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 och ISO 14001

5 Våra kunder Samhälle Statliga verk och myndigheter Kommuner Länsstyrelser Teknikkonsulter Bygg Byggherrar Byggentreprenörer Fastighetsförvaltare Industri Energi och miljö, Processindustri Fordon Verkstadsindustri Offshore Telecom Konsumentprodukter

6 Trafikbullerisolering Ljudisolering Rumsakustik Installationsbuller Kontroll Verifiering Ljudmiljö i byggnader

7 Allmänt om buller

8 Buller är oönskat ljud

9 Hur beskriver vi ljud?

10 För beskrivning av ljud används oftast frekvensvägd ljudtrycksnivå dBA respektive dBC för den sammanlagda ekvivalentnivån, under den tid ljudet pågår, respektive den maximala ljudnivån. Exempel på ljudnivåer ges nedan.

11 Hur regleras ljudmiljön i skolor

12 Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, förskolor och fritidshem, kontor, hotell och restauranger Svensk standard SS Bostäder Svensk standard SS 25267

13 Standardens syfte är att: Vara komplement till bl a Boverkets byggregler (BBR) och underlätta planering, projektering, produktion och kontroll Ge möjlighet till kvalitetssäkring av ljudmiljön, och därmed också möjliggöra kvalitetsdeklaration av lokaler för angiven verksamhet Klargöra ansvarsfördelning mellan byggprocessens olika aktörer Hjälpa byggherrar/brukare att ställa relevanta ljudkrav

14 Ljudklasser 1(2) Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar bättre ljudförhållanden än ljudklass B. Klassen kan utgöra ett konkurrensmedel där en mycket högklassig ljudmiljö prioriteras. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Klassen är lämplig för utrymmen och verksamheter där god ljudmiljö prioriteras

15 Ljudklasser 2(2) Ljudklass C: Ljudklassen är avsedd att ge ljudförhållanden som motsvarar minimikraven i Boverkets föreskrifter Ljudklass D: Ljudklassen representerar låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas endast när ljudklass C av olika tekniska, antikvariska eller ekonomiska skäl inte kan uppnås, exempelvis för vissa ombyggnadsfall eller för enkla, temporära utrymmen.

16 5 områden för ljudklassning luftljudsisolering stegljudsnivå rumsakustik ljudtrycksnivå inomhus från installationer ljudisolering mot yttre ljudkällor

17 Ljudklassning av skollokaler Ljudklass A Skolor med mycket högklassig ljudmiljö Ljudklass B Skolor med mycket god ljudmiljö Ljudklass C Skolor med god ljudmiljö Minimikrav enligt BBR

18 Mål för åtgärder Underlätta kommunikation Begränsa störningar God arbetsmiljö

19 Akustiska parametrar som bestämmer ljudstandard i en skola är Ljudisolering (luftljudsisolering och stegljudsisolering) Rumsakustik Ljudnivåer från trafik, installationer och gångtrafik

20 R’ w Normalt samtalHögröstat samtalSkrik, TV 80 dBA Hög musik 85 dBA 35 dBUppfattasHörs 40 dBKan uppfattasUppfattasHörs 44 dBKan hörasKan uppfattasHörs 48 dBHörs inteKan höras Hörs 52 dBHörs inteKan höras 56 dBHörs inte Kan höras 60 dBHörs inte Kan höras 64 dBHörs inte Upplevelsen av olika luftljudsisoleringar Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen Luftljudsisolering

21 Upplevd störning vid olika stegljudsnivåer på betongbjälklag Stegljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera stegljud på ett golv i ett angränsande utrymme L’ n,w Normal gångtrafikHopp och lek 62 dBHörs 58 dBKan hörasHörs 54 dBKan hörasHörs 50 dBKan höras 42 dBHörs inteKan höras 32 dBHörs inte Stegljudsisolering

22 Rumsakustik Efterklangstid Ljudabsorptionsmängd Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 dB sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. Efterklangstid är en relativt komplicerad storhet att mäta men kan utgöra underlag för beräkning av minsta ljudabsorptionsmängd. Ljudabsorbenter klassas enligt svensk standard SS-EN ISO Fyra klasser anges där klass A är den högsta och klass E den lägsta.

23 Ljud från trafik och andra yttre ljudkällor Störningsmåtten för trafikbuller och andra yttre källor är ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage.

24 Installationsbuller dBA - ekvivalent - maximal dBC

25 Mätningar / verifieringar Luftljudsisolering mellan olika utrymmen Stegljudsnivåer mellan olika utrymmen Efterklangstid Ljudnivåer (Vibrationer)

26 Åtgärder A.Vid för låg luftljudsisolering B.Vid för hög stegljudsnivå C.Vid för lång efterklangstid D.Vid för höga ljudnivåer

27 A Tilläggsisolering av befintliga konstruktioner Rivning och nybyggnad av konstruktioner

28 B Byte av golvbeläggning Tilläggsisolering av bjälklag

29 C Införande av mer absorption Införande av diffussivitet

30 D Bättre fönster (nya eller tilläggsisolerade) Åtgärder avseende ventilationssystemet Inbyggnad av bullrande utrustning

31 Praktiska exempel - skolor (5 av >1000 st de senaste 10 åren) Strandskolan, Tyresö - Trafikbullerutredning Smedslättskolan, Bromma - Kontrollmätningar Borgskolan, Norsborg - Rumsakustik Öknaskolan förskola, Örebro – Ljudstandard Tomtaklintskolan, Trosa – Akustisk projektering av musiklokaler

32 Strandskolan, Tyresö Uppdrag: Beräkna ekvivalent och maximal ljudnivå från Tyresövägen, Strandallén samt lokala gator vid planerad skola och förskola. Vid behov dimensionera buller- skyddande åtgärder för att erhålla en ekvivalent ljudnivå om högst 55 dB(A) på minst 50 procent av skolgården. Sammanfattning: Med en 1.5 m hög bullervall erhåller 50 procent av skolgården en sammanlagrad ekvivalent ljudnivå från vägtrafik på högst 55 dB(A). Gällande mål innehålls.

33 Smedslättskolan, Bromma Uppdrag: Kontrollmätning av ljudmiljö i skola. Luftljudsisolering, stegljudsnivå, efterklangstid, ljudnivå från installationer. Sammanfattning: Samtliga mätningar innehåller gällande krav.

34 Borgskolan, Norsborg Uppdrag: Mätning av efterklangstid i lektionssal. Sammanfattning: Nuvarande rumsakustik i lektionssalarna uppfyller inte rekommenderade riktvärden för utrymmen för under­vis­ning där personal med nedsatt hörsel vistas. Åtgärder för förbättring av ljudmiljö presenteras. Åtgärdsförslag: För att åstadkomma erforderligrätt efterklangstid bör minst 90 % av takytan täckas med absorbenter i ljudabsorptionsklass A, typ Ecophon Master A eller motsvarande. Ett en meter brett band med absorbenter monteras i öronhöjd (från 1 till 2 m över golv) på en kortsida och en långsida av rummet för att ytterligare förbättra ljudmiljön i rummet.

35 Öknaskolan förskola, Örebro Uppdrag: Utarbeta förslag till ljudstandard. Sammanfattning: I rapporten redovisas åtgärder för att innehålla ställda mål och krav beträffande bl a rumsakustisk behandling, ljudisolering och ljudnivåer från tekniska installationer.

36 Tomtaklintskolan, Trosa Uppdrag: Dimensionera rumsakustik i musik- övningslokaler. Sammanfattning: I rapporten presenteras lämpliga åtgärdsförslag så att för verksamheten anpassad ljudmiljö kan erhållas i musikövnings- lokalerna.