Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan"— Presentationens avskrift:

1 Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan
Fokus: Vuxna med psykisk funktionsnedsättning En förmiddag om Samordnad individuell plan. Planen heter också ” individuell plan enligt SoL eller HSL” men enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet samordnad individuell plan användas synonymt, vilket här förkortas SIP. SIP gäller för personer i alla åldrar oavsett vilka behov av vård och stöd man har från flera utförare som behöver samordnas. Idag har vi fokus på vuxna med psykisk funktionsnedsättning.

2 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ? Prata med varandra i 2 minuter Fånga upp diskussionerna i helgrupp

3 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Varför SIP Varför SIP Verksamheter inom kommun, landsting och statliga myndigheter utvecklar sig mot att bli alltmer specialiserade, duktiga experter på just sitt sakområde, vilket är positivt MEN …. Det medför också att olika verksamhetskulturer växer fram med egna begrepp och rutiner som underlättar arbetet inom den egna verksamheten men inte när man ska arbeta tillsammans mellan verksamheter emellan. Vi organiserar oss i struprör med vattentäta skott mellan olika huvudmän. Inom respektive stuprör organiserar vi oss i sugrör, (enheter) och inom stuprören i hårstrån (grupper). Om individens behov inte överensstämmer med någon verksamhets uppdrag så är risken stor att hen skickas runt mellan hårstråna, sugrören och stuprören, utan att hen får det stöd som hen behöver och har rätt till. Patienten/brukaren upplever att man ”bollas runt”

4 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Bilden visar brukaren/patienten i mitten. De lite större rektangulära rutorna visar olika verksamheter som brukaren/patienten kan ha kontakt med. Tex socialtjänst, psykiatri, försäkringskassa, arbetsförmedling mm. Det är många verksamheter att hålla reda på men sedan finns det inom varje verksamhet olika verksamhetsföreträdare som brukaren/patienten behöver ha kontakt med. Lägg därtill att en del av personerna regelbundet byts ut p g a föräldraledighet, sjukskrivning, ledighet, de slutar , omorganisationer m m Brukaren/patienten får berätta ”sin historia” om och om igen och dessutom förmedla vad de olika verksamhetsföreträdarna säger och tycker om den hjälp som brukaren/patienten behöver.

5 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Vad är SIP? VAD ÄR DÅ en SIP? Ja, det är en plan/blankett som ska fyllas i och det är en lagreglering MEN (nästa bild)

6 Ett verktyg för samordning
SIP är framförallt ett verktyg som ska användas för att individen ska få det stöd och den hjälp hen behöver och har rätt till utifrån sina behov. Ett verktyg för att samordna det stöd verksamheterna ger. Insatserna behöver samordnas så att de skapar en helhet för brukaren/patienten. Pusslet behöver bli helt!

7 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
I arbetet med SIP är den enskildes delaktighet central. Arbetet ska både planeras och genomföras tillsammans med brukaren/patienten.

8 Samordnad individuell plan
och Pågående stöd från flera verksamheter eller Behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning En samordnad individuell plan ska göras/upprättas när: Någon behöver stöd/hjälp från kommunens socialtjänst och landstinget hälso- och sjukvård och det finns ett behov av samordning för att individen ska få den hjälp hen behöver. Lagstiftaren tycker inte att det spelar någon roll om den enskilde har pågående stöd/insatser från verksamheterna sedan tidigare eller inte. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av samordning.

9 Socialtjänstlagen 2 kap § 7 och Hälso- och sjukvårdslagen § 3 f
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående Lagtexten finns i HSL 3 f och i SoL 2 § 7. Det är samma lagtext i båda lagarna. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Personens samtycke för att planen ska upprättas. Vi bryter sekretessen när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Så innan vi startar arbetet måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka det gäller och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla många aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. Den enskildes delaktighet är central i arbetet med SIP men för att vara delaktig behöver man veta vad man ska vara delaktig i, dvs vad SIP är och hur SIP kan hjälpa. Det är viktigt att informera brukare/patienter om vad SIP är. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här brukaren/patienten. Fråga hur hen vill ha det! I förarbetet till lagstiftningen poängterar man att SIP ska planeras tillsammans med brukaren och även med dennes närstående om hen vill det.

10 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Innehåll i planen Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Vissa saker måste vara med i planen Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som ska utföras av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. brukaren/patienten själv kanske har ett önskemål eller den som hen har mest kontakt med. Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser. Det finns lokalt eller regionalt framtagna blankettet som ska användas när ni upprättar en SIP.

11 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Vilka målgrupper? Alla - som har behov av samordning för att få sina behov tillgodosedda Gäller: Personer i alla åldrar Personer med all typ av problematik Enkel och komplex problematik Det finns inga begränsningar för vem som kan få en SIP. Den gäller alla som har behov av samordning oavsett ålder och problem. Man kan både ha lite enklare och en mer komplex problematik. Det som styr är att det finns ett samordningsbehov. Kommunen och landstinget har skyldighet att bevaka att de brukare/patienter som har behov av SIP får det oavsett vem som utför vården.

12 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Vilka yrkesverksamma? Gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvård i landstinget Gäller alla verksamheter inom socialtjänsten Myndighet, utförare, LSS, råd och stöd Vård utförd av privata aktörer Skyldigheten att göra SIP gäller ALLA som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget, såväl psykiatri som den somatiska vården, rehabilitering, habilitering samt MVC Till socialtjänsten räknas myndighetsdel, utförardel och även s.k råd och stödverksamheter. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar även de som får behoven tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det kommer alltså vara landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer.

13 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
När behövs SIP? Psykisk sjukdom och missbruksproblematik Allvarliga psykiska sjukdomar Personer med funktionsnedsättning Ungdomar med stora psykosociala behov Dementa med behov av somatiska insatser Behovet av att kalla till SIP är alltså en bedömningsfråga. En bedömning som ni som verksamhetsföreträdare ska göra. I förarbetena till lagstiftningen nämns några särskilda målgrupper som man tänker särskilt behöver SIP. Det är personer med: Psykisk sjukdom och missbruksproblematik Allvarliga psykiska sjukdomar Personer med funktionsnedsättning Ungdomar med stora psykosociala behov Dementa med behov av somatiska insatser Vi återkommer till när man kan vara uppmärksam på om det kan behövas en SIP

14 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Behov av samordning? När brukare: behöver veta vem som gör vad skickas runt mellan olika verksamheter begär det När: fler kompetenser behövs för att hjälpa brukaren stödet behöver ges i särskild ordningsföljd en insats förutsätter en annan insats verksamheter sinsemellan har behov av att veta vad andra gör för att kunna ge rätt stöd det är svårt för brukare och anhöriga att samordna vårdkontakter Som vi sa tidigare så handlar det om att verksamhetsföreträdarna ska bedöma behovet om eller när en SIP behövs. Här kommer några exempel där man också kan tänka att SIP kan vara bra: Ibland behöver det tydliggöras för brukaren och/eller verksamhetsföreträdarna vilken verksamhet som har ansvar för olika insatser När det är otydligt var hjälpen ska ges så är det lätt att brukaren hänvisas från den ena till den andra verksamheten. Detta ska vi undvika, då kan en SIP vara till hjälp. I förarbetena till lagen sägs att det är bara i undantagsfall som någon ska nekas en SIP så om brukaren vill ha en ska vi i princip göra en. När våra egna kompetenser och insatser inte räcker till för att ge den hjälp som behövs kan vi behöva andras medverkan för att brukaren ska få rätt hjälp. Ibland har en person många insatser, det kan bli orimligt att allt ska ske samtidigt, vi kan behöva göra saker i särskild ordningsföljd. Ibland kan en insats få bättre effekt om den görs före en annan insats. Exempel: En person som har medicinska rehabiliteringsinsatser kanske inte kan ta emot dem därför att de sociala insatserna från kommunen inte kommit igång. Eller vice versa. Ibland kanske vi inte känner till vilka andra insatser/kontakter eller stöd som finns runt personen. För att stödet ska kunna komplettera varandra behöver vi känna till vad andra gör. Bilden som visade hur många olika kontakter en brukare/patient kan ha räcker nog för att förstå att det är orimligt för personen själv eller deras anhöriga att samordna och förmedla nödvändig information mellan de olika instanserna. (se bilden med alla kontakter)

15 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Saknas några aktörer? SIP reglerar samordning mellan kommun och landsting men ofta är vi fler som behöver samverka. Vilka saknas?

16 Exempel på andra viktiga aktörer
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen SIS Skolan Kriminalvården Polisen Hemsjukvård Tandvård God man - Ombud - Förvaltare Förutom de som har skyldighet att arbeta med SIP finns det flera aktörer som är viktiga att ta med i arbetet och som kan bjudas in till samordningsarbetet. Här är några exempel, det finns säkert fler.

17 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Det finns redan många planer inom vård-och omsorgsområdet och vi får ofta frågan om det verkligen behövs en plan till. Skillnaden mellan planerna är att de ofta är skapade för en viss målgrupp med en viss problematik , för vissa åldrar eller för en viss verksamhet. SIP SKA VARA EN ENKEL, SAMLANDE OCH TYDLIG PLAN DÄR INDIVIDENS SAMTLIGA INSATSER/STÖD SKA FRAMGÅ Den ska inte innehålla bedömningar, långa underlag eller beskrivningar. SIP handlar om Vem som gör vad, när.

18 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Så här kan stegen se ut SIP är inte bara en plan eller ett möte, det är en hel arbetsprocess med olika steg. Den kan vara lång och sträcka sig över flera år eller över en kortare tid. I era lokala rutiner finns mer detaljer om hur en process kring SIP kan se ut

19 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Workshop Gör så här: Utse en i gruppen som håller tiden Utse en som dokumenterar Läs vinjetterna en i taget Resonera utifrån frågorna på vinjetterna Karin 30 år Sofie 40 år Bengt 65 år

20 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se
Supportfunktion för SIP-frågor, varje torsdag.


Ladda ner ppt "Utbildning i SIP – Samordnad individuell plan"

Liknande presentationer


Google-annonser