FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

En presentation över ämnet: "FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI"— Presentationens avskrift:

1 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njursjukdomar Dick Delbro Ht-09

2 Njurundersökningar Olika typer av röntgenundersökningar inkl. datortomografi (CT) och magnetkamera-undersökning (MR). Ultraljud. Njurbiopsi. Funktionsundersökningar. Urinundersökningar, t.ex. albumin, erytrocyter. Serumanalyser.

3 Urografi

4 Njurangiografi

5 Njurscintigrafi

6 Ultraljud av njuren

7

8 Njurbiopsi

9 Njurmissbildningar Aplasi: Njuren har inte anlagts.
Hypoplasi: Njuren är mindre än normalt. Den friska njuren ökar sin funktion.

10

11

12 Nefrotiskt syndrom Albuminuri Hypoalbuminemi Ödem Hyperlipidemi
(Dessutom ofta: hypertoni, hypokalcemi, hyperkoagulabilitet, ökad infektionskänslighet)

13 Nefrotiskt syndrom - orsak
Många orsaker – en gemensam mekanism: Ökad glomerulär permeabilitet.

14 Nefrotiskt syndrom - utredning
Urinundersökning. Serumprover. Njurfunktion (GFR). Ultraljud av njuren. Njurbiopsi.

15 Nefrotiskt syndrom - behandling
Behandling av den specifika njursjukdomen (kortison; cytostatika; ciklosporin; takrolimus; mykofenalatmofetil). ACE-hämmare regulariserar glomeruluspermeabilitet. Loopdiuretika. Statiner. Warfarin. Antibiotika – pneumokockvaccination.

16 Inflammationer i njuren
Viktig mekanism bakom permanent njurskada, och därmed orsak till behov av dialys/transplantation. Två huvudgrupper av inflammation beroende på var den inflammatoriska processen är belägen: Glomerulonefriter och tubulo-interstitiella nefriter.

17 Glomerulonefrit – primära orsaker
Primära: Okända orsaker. Viktigaste orsak till permanent njurskada hos yngre och medelålders vuxna.

18 Glomerulonefrit – sekundära orsaker
Sekundära: Delfenomen i annan sjukdom eller direkt konsekvens av yttre orsak. Vanliga orsaker: Vaskuliter (kärlinflammationer) pga autoimmuna reaktioner. Andra autoimmuna tillstånd, t.ex. SLE eller cancer i olika organ.

19 Glomerulonefrit – sekundära orsaker (forts.)
Efter bakteriella infektioner (streptokocker). Efter viroser (hepatit B, C; HIV). Efter parasitsjukdomar (malaria). Efter läkemedel (guld; hydralazin; tiouracil).

20 Glomerulonefrit – symtom, förlopp, utredning, behandling
Allt från milda symtom till livshotande organsvikt. Sekundär sjukdom ofta aggressivare men svarar bättre på behandling. Utredning: Serumprover, njurbiopsi. Behandling: Kortison, cyklofosfamid.

21 Frisk glomerulus

22 Glomerulonefrit

23 Diabetesnefropati - förekomst
Den vanligaste orsaken till kronisk njursvikt. 1/3 av alla diabetespat. (typ 1 och 2) får njurpåverkan, år efter diabetesdebuten.

24 Diabetesnefropati - orsak
Strukturella förändringar med förtjockning av glomerulus-kapillärerna.

25

26 Diabetesnefropati – symtom, förlopp, utredning, behandling
Hyperfiltration med albuminuri och utveckling av hypertoni. Sedan minskat GFR och utveckling av njursvikt. Regelbunden kontroll av albuminutsöndringen. Noggrann skötsel av grundsjukdomen. ACE-hämmare; AII-hämmare. Lipidbehandling. Proteinrestriktion. Lågdos ASA. Behandling av njursvikt.

27 Tubulo-interstitiella nefriter - orsaker
Sekundärt till: Urinvägsinfektioner med spridning till njuren (pyelonefrit); obstruktion av urinflödet; läkemedelspåverkan; tungmetaller (kadmium, kvicksilver, bly); metaboliska sjukdomar (urinsyra; oxalsyra; cystin; kalcium).

28 Tubulo-interstitiella nefriter – histopatologi
Infiltration av vita blodkroppar i njurvävnaden, bindvävsbildning runt tubuli (fibros), atrofi av tubuli. I sent skede även påverkan på glomerulus med fibros.

29 Kronisk pyelonefrit

30 Akut pyelonefrit

31 Tubulo-interstitiella nefriter – utredning
Urinprov, blodprover, urografi, datortomografi, cystoskopi, blodtryckskontroller.

32 Tubulo-interstitiella nefriter – förlopp, terapi.
Vissa fall går till njursvikt. Ofta utvecklas hypertoni. Behandling av grundsjukdomen.

33 Tubulo-interstitiella nefriter – läkemedelsskador
NSAID (överkonsumtion); b-laktamantibiotika; litium; ciklosporin. Akut form – akut njursvikt, läker ut när medicineringen upphör. Kronisk form som leder till dialys/transplantationsbehov.

34 Renovaskulära sjukdomar - histopatologi
Aterosklerotiska förändringar i stora njurkärl (njurartärstenos). Väggförtjockning av små njurkärl.

35

36 Renovaskulära sjukdomar - diagnos
Angiografi. Ultraljud. Magnetkamera.

37 Renovaskulära sjukdomar – symtom, förlopp, terapi.
Ofta smygande. Blodtrycksstegring. Njursvikt. Behandling: Kirurgi. ACE-hämmare.

38 Hereditära njursjukdomar
Cystiska njursjukdomar.

39

40 Cystiska njursjukdomar
Ca. 1/ % av uremipatienter. Symtomdebut i 20-årsåldern. Symtom: Smärtor; uvi; hematuri; njursten; hypertoni. Leder till njursvikt med uremi. Diagnos: Ultraljud. MR.

41 Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata
Njursten: Kalciumstenar; infektionsstenar (ureas-producerande bakterier); urat-stenar; cystinstenar. Utredning: Urografi eller CT; serumkalcium.

42

43 Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata (forts.)
Godartad prostataförstoring. Alla män! Lagringssymtom (trängningar, nattliga miktioner) och tömningssymtom (svag stråle). Orsak: Prostatatillväxt regleras av testosteron som omvandlas till DHT.

44

45

46 Godartad prostataförstoring (forts.)
Utredning: Ultraljud; cystoskopi; flödesmätning; PSA; ev. biopsi. Behandling: Kirurgisk; farmakologisk (alfa-adrenoceptoragonister; 5-alfareduktashämmare; antikolinergika).

47 Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata (forts.)
Prostatacancer. Den vanligaste manliga cancer-sjukdomen. 9,000 fall årligen. 2,400 dödsfall årligen. Medelålder 70 år vid diagnos. Milda symtom. Ofta redan metastaser i skelettet. Diagnos: PSA; biopsi. Behandling: Kirurgi; strålbehandling; kastration (GnRH-analog).

48 Kirurgiska sjukdomar i njurar, urinvägar, prostata (forts.)
Njurcancer. Kan förekomma hos små barn, men vanligast hos åriga män (1000 fall per år). Symtom: Hematuri, hypertoni, hyperkalcemi. Utredning: CT. Förlopp: Dålig prognos; spridning till skelett, hjärna, lever.

49

50 Renal anemi Vilken är orsaken till detta tillstånd? Hur behandlas det?

51 Nedsatt njurfunktion Antingen nedsatt filtrationsförmåga (nedsatt glomerulusfunktion), med stegrat urea i blodet, eller nedsatt tubulusfunktion med sänkt koncentrationsförmåga av urinen (elektrolytförluster, ökat serumkalium och acidos).

52 Akut njursvikt Orsaker: Prerenal: Minskad genomblödning av njuren.
Renal: T. ex. akut glomeulonefrit. Postrenal: Avflödeshinder.

53 Uremi Slutstadiet av kronisk njursjukdom är uremi; orsakas fr. a. av glomerulonefrit, diabetesnefropati och cystnjure-sjukdom. Orsak: Retention av toxiska substanser, rubbad elektrolyt-vätskebalans, endokrina förändringar. Den kliniska bilden vid kronisk njursjukdom är mycket varierande.

54

55 Uremi - symtom Symtomkomplex vid kronisk njursvikt:
Ospecifika allmänna symtom (törst, klåda, trötthet). Hjärtsvikt, hjärtarytmier. Anemi. Illamående, kräkningar, diarré. Hormonrubbningar. Metabol acidos. Vätske- elektrolytrubbningar (ödem, hyperkalemi).

56 Uremi – behandling: Dialys
Indikation: När GFR < 5% av normalvärdet. Redan när GFR understiger halva normalvärdet blir det tydliga effekter i kroppen.

57

58

59

60 Peritonealdialys

61 Njurtransplantation

62

63 Åldrandet och njuren Minskad GFR. Sänkt renalt blodflöde.
Minskad maximal koncentrationsförmåga. Försämrad natrium- och kaliumreabsorption. Ökad känslighet för störning i syra-basbalansen.

64 Åldrandet och njuren (forts.)
Många av de läkemedel som äldre medicinerar med påverkar njurfunktionen och måste användas med försiktighet!