Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Avfallshanteringssystemet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Avfallshanteringssystemet."— Presentationens avskrift:

1 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Avfallshanteringssystemet

2 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Totala mängder avfall Uppkomna avfallsmängder, exkl. gruvavfall (1998)

3 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Uppkommen mängd hushållsavfall i förhållande till befolkningsökning och konsumtion i Sverige 1985 – ,90 1,00 1,10 1,20 1,30 1,40 1, ,90 1,00 1,10 1,20 1,30 1,40 1, ökning 1,8 % per år) (ökning 0,4 % per år) ökning 2,4 % per år) Folkmängd Hushållens konsumtion (Penningvärde 1995, Hushållsavfall (Total mängd före källsortering, [Index 1985=1,00] 2002

4 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Profu Biologisk behandling Returpapper Förpackningar Deponering Förbränning Vitvaror & elektronik Farligt avfall [kton] Biologisk behandling Returpapper Förpackningar Deponering Förbränning Metall Totala mängden hushållsavfall Mängden hushållsavfall som återstår efter materialåtervinning Mängden hushållsavfall som deponeras Mängden insamlat hushållsavfall i Sverige,

5 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Sammansättning av hushållsavfall före materialåtervinning Källa: Profu

6 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Källsortering i Sverige Avfallsuppkomst Farligt avfall Grovavfall Producentansvarsmaterial Restavfall Osorterat till behandling Sortering i två eller tre fraktioner, sedan till behandling Beroende på kommun/avfalls- entreprenör

7 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Farligt avfall Farligt avfall är t ex lysrör, bilbatterier, färger, lacker, lösningsmedel, gifter och bekämpningsmedel Farligt avfall har egenskaper som gör dem speciellt olämpliga för människor och/eller natur. De kan t ex vara giftiga, ha ett högt innehåll av tungemetaller, vara cancerogena eller frätande. Farligt avfall inverkar också negativt på behandlingsprocesser såsom förbränning och biologisk behandling. För ett gott behandlingsresultat är det viktigt att det farliga avfallet sorteras ut och tas om hand separat. I Sverige lämnar hushållen normalt in farligt avfall på miljöstationer. Företag och industrier kan få det farliga avfallet hämtat.

8 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Producentansvarsmaterial I Sverige har vi producentansvar för följande avfallsslag: förpackningar av olika materialslag (papper, well, metall, glas, plast) returpapper däck bilar elektriska och elektroniska produkter Producenterna ska se till att det finns lämpliga insamlingssystem och har också skyldighet att informera om sortering och insamling. Producenterna ska också se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt.

9 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Insamling av producentansvarsmaterial -Bringsystem -Fastighetsnära insamling

10 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Grovavfall Grovavfall är t ex möbler, skrot och annat skrymmande avfall som inte kan benämnas farligt avfall eller producentansvarsmaterial Grovavfall samlas in separat eftersom materialet normalt är för stort för att kunna behandlas direkt. Efter insamling och förbehandling skickas materialet till lämpliga behandlingsprocesser. I Sverige lämnar hushållen normalt in grovavfall på återvinningscentraler. Företag och industrier kan få grovavfallet hämtat.

11 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Insamling av sorterat restavfall - Säck och/eller kärl - Optisk sortering (olikfärgade påsar) - Vakuumsystem

12 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Materialåtervinning 2002 Materialåtervinning hushåll och liknandeMängd (ton) Insamlad mängd i viktprocent (inom parantes anges målet för materialutnyttj.) Returpapper Kontorspapper Wellpapp Kartongförpackningar Metallförpackningar Plastförpackningar Glasförpackningar Vitvaror Kommunskrot Elektronikskrot (40) 54 (50) 86 (65) 44 (40) 62 (70) 18 (30) 88 (70) Totalt: Källa: RVF

13 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Biologisk behandling Kompostering Organiskt lätt- och svårnedbrytbart avfall Rötning Organiskt lättnedbrytbart avfall Biogas Rötrest (gödselmedel)Kompost (gödselmedel) I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall och gödsel genom biologisk behandling. Källa: RVF

14 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers

15 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Förbränning Blandat hushålls- och industriavfall Slagg och aska I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall genom förbränning. Totalt producerades cirka 8,0 TWh fjärrvärme och 0,6 TWh el. El Fjärrvärme Källa: RVF

16 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Energiutvinning från avfall: en nordisk utblick Danmark: Förbränner cirka dubbelt så mycket avfall per person jämfört med Sverige. I Danmark har man väl utbyggda fjärrvärmenät. Man har en hög grad av material- och energiåtervinning av avfall. Norge: Förbränner betydligt mindre avfall per person jämfört med Sverige. I Norge har man få fjärrvärmenät. Deponering dominerar som behandlingsform för avfallet. Finland: Har endast en avfallsförbränningsanläggning. Istället sorterar man ut bränslefraktioner från avfall som samförbränns med andra fasta bränslen såsom kol, torv och bobränslen. Deponering dominerar som behandlingsform för avfallet.

17 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers

18 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Deponering Alla avfallstyper I Sverige behandlades år 2002 cirka ton avfall genom deponering. Totalt utvanns deponigas motsvarande 406 GWh fjärrvärme, 21 GWh el och 2 GWh fordons- bränsle. Deponigas (endast från organiskt avfall) Källa: RVF

19 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers

20 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Emissioner Förbränning:Dioxiner Tungmetaller Försurande ämnen (SOx, NOx) Biologisk behandling: Försurande ämnen (främst ammoniak) Övergödning (kväveläckage vid spridning av kompost och rötrest) Flyktiga organiska ämnen – VOC (rötning, främst vid uppgradering av biogas till fordonsbränsle) Deponering:Metan (stark växthusgas) Övergödning (emissioner i lakvatten) Stor reduktion sedan mitten av 1980-talet

21 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Källa: ORWARE- gruppen

22 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Energimarknader Fjärrvärme: Avfall står för cirka 10 % av den svenska fjärrvärmeproduktionen. El: Elproduktionen från avfall (0,6 TWh år 2002) är mycket liten i förhållande till den totala svenska elproduktionen (142 TWh år 2000). Gas: Produktionen av biogas (cirka 0,1 TWh år 2002) är liten i förhållande till användningen av naturgas (8 TWh år 2000)

23 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Viktiga omvärldsfaktorer (mål och krav) 1999: Nytt EG-direktiv för deponering antas i EU. 2000: Deponiskatt (250 kr/ton). 2001: Nytt EG-direktiv för förbränning antas i EU. 2001: Översyn om nytt producentansvar presenteras. 2002: Deponiförbud för utsorterat brännbart avfall. 2003: EG-direktiv om elavfall antas (preliminärt). 2005: Deponiförbud av organiskt avfall. 2005: Halverad deponering (jmf 1994 års nivå). 2008: Deponeringsdirektivet omfattar samtliga deponier. Deponering 2001: Översyn av avfallskatten. Deponering 2003: Höjning av deponiskatten (till 370 kr/ton). Deponering

24 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Kapacitetsbristen för att ta hand om brännbart och övrigt organiskt avfall Slam hanteras enligt Svenskt Vattens enkätstudie -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3, %/år + 0 %/år + 2 %/år Kapacitetsbrist av brännbart och övrigt organiskt avfall [Mton]

25 Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Jämfört med tidigare OH om biologisk behandling så har kapaciteten som behandlar gödsel exkluderats då gödsel inte ingår i de uppkomna mängderna.


Ladda ner ppt "Institutionen för Energiteknik Avfallssystemet - Mattias Olofsson, Institutionen för Energiteknik, Chalmers Avfallshanteringssystemet."

Liknande presentationer


Google-annonser