Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Epidemiologi och Biostatistik Karin Leander Institutet för Miljömedicin (IMM) Enheten för Kardiovaskulär Epidemiologi Karolinska Institutet HT 2014

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Epidemiologi och Biostatistik Karin Leander Institutet för Miljömedicin (IMM) Enheten för Kardiovaskulär Epidemiologi Karolinska Institutet HT 2014"— Presentationens avskrift:

1 Epidemiologi och Biostatistik Karin Leander Institutet för Miljömedicin (IMM) Enheten för Kardiovaskulär Epidemiologi Karolinska Institutet HT 2014

2 Vad är Epidemiologi? Beskrivning av förekomst av sjukdomar och studier av orsaker till sjukdomar i en befolkning. Vad är Biostatistik? Vetenskapen som handlar om att samla in och analysera medicinska data under användande av statistiska metoder.

3 Varför är Epidemiologi och Biostatistik viktigt ?  Bra läkare måste hålla sig uppdaterade.  Uppdatering sker via vetenskapsartiklar.  Vad ska man lita på? (vilka är bra / dåliga vetenskapsartiklar....för de dåliga finns!).  Vill du forska? Vad du än forskar i - förr eller senare måste du planera eller designa dina studier!  Bra forskning kräver en bra grund.

4  att inspirera och motivera till vetenskaplig nyfikenhet och förhållningssätt  att ge grundläggande vetenskapliga kunskaper och färdigheter som en modern läkare har behov av i sin dagliga verksamhet  att förbereda för ett fruktbart livslångt lärande som behövs för ett framgångsrikt yrkesliv Syftet med VetU Målet med denna VetU-del: Att kunna granska vetenskapliga artiklar ur en epidemiologisk och biostatistisk synvinkel: vilken design har använts, vilken analysmetod, vilka felkällor och vilka är dess konsekvenser.

5 Tre mått för beskrivning av förekomst av sjukdomar i en befolkning  Prevalens: Andel individer i en population som har sjukdomen i fråga vid en specifik tidpunkt. (0-1) Enhet: %  Incidens: Frekvens av nya fall i sjukdomen (0-∞) Enhet: tid -1  Kumulativ Incidens: (0-1) Andel individer i en population som följs över en given tidsperiod, och som var fria från sjukdomen i fråga vid uppföljningens start, som utvecklar sjukdomen under den givna tidsperioden. (0-1) Enhet: %

6 Sambandet mellan prevalens och incidens

7 Studiedesign och dess inverkan på konklusion av studien  Cohort (prospektiv, retrospektiv)  Case-control  RCT (Randomised Clinical Trial)

8 Felkällor  Felkällor (bias) i epidemiologiska studier är systematiska fel som resulterar I inkorrekta estimat av associationen mellan exponering och utfall.  Felkällor: 1. Selektion bias 2. Observation/information (felklassificering / misclassification) bias a)recall b)reporting c)measurement d)withdrawal  Beroende och oberoende felklassificering (differential/ non-differential)

9 Definition: En faktor som ”stör” det studerade sambandet. Ska vara associerad både med -Exponeringen i fråga -Utfallet i fråga -Får dessutom inte vara en mediär faktor Kontroll för confounding utförs via -Restriktion vid valet av studiepopulation -Stratifierad analys -Multivariat modell Confounding ExpUtfall Conf ExpUtfallMed

10 Studiedesign och dess inverkan på konklusion av studien : COHORT  Prospektiv vs Retrospektiv  Felkällor: Hur väl studien är utförd (t ex komplett och exakt exponeringsinformation från alla studiedeltagare)  Styrkan och riktningen av associationen kan påverkas Ex: Om exponering är en terapi som ska administreras...(indikation bias)  Lost to follow-up

11 Studiedesign och dess inverkan på konklusion av studien : CASE-CONTROL  Kostnads-effektiv för sällsynta sjukdomar eller sjukdomar med långa latenta perioder.  Definition och selektion av fallen viktigt. - Viktigt att skilja mellan prevalenta och incidenta (nya) fall.  Val av kontroller lika viktigt. Dessa ska spegla exponeringens förekomst i den population som studeras. Idén är ju att jämföra exponeringsfrekvensen hos fall med den hos kontroller.  Information angående exponeringar ska samlas in på samma sätt för både fall och kontroller.

12  Orsak- och verkan-samband.  Randomisering.  Volontärer!  Hawthorne-effekten.  Intention to treat. Studiedesign och dess inverkan på konklusion av studien : CLINICAL TRIALS

13 Nyckelbegrepp inom biostatistik  Incidens, Prevalens - dessa mått beror av varandra  Relativ risk, Oddskvot, Hazard risk.  Univariat vs multivariat analys.  Linjär och logistisk regression, överlevnadsanalys (Cox proportional hazards).  Power, significance (5%), p-value, confidence interval (95%).

14 Sammanfattning Tre olika mått på sjukdomsförekomst: Prevalens, incidens och kumulativ incidens Vanliga studiedesigntyper: Cohort och Fall-kontroll (observationsstudier) Randomiserade clinical trials (experimentell design) Ingen studiedesign är fri från felkällor. Vanliga biostatistiska mått på effekt inkluderar: Relativ risk Oddskvot Hazard ratio

15 Tips vid presentation/tolkning av resultat Alla observerade samband är inte kausala… Var försiktig med formuleringar som ”x orsakar y” Beakta alla tänkbara felkällor. Påvisade dos-respons-samband i studiematerialet kan ge visst stöd till hypoteser om orsakssamband. Biologiska tidigare kända mekanismer kan stödja påvisade samband.

16 Presentationer av artikelgranskningar 13/1  Fysisk aktivitet och risk för förmaksflimmer  Galectin 3 och risk för förmaksflimmer  Behandling med antiinflammatoriskt läkemedel och risk för förmaksflimmer Presentera översiktligt : Studieupplägg/frågeställningar, studiedesign, resultat, felkällor, konklusioner. Även era egna åsikter om vad som var bra och vad som skulle kunna gjorts bättre.

17 Epidemiologisk litteratur: Ahlbom A, Alfredsson L, Alfvén T, Bennet A. Grunderna i epidemiologi. Lund: Studentlitteratur, Norell S. Epidemiologisk metodik: studieuppläggning, tillförlitlighet, effektivitet. Lund: Studentlitteratur, Hammar N, Persson G. Grunderna i biostatistik. Lund: Studentlitteratur, Rothman KJ. Epidemiology: an introduction. New York: Oxford University Press, Rothman KJ. Greenland S, Lash T. Modern epidemiology. Third ed. Health/Lippincott Williams & Wilkins Webplatser för svenska register: Swedeheart Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus https://www.hjartstoppamb.se Riks-Stroke Swedvasc GUCH Register för vuxna med medfödda hjärtfel RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister) AuriculA – Atrial fibriallation and Anticoagulation registry Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus https://www.hjartstoppsjh.se Nationellt kvalitetsregister för kateterablation

18 Svenska Register Webplatser för register: Swedeheart Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus https://www.hjartstoppamb.se Riks-Stroke Swedvasc GUCH Register för vuxna med medfödda hjärtfel RiksSvikt (Nationellt Hjärtsviktregister) AuriculA – Atrial fibriallation and Anticoagulation registry Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus https://www.hjartstoppsjh.se Nationellt kvalitetsregister för kateterablation


Ladda ner ppt "Epidemiologi och Biostatistik Karin Leander Institutet för Miljömedicin (IMM) Enheten för Kardiovaskulär Epidemiologi Karolinska Institutet HT 2014"

Liknande presentationer


Google-annonser