Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kunskapsstyrning Bodil Klintberg, SKL. Historik  Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet mellan bästa tillgängliga kunskap.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kunskapsstyrning Bodil Klintberg, SKL. Historik  Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet mellan bästa tillgängliga kunskap."— Presentationens avskrift:

1 Kunskapsstyrning Bodil Klintberg, SKL

2 Historik  Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet mellan bästa tillgängliga kunskap och praxis inom olika områden  Genombrottsprojekt  Kvalitetsregister  Målet är att det ska bli bästa möjliga varje gång  Transformera system- från öar till helhet  Strategier för effektivisering – från ekonomistyrning till kunskapsstyrning  Kunskapsstyrning

3 Kunskapsstyrning är att genom styr- lednings- och stödåtgärder skapa stukturer och processer som leder till att bästa tillgängliga kunskap används i ett komplext system

4 Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans från bästa tillgängliga kunskap. Det som sker i mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå för att skapa en allt bättre vård och omsorg. Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen. Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras, genom välutvecklade strukturer. Kunskapsomsättningshastigheten är hög. Den vanligaste delen av vården är standardiserad, för att skapa utrymme för individualisering. Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat.

5 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Regelbundet analysera sina resultat Sätta mål Jobba med ständiga förbättringar Anpassa arbetet efter patienternas behov Efterfråga stöd när man har behov Sprida goda erfarenheter vidare Redovisa alla vårdenheters resultat och stimulera jämförelser Regelbundet återkoppla resultat till vårdenheterna och använda resultaten i en kvalitetsdialog Skapa väl förankrade, lättillgängliga och tydliga riktlinjer och beslutsstöd Bygga en struktur för implementering och förbättringsarbete Ha en tydligt ägarskap för resultat Sätta fokus på prevention av följdsjukdomar Säkerställa processer över administrativa gränser Skapa förutsättningar för långsiktighet med grund i politisk prioritering Ta kostnader för samverkan Mikro- Vårdteam Vårdteam, patienter och dess stöd system, verksamhetschefer Meso- Landsting regioner Hälso- och sjukvårdsledning Stödstrukturer Makro- Nationell nivå Landstings- gemensamma nätverk (ex HSD), NSK, SKL Underlätta samverkan mellan huvudmän och myndigheter Skapa samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Skapa samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård såsom ÖJ, utvärdering, lärandesystem Skapa samverkan för större nytta av kunskapsunderlag, beslutsstöd, implementering Skapa programrådsstruktur

6 MIKRO (Vårdteam) MESO (Landsting/region) MAKRO (Nationell nivå) Kunskaps- underlag Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Sakkunnig- strukturer HTA Riktlinjer Nationella programråd Mätsystem Utdata i realtid Sätta mål Fråga efter resultat Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Stöd till förbättring Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Utvecklingsenheter Arenor för lärande Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer Kunskapsstyrning, ex på delar

7 Vilket system krävs för kunskapsstyrd utveckling av vård och omsorg? Nationella mätsystem Verksamhetsnära utveckling Kunskap/Måldokument/forskning Ledarskap A P S D

8 Nationella aktiviteter inom ramen för strategin för kronisk sjukdom

9 SKL Prioriterade frågor 2014  Framgångsrik skola  Unga till arbete  Bättre liv för sjuka äldre  Jämlik vård och hälsa  Kultur och fritid tillgänglig för alla  Digitala välfärdstjänster för alla  Brukare och patienter som aktiva medskapare  Sveriges Viktigaste Jobb  Kvalitetssäkrad välfärd  Stärkt lokal tillväxt och utveckling  Nyanländas etablering – en investering för framtiden  Välfärdens långsiktiga finansiering

10 SKL  Stödja landsting och kommuner  2011 hade vi många satsningar  Fokus på satsningar och inte på stöd för övergripande ledningsstrategi  Vi fick (mitt i sommaren) en överenskommelse som var mest irriterande tyckte många  ”Vi vill utbyta erfarenheter av att rigga kunskapsstyrningsorganisationerna och vi vill testa ett programråd”  Omstartade kunskapsstyrningsstödet

11 SKL och landsting/region i år  I överenskommelse om kunskapsstyrning - Programråd - Sjukdomsförebyggande - Kompetensutvecklingsinsats för ledning - Generellt arbete - Öj  Särskild ansökan - Gapanalys primärvård kronisk sjukdom - Regionala konferenser - Strokekampanj Allt utom ÖJ är kronisk sjukdom Allt är kunskapsstyrning

12 Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning, NSK 1.Formell struktur för samverkan Representation, mandat, spridning, kommuner 2.Samverkan vid val av områden för nationella kunskapsunderlag Mellan myndigheter, verksamhetens behov, snabb analys, uppdatera/expandera 3.Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Hur utses experter, jävsproblem, transparent och strukturerad utvecklingsplan, snabbare arbetsprocess 4.Samverkan i arbetet med indikatorer för god vård/nationella register Öppna jämförelser, utvärdering, lärandesystem, kvalitetsregister 5.Samverkan för större nytta av nationella kunskapsunderlag Beslutsstöd, implementering, utbildning/kunskapsspridning

13 NSK - Medlemmar  Sjukvårdsregionerna  SKL  Socialstyrelsen  SBU  TLV  Läkemedelsverket  Folkhälsomyndigheten  Svenska Läkaresällskapet  Svensk sjuksköterskeförening

14 Exempel på frågor  Satsningen på kronisk sjukdom  Programråd  Nationella riktlinjer och utvärderingar – samverkan och information  Kartläggning av behov av kunskapsmaterial  Patientsäkerhet  Kvalitetsregister  Information om medicinteknikprojektet samt dialog kring kontakytor mot landsting och regioner  DS: En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst  Ordnat införande  Vårdanalys förslag på modell för nationell resultatdialog  Specifika områden: ex cancerläkemedel, antikonceptionsbehandling

15  S jukvårdsregionerna samverkar för en effektivare kunskapsstyrning  Skapade modellen för programråd och är nu ledningsgrupp för programråden  Säkerställa det generella arbetsmodellerna för programråden och anger inriktning, bemanning och omfattningen av rådens arbete  Bedömer behov av nya programråd  Spridning av goda exempel  Ta tillvara varandras arbete  Rapporterar till hälso-och sjukvårdsdirektörsnätverket Region- NSK

16 Etableringen av nationella programområden syftar ytterst till att fler patienter får tillgång till bästa möjliga vård oavsett var i landet man bor (God vård – jämlik vård) Genom att sprida goda exempel, samarbeta kring framtagande av gemensamma kunskapsunderlag, följa kvalitetsutvecklingen och ta initiativ till att förbättra vården kan även landstingens resurser nyttjas mer effektivt (God vård – kunskapsbaserad och säker vård, kostnadseffektivitet) Nationella programråd - Syfte

17 Hur?  En prioritering görs och beslut om start av råd  Kompetensprofil tas fram  Nominering från varje region + att patienter och kvalitetsregister knyts till rådet  Alla har ett ansvar både i nationella gruppen och i regionen  Identifiera och prioritera förbättringar nationellt  SKL har en stödfunktion för arbetet  NSK:s regiongrupp är ledningsgrupp och beslutar

18 Programrådsarbetet  Diabetes - första programrådet som pilot - preliminära resultat visar stor förbättring av grupputbildning och kommunala vårdprogram. - alla landsting med sämre resultat i benchmarkingstudien har förbättringsarbete som pågår. - NDR-knappen används - Regionala sakkunniggrupper tydligare mandat  Stroke – etablerat våren och insatser identifierade  Astma och KOL – etablerat – VP beslutad nyss  Beslut om Nationella kompetensgrupper och nationella uppdrag  Prevention och sjukdomsförebyggande metoder– insatser i primärvård, beslut om nationell kompetensgrupp. Första möte 3 november

19 Exempel på mätsystem  Särskild satsning på kvalitetsregister  Vården i siffror till ledningarna - Kvalitetsregisterdata samlat för ledning som uppdateras oftare än årsvis - NDR och Riks-Stroke börjar (därutöver är prio andra områden där nationella initiativ finns samt primärvård)  Gemensam infrastruktur på gång

20

21 5 sept 2013

22 Exempel på stöd till förbättring: Kompetensutveckling för ledare Stärka ledningsgruppers kompetens att leda och driva utveckling av allt bättre kliniska resultat genom att:  arbeta systematiskt med uppföljning av kliniska resultat och förbättringsarbete  omsätta bästa tillgängliga kunskap

23 Upplägg  Första och andra linjens chefer – grupp, ej individ.  Inte åka iväg – utförs i ordinarie forum.  Mer resurs och stöd för ledningsgruppen i HUR än regelrätt utbildning.  Fokus på resultat för patienter: mäta, analysera, sätta mål, förbättra mm.  Ger bredd mer än djup.  Kommer att testas runt årsskiftet.

24 Strategi för kronisk sjukdom - Radikala grepp krävs  Begränsa förekomsten av kroniska sjukdomar - Prevention och tidig uppmärksamhet  Minskade besvär för de som har kroniska sjukdomar - Person(patient)centrerad vård  Minskad risk för komplikationer - Kunskapsbaserad vård Vision: Bästa möjliga hälsa och en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård

25 Framgångsfaktorerna är mestadels generella Strategin för kronisk sjukdom bygger till stor del på framgångsfaktorerna inom diabetes och komponenterna i kunskapsstyrning

26 Framgångsfaktorerna diabetes Patienter Vårdenhet Nationell och internationell kunskap och struktur Huvudman 1.Fokus på patientens målvärden 2.Riktade insatser till patienter med sämre värden 3.Enhetens resultat ständigt på agendan 4. Tillgänglig kunskap och tydliga förväntningar 5. Uppföljning och återkoppling av resultat 6. Flerårigt förbättringsarbete kring diabetes 7. Ägarskap för resultat och fokus på prevention

27 Gapanalys i primärvård  Gap mellan bästa tillgängliga kunskap och praxis.  Ej jämförelse i fokus.  Vaska fram det som finns.  Nytta för landsting  Klart runt årsskiftet. Del 1: - Fastställa indikatorer och samla in data som finns i landsting Del 2: - Kartläggning av framgångsfaktorer och för evidensbaserad praktik vid kroniska sjukdomar inom primärvården

28 Gapanalys i primärvård  Datatillgången varierar, men det är svårt för många  Trångt för de få personer som kan  Juridiken ställer till det  Lärandet och processen blir lika viktig som rapporten  Etablera en början i år inte ”göra klart”

29 Regionala konferenser  Fokus på kliniska resultat för verksamheterna.  Bygga på framgångsfaktorer och nationella programrådsarbetens arbete.  Den främsta målgruppen var tänkt som verksamhetschefer och ansvariga inom primärvården - men det kommer bli mer hela systemet på de flesta håll.

30 SKL och landsting/region i år  I överenskommelse om kunskapsstyrning - Programråd - Sjukdomsförebyggande - Kompetensutvecklingsinsats för ledning - Generellt arbete - Öj  Särskild ansökan - Gapanalys primärvård kronisk sjukdom - Regionala konferenser - Strokekampanj Allt utom ÖJ är kronisk sjukdom Allt är kunskapsstyrning

31 MIKRO (Vårdteam) MESO (Landsting/region) MAKRO (Nationell nivå) Kunskaps- underlag Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Sakkunnig- strukturer HTA Riktlinjer Nationella programråd Mätsystem Utdata i realtid Sätta mål Fråga efter resultat Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Stöd till förbättring Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Utvecklingsenheter Arenor för lärande Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer Kunskapsstyrning, ex på delar

32 Vad är nästa steg?  Inget bestämt för 2015  Behandlingsrekommendationer för primärvård? - Finns lokalt och regionalt - Behövs samverkan nationellt  Flip i primärvården? - Testa på några få vårdcentraler - Tänka om helt utifrån patienternas behov (äldre, kroniskt sjuka) - Använda helt andra kompetenser i utformning

33 Tack!

34 Vad ska de göra?  Bättre dialog och samverkan mellan lokal, regional och nationell nivå  Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen  Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning  Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag  Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap  Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas  Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner

35 Professionella drivkrafter 1. Driv och engagemang från ledningen Patientinvolvering Förutsättningar i praktiken 3. Skapa förutsättningar och resurser Utformning av kunskapsunderlag 4. Användarvänligt beslutsstöd Synlig process och arbetssätt 5. Synliga processer för genomförande Uppföljning, efterfrågan, feedback 6. Efterfråga och ge feedback på resultat Teamet med patienten: Vad främjar verksamheternas kunskapsomsättning? Teamet med patienten: Vad främjar verksamheternas kunskapsomsättning? Hälso- och sjukvårdsledning: Hur kan vi stödja verksamheternas kunskapsomsättning? Hälso- och sjukvårdsledning: Hur kan vi stödja verksamheternas kunskapsomsättning? 7. Tydligt och relevant uppdrag 2. Samspel med professionen Engagerat ledarskap 8. Våga göra prioriteringar/Fatta beslut 9. Proaktiv integrering/Skapa samband Identifierade på workshop den 17 oktober 2013 Identifierade på workshop den 17 maj 2013


Ladda ner ppt "Kunskapsstyrning Bodil Klintberg, SKL. Historik  Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet mellan bästa tillgängliga kunskap."

Liknande presentationer


Google-annonser