Vi gör den goda resan möjlig

En presentation över ämnet: "Vi gör den goda resan möjlig"— Presentationens avskrift:

1 Vi gör den goda resan möjlig
Vägverkets logotyp Med människan i centrum skapar Vägverket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter för medborgare och näringsliv. Vägverket

2 Punkter Allmänna trender Närtidssatsning – medfinansiering
Åtgärdsplanering Drift & underhåll - överlaster Upphandlingar Trafikverksutredningen Vägverket

3 Vägverket Fokusera på vägskötsel och framkomlighet Ca 2 900 anställda
Verksamhetsvolym ca 25 miljarder kronor Vägverkets verksamhet 2009: Fokusera på vägskötsel och framkomlighet Skapa en säkrare trafik Göra väghållningen mer energieffektiv Åstadkomma mer för pengarna Statlig väghållning Att utveckla och förvalta det statliga vägnätet i rollen som beställare. Vägverket utövar också tillsyn över kommunens väghållning. Myndighetsutövning Att ta fram och tillämpa regler för fordon, körkort, trafikmiljö och yrkestrafik samt handlägga statsbidrag. Sektorsuppgiften Att samverka och samordna insatser med berörda aktörer och att på ett offensivt och resultatorienterat sätt driva på utvecklingen av vägtransportsystemet. Det ska vi göra genom att träffa överenskommelser, ge stöd, upphandla tjänster, tillhandahålla grunddata samt initiera forskning och utveckling. Vägverket Vägverket 3 3

4

5 Vägverket 2009

6 Vägbudget MSEK (prisnivå 2009)

7 Närtidssatsning Pågående objekt Planerade projekt ● ● ● ● ● ● ● ● ● ●
322 Staa – Riksgränsen E4 Enånger – Hudiksvall 68 W länsgr. - Vallbyheden E18 Sagån – Enköping E18 Hjulsta – Kista E20 Norra Länken 73 Nynäshamn – Fors 51 S. Tvärleden Örebro 49 Stubbetorp – Gustavstorp E6 Norra Bohuslän 49 Skara – Axvall E20 Lundsbrunn – Holmest. E20 Tollered – Alingsås E45 Angeredsbron – Älvängen - Trollhättan Partihallsförbindelsen 31 Förbi Tenhult 34 St Aby – Glahytt 25 Eriksmåla – Boda 41 Veddige – Järlöv Tvärleden Osby – Markaryd Närtidssatsning E4/E12 Umeå E4 Sundsvall 259 Södertörnsleden 55 Förbi Katrineholm 50 Mjölby – Motala Marieholmsleden Göteborg E6/155 Göteborgs hamn 40 Dållebo – Hester (Ulriceh.) E22 Sölve – Stensnäs E22 Hurva – Gualöv E6 Trelleborg – Vellinge ● ● ● ● ● Planerade projekt E4 Förbi Örnsköldsvik E4 Förbifart Stockholm E4 Norrtull – Kista 226 Huddingevägen – Tullinge E22 Förbi Norrköping E22 Förbi Söderköping E20 Förbi Hova E20 Alingsås – Vårgårda ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● ● Vägverket

8 Avgiftsfinansiering – Motala, Sundsvall
50 Mjölby – Motala 2 av 3 arbetsplaner fastställda och överklagade Upphandling hösten 2009 Byggstart årsskiftet 2009/2010 Avtal om finansiering hos kommunen för slutligt godkännande Kostnad: mnkr varav mnkr lån/avgifter E4 Sundsvall Tillåtlighetsprövning pågår, vid beslut före sommaren kan fastställelse finnas i december och laga kraft före sommaren 2010 Förberedande entreprenader kan starta sommaren 2010, upphand- ling av huvudentreprenaden hösten 2010 Avtal om finansiering hos kommunen för slutligt godkännande Kostnad: mnkr varav mnkr lån/avgifter Mia Hedström/

9 Avgiftsfinansiering – Marieholm, Ö-vik
E6/E45 Marieholmsleden Tillåtlighetsprövning pågår, vid beslut före sommaren kan fastställelse finnas i december och laga kraft före sommaren 2010 Förberedande entreprenader kan starta hösten 2010, upphandling av huvudentreprenaden vintern 2010/2011 Avtal om finansiering är under utarbetande Kostnad: mnkr varav mnkr lån/avgifter E4 Örnsköldsvik Objektet innefattar en tunnel genom Åsberget i Örnskölds- vik, förberedande diskus- sioner har påbörjats med kommunen Arbetsplan kan finnas färdig och en byggstart vara möjlig 2013 Kostnad: 600 mnkr som helt kan finansieras via lån/avgifter

10 Åtgärdsplaneringen handlar om:
Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mel-lan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Klimateffektivitet Minskad klimat-påverkan och ökad energi-effektivitet Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regionernas möjligheter att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande kommunikationer. Inom den nationella åtgärdsplaneringen har vi lagt fokus på kommunikationer med utgångspunkt från resenärers, företags och samhällets behov. De behoven ska samtidigt vara förenliga med klimatmål.

11 Den trafikslagsövergripande statliga ramen för planeringsperioden uppgår till 417 mdr
Den omfattar: Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar 136 mdkr Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet 64 mdkr Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, räntor och amorteringar m.m. samt ramar för länsplaner (33,1 mdkr) 217 mdkr Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdkr 11

12 Tidplan 21 april – Preliminärt förslag till län, organisationer, internremiss trafikverk 11 maj – Synpunkter på preliminärt förslag till plan 15 maj – Synpunkter på MKB 10 juni – Styrgruppens förslag 30 juni – Generaldirektörernas förslag Augusti – Beslut i trafikverkens styrelser 1 september - Förslag till nationell plan till regeringen samt ut på remiss

13 Processen – så här arbetar vi
Trafikslagsövergripande, fyra trafikverk arbetar tillsammans med en gemensam plan. Öppen process, samverkan och kontinuerlig dialog med regionala planupprättare (län etc), näringslivet och andra viktiga aktörer.

14 Samarbete med länen Trafikverkens kontakter med de regionala planupprättarna samt olika organisationer sker på övergripande nivå via REGSAM, Referensgruppen för långsiktig planering och deltagande vid KEX (länens kommunikationsexperter) möten – samarbetet fungerar bra ! Planeringsrådet har en central roll i ”dagliga” kontakten med länen på politisk och handläggarnivå. Planeringsrådet består av representanter för Vägverkets 7 regioner och Banverkets regionala direktörer. De håller i samarbetet med län, kommuner och andra externa intressenter liksom regional samordning med ansvariga för upprättande av länsplaner

15 Prioriteringskriterier
Uppfyllelse av de transportpolitiska målen Nya mål kring funktion och hänsyn ger utslag i form av satsning på arbetspendling och klimat Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen Anpassning till budgetrestriktioner Fyrstegsprincipen Prioritet i regionala systemanalyser Samhällsekonomisk lönsamhet Samlad effektbedömning Medfinansiering 15

16 Det här vill vi åstadkomma
Effektiva långväga godstransporter, i första hand på utpekat nät av stråk och noder Fungerande arbetspendling, främst kring storstäderna Flaskhalsar åtgärdas och problemen för dagens trafik löses

17 Detta har varit vägledande i planeringen
Drift och underhåll mycket högt prioriterat Hög prioritet på mindre åtgärder som ger stor nytta och hög måluppfyllelse Stor del av investeringsramen till närtidssatsningen och pågående/beslutade objekt Medel avsatta i ”marknadsanpassningspott” för att möta förändrad efterfrågan i framtiden Begränsade möjligheter för nya namngivna objekt

18 Ram för Nationell plan 183,9 mdr SEK
183,9 mdkr Planen omfattar: Pågående projekt (byggstart ska ha skett 2009 eller tidigare) 23,5 mdkr Närtidssatsningen (investeringar startade ) 23,3 mdkr Nyckelinvesteringar för jobb och tillväxt (särskilt utpekade) 18,3 mdkr Sektorsuppgifter 8,8 mdkr FUD 3,8 mdkr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar under planperioden inkl. produktionskostnad 24,5 mdkr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar före planperioden samt hyra för Botniabanan ERTMS korridor B (2,2 mdkr finansieras med brukaravgifter) 0,0 mdkr Medfinansiering drift flygplatser 1,0 mdkr Statlig medfinansiering (statsbidrag) för investering i kollektivtrafikanläggningar inkl. återstående medfinansiering av spårfordon från föregående period 5,0 mdkr Återbetalning av förskotteringar 1,4 mdkr Summa medel för prioriteringar 56,0 mdkr

19 Medel för prioriteringar
Medel för nya namngivna investeringar 17,0 mdkr Marknadsanpassning och riskreserv 12,0 mdkr Miljöinvesteringar 5,1 mdkr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, Väg 7,9 mdkr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, Bana* 14,0 mdkr Av medel för nya namngivna investeringar fördelas 10,5 mdkr på väginvesteringar och 6,5 mdkr på investeringar i Bana/Sjö. I den här versionen har marknadsanpassning och riskreserv, miljöinvesteringar samt trimning och effektivisering redovisats lika i alternativet i enlighet med given ram och alternativet ökning av given ram med 15 %. Av medel för nya namngivna investeringar (14,5 mdkr) fördelas 9,3 mdkr på väginvesteringar och 5,2 mdkr på investeringar i Bana/Sjö. * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart 19

20 Åtgärdsområde Sektorsverksamhet
Kunskap, information och FUD Expertstöd och förvaltning Samhällsplanering – samverkan med aktörer Personresor – samverkan med aktörer Godstransporter – samverkan med aktörer

21 Åtgärdsområde Miljöinvesteringar för att begränsa transportsystemets omgivningspåverkan
Buller Landskap Vatten Förorenad mark Tätortsmiljöer

22 Åtgärdsområde Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat
Åtgärder för öka andelen cykel öka kollektivresande ett transportsystem som är säkert att färdas och vistas i en förstärkt kraftförsörjning till järnväg en ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan olika transportslag att öka kapaciteten och kvaliteten

23 Drift och underhåll Drift och underhåll med fokus på nytta för användarna Leveranskvalitet för resenärer och transportköpare

24 vägtyp 2021.

25 Effekter 2021 av drift och underhåll väg
Möjligheten att bo på en plats och pendla till arbetet med rimliga restider bibehålls eller förbättras Genom minskade störningar och förbättrad trafikinformation Koldioxidminskning av drift och underhåll med ca ton per år genom satsningar inom belagd väg, vägbelysning samt färjeverksamheten. Ökad statlig medfinansiering av enskilda vägar Antalet bullerutsatta människor minskar genom bullerdämpande beläggningar Robustare vägsystem som står emot klimatförändringarna bättre än idag Ett utpekat huvudvägnät för långväga gods som klarar 70 ton Jämnare standard på landsbygdsvägar vilket ibland medför viss försämring mot dagens standard Näringslivet får minskade kostnader tack vare bärighetssatsningar Det ackumulerade underhållsbehovet minskar något under planperioden

26 Vägverket

27 Exempel på lastens påverkan på vägen
Dessa bilder har endast till uppgift att illustrera det är inte fordon som mätts upp under mätningarna. Man kan istället tänka sig att det är en släpvagn. 10 ton 10 ton 13 ton 7 ton 20 ton motsvarar 2 ESAL 20 ton motsvarar 3,1 ESAL Nedbrytningseffekten ökar alltså med drygt 50 % om lasten omfördelas enligt ovan, utan att transportnyttan ökar Vägverket

28 Överlaster 20-30 % av tunga fordon är inte lagligt lastade
Varför är det ett problem? Orättvis konkurrens Trafiksäkerhetsrisk Onödigt slitage på vägarna, dvs ökat underhållsbehov med 100 – 300 Mkr / år Vägverket

29 Mätresultat 2008 Stora variationer, omfattningen av överlaster minskar på flera platser, men ökar samtidigt på några. Sammantaget en liten minskning av överlaster 2008 jmf tidigare år Fortsatta mätningar WIM på 14 platser i landet Fortsatta stickprovskontroller av fordon på entreprenader Forskningsprojekt pågår på KTH och Chalmers där försök skall göras med att dimensionera vägkonstruktioner från axellastspektra av verklig trafik. Vägverket

30 Anläggningsmarknaden
Byggmarknaden 250 miljarder Ca 30 miljarder motsvarar ca 35 % Anläggningsmarknaden 85 miljarder VV och BV andel av anläggningsmarknaden Lars Jacobsson VGu Vägverket

31 Lars Jacobsson VGu Vägverket

32 Upphandlingsmodeller
Upphandlings former Entreprenad former Ersättnings former Samverkan Beskrivnings former Verktyg för effektiv konkurrens Verktyg för effektiv ansvarsfördelning Verktyg för effektiv drivkraft Verktyg för effektivt samarbete Verktyg för specificering av produktkrav [Betona accelerationen – snabbare utvecklingstakt nödvändig] Upphandling i Fokus 2007 Lars Jacobsson

33 Olika entreprenadformer
Vägverket

34 Vägverket

35 Målbild 2010 Utvecklingen ger svar! Underhållsbeläggning 1/3 del
Totalentreprenader med funktionella krav: Drift som idag Investering 1/3 del Utökad samverkan: Drift % Investering 50 % Funktionsentreprenad: Investering 10 st per år Underhållsbeläggning 1/3 del Utvecklingen ger svar! Delmål Enligt strategi Kund- / Leverantörsstrategi KUL-strategi HKu 06 Lars Jacobsson Vägverket

36 (jfr 2007 och 2008, antal resp varuvärde)
Procentuell fördelning för upphandlade projekt fördelade på entreprenadform (jfr 2007 och 2008, antal resp varuvärde) Antal Vägverket VGu Lars J

37 Trafikverksutredningen
Tydligare uppdrag – i stället för sektorsansvar (SOU 2008:128) De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden (SOU 2009:24) Effektivare transporter och samhällsbyggande – ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31) Innehållet i dessa bilder är utredningens förslag, motiveringar och slutsatser. Talarmanus kommer från Vägverket. Utgångspunkten för utredningen är att staten har tre viktiga roller inom transportområdet. Den policyskapande rollen, den beställande rollen samt den systemförvaltande rollen. Det är två delbetänkanden och ett slutbetänkande och de utgår från varsin roll. Systemförvaltning handlar om vår uppgift att verka för god funktionalitet i transportsystemet – såsom tillgänglighet, framkomlighet, säkerhet, jämställdhet och miljöanpassning.

38 Varför översyn och förändringar
Den långsiktiga planeringen är ineffektiv, trög och sektorsbunden Effektiva transporter och god logistik bygger på samverkan mellan trafikslagen Vi får allt mindre väg och järnväg för pengarna Den statliga styrningen är otydlig Det finns en potential till förbättringar och effektivare användning av statens medel Ändrad förvaltningspolitik Statens producerande roll har nästan upphört Punkt 1.”Ineffektiv och trög planering” – många inblandade, mycket arbete, tar lång tid, lite resultat Punkt 3. ”Mindre järnväg och väg för pengarna” – med stora prisökningar på insatsfaktorer har vi fått allt mindre väg och järnväg för pengarna Punkt 4. ”Planeringsdirektiven är inte tillräckligt tydliga” Punkt 6. ”Ändrad förvaltningspolitik ” – berör hela statsförvaltningen Punkt 7. ”Statens producerande roll har nästan upphört” – det ställer helt andra krav på styrande och ledning när man åstadkommer förutsättningar för aktörer eller om man själv är en del av marknaden. Det vill säga – om vi har en producerande roll i staten så är vi ju en del av marknaden. Nu ska vi se till att andra gör det effektivt och det är en stor skillnad.

39 De statliga beställarfunktionerna och anläggningsmarknaden
Staten har som beställare av anläggningstjänster stor betydelse för marknadens funktionssätt och kan genom sitt agerande påverka marknadens produktivitetsutveckling och innovationsgrad Statens agerande under den senaste årtiondena har gett ett mycket begränsat utrymme för att utveckla nya produktions- metoder och produkter Anläggningsmarknaden har en mycket låg produktivitets- utveckling och innovationsgrad Med stora prisökningar på insatsfaktorer har vi fått allt mindre väg och järnväg för pengarna Utredaren har utgått från FIA-samarbetet och det redan pågående samarbetet mellan Vägverket och Banverket. Vägverket har bland annat konkretiserat detta i sitt 90-punktsprogram.

40 Beställarnas marknadsagerande under de senaste två årtiondena
Driftupphandlingar förhållandevis stabila och över tiden relativt homogena, alltid flerårskontrakt Decentraliserat beslutsfattande med långtgående delegering vid upphandling av underhålls- och byggentreprenader, objekt för objekt, med förfrågningsunderlag som skiftar från gång till gång Nästan bara utförandeentreprenader – alltid kombinerade med krav på start- och sluttider Sena upphandlingar med krav på snabb start Kontrakt med indexklausuler där beställaren tagit hand om entreprenörers och teknikkonsulters löneökningar och prisstegringar på insatsvaror Detta är något som Vägverket känner igen och har identifierat sedan tidigare.

41 Förslagen till åtgärder
Standardisera förfrågningsunderlag och vidga kretsen av anbudsgivare Handla upp så att tid ges för produktionsplanering – gör serieköp Använd totalentreprenaden med långsiktiga åtaganden för utveckling och kostnadseffektivitet Ta bort generella indexklausuler och värdesätt korta byggtider, tidiga idrifttagningar och små störningar Utveckla kunskap om marknad och effektsamband Flera av de föreslagna åtgärderna är redan på gång inom Vägverket. De statliga beställarna föreslås att med början den 1 juli 2009 genomföra ett handlingsprogram. De åtgärder som utredningen föreslår ska ses som en helhet. Åtgärderna tar sikte på att skapa förutsättningar för en ökad produktivitet och innovation genom möjligheter till upprepning, skalekonomier, specialisering och stordrift. Åtgärderna syftar också till att föra in nya drivkrafter såsom ändrad riskfördelning, korta störningstider vid produktion och tidigare idrifttagning av anläggningar premieras. Förslagen till åtgärder är beroende av varandra och bör införas samtidigt. Då skapas goda förutsättningar för att produktiviteten och innovationerna ska kunna öka.

42 Perspektivförskjutningen i verkens planering
Samhällsbyggande Transporter Infrastruktur Utredningens förslag till planeringsperspektiv: Planeringen ska vara trafikslagsövergripande Planeringen ska omfatta alla typer av åtgärder i enlighet med fyrstegsprincipen Planeringen ska beakta ett samhällsbyggnadsperspektiv Vägverket har varit ledande i denna utveckling som öppna, trovärdiga, kreativa samhällsbyggare, vilket även fått externt genomslag. Detta är uppskattat av våra samarbetspartners – kommuner, regioner och näringsliv.

43 Den nya planeringsansatsen
Politisk dialog nationellt/regionalt om mål och ambitioner för att bidra till lösningar av viktiga politiska utmaningar Kunskap om transportsystemets rådande funktionalitet i centrum Trafikslagsövergripande synsätt Åtgärdernas effektivitet styrande på valet – fyrstegsprincipen Samlad funktion för sammanvägning och prioritering Kortare processer och snabbare genomslag Punkt 1. De politiska utmaningarna är övergripande mål som t.ex. klimat och tillväxt. Punkt 6. Det ska bli kortare tid från politiskt initiativ till beslutad plan.

44 Statligt åtagande – utredningens överväganden och förslag
Bidragsgivning till kollektivtrafikanläggningar bör på sikt upphöra Väghållningsgränserna mellan statlig, kommunal och enskild väghållning bör ses över Punkt 1. Bidragen kommer i stället att på sikt gå in i den kommunala ”påsen.”

45 Funktioner som behöver stärkas eller utvecklas
Formerna för den politiska styrningen (starkare regeringskansli och parlamentarisk beredning) Den trafikslagsövergripande planerings- och avvägningsfunktionen (Trafikverk) Den samlade förvaltningen och utvecklingen av transportsystemet (Trafikverk) Beställarfunktionen (Trafikverk) Utvärderingsfunktionen (Utvärderingsfunktion knuten till VTI) En funktion för fastställelse av generella ingångsvärden för den samhällsekonomiska kalkylen (KI) Förslagen på funktioner som behöver stärkas eller utvecklas utgår från utgångspunkterna i förra bilden. De kontrollerande krafterna har inte varit tillräckliga. I planeringen har myndighetsnivån blivit den drivande kraften och del balanserade kontrollerande krafterna har varit för svaga. Dagens organisering är baserad på statens roll som producent. Ny förvaltningspolitik påverkar organiseringen av myndigheter.

46 Varför planering och förvaltning av transportsystem i samma organisation
Väsentligt att kedjan planering – genomförande - uppföljning hänger ihop Höga kostnader för informationsutbyte mellan planerande enhet och genomförande enhet om planering och genomförande skiljs åt i olika organisationer Den nya planeringsansatsen baseras på nära kontroll och ansvar för den faktiska funktionaliteten i transportsystemet Utredningen har tittat på tre olika alternativ: Ett utökat regeringskansli Ett planeringsverk En sammanslagning av trafikverken Punkt 1 (i bilden). ”Väsentligt…” osv: - det talar för en sammanslagning Punkt 2 (i bilden). ”Höga kostnader…” osv: - talar emot ett planeringsverk Punkt 3 (i bilden). ”Den nya planeringsansatsen…” osv: - talar för en sammanslagning Ett väsentligt utökat regeringskansli stämmer inte med den svenska förvaltningspolitiken. Ett planeringsverk skulle innebära höga kostnader för informationsutbyte och man vill dessutom att kedjan planering, genomförande och uppföljning hänger ihop. Det nya sättet att se på planeringen där nära kontroll och ansvar för den faktiska funktionaliteten är viktig är ett annat argument som utredningen tar fasta på och talar för Trafikverket.

47 Motiven för ett gemensamt Trafikverk
Trafikslagsövergripande planering bör ge ökad effektivitet Samarbete i transportsystemförvaltningen kan på sikt ge ökad effektivitet Samordnade statliga beställarfunktioner bör ge ökad effektivitet Samordnad administration bör ge ökad effektivitet Den regionala närvaron – en ingång Trafikverket ska planera, förvalta och utveckla det samlade transportsystemet. Förslaget om en sammanslagning motiveras med att man vill nå ökad effektivitet – genom att stärka den trafikslagsövergripande planeringen, samarbeta i transportsystemförvaltningen, samordnade statliga beställarfunktioner och samordnad administration. Den regionala närvaron är ett annat motiv som utredningen anger – med detta menar man att kommuner, regioner och näringsliv ska ha en ingång till infrastrukturplaneringen.

48 Konsekvenser av ny organisation
Vägverket och Banverket läggs ned i samband med bildandet av Trafikverket Samtliga uppgifter som Vägverket och Banverket för närvarande svarar för flyttas över till Trafikverket SIKA läggs ned Ansvaret för modellutveckling förs över till Trafikverket Ansvaret för den officiella statistiken på transportområdet förs över till Transportstyrelsen Rikstrafikens uppdrag på kollektivtrafikområdet samlas på Trafikverket Funktioner hos LFV och Sjöfartsverket för den långsiktiga planeringen och för utpekande av sjöfartens riksintressen förs över till Trafikverket. Punkt 1, 2 och 7. Trafikverksutredningen föreslår att en ny myndighet, Trafikverket, bildas. Den tar över samtliga uppgifter som nu finns hos Vägverket och Banverket. Till den nya myndigheten förs de uppgifter som är knutna till den långsiktiga planeringen hos SIKA, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Punkt 3. Till den nya myndigheten Trafikverket – förs de samordnande uppgifter som SIKA (Statens institut för kommunikativ analys) i dag ansvarar för i den långsiktiga planeringen och viss utredningskapacitet. Man menar att SIKA:s roll har förändrats och att det är naturligt att lägga ut uppgifterna på andra myndigheter. Ansvaret för modellutveckling förs i sådant fall över till Trafikverket samt ansvaret för den officiella statistiken på transportområdet förs över till Transportstyrelsen. Punkt 4. Modellutveckling är modeller för trafikprognoser, samhällsekonomisk analys etc. Administration föreslås föras över Ytterligare ett förslag avser administrationen. Utredarna bedömer att det finns stora effektiviseringar att göra genom att administrativa stödfunktioner på Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen förs över till det tänkta Trafikverket.

49 Vägverket