Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

EA – SOA - G G SOAEA. Akademiska meriter Började 1:a 1960 Per ”Pelle” Nilsson Erfarenheter 60 - Statistik Fastighetstaxering Programmering Utredning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "EA – SOA - G G SOAEA. Akademiska meriter Började 1:a 1960 Per ”Pelle” Nilsson Erfarenheter 60 - Statistik Fastighetstaxering Programmering Utredning."— Presentationens avskrift:

1 EA – SOA - G G SOAEA

2 Akademiska meriter Började 1:a 1960 Per ”Pelle” Nilsson Erfarenheter 60 - Statistik Fastighetstaxering Programmering Utredning

3 Per ”Pelle” Nilsson Akademiska meriter Har ännu inte avslutat den 3- betygsuppsats i historia som jag påbörjade Erfarenheter 70 - Samverkan Statistik Fastighetstaxering Juridik Utbildning Programmering Utredning Förvaltning Utveckling Histor.

4 Per ”Pelle” Nilsson Akademiska meriter Har ännu inte avslutat den 3- betygsuppsats i historia som jag påbörjade Erfarenheter 80 - Samverkan Statistik Fastighetstaxering Juridik Utbildning Programmering Utredning Förvaltning Utveckling Planering Ekonomi Test Histor.

5 Per ”Pelle” Nilsson Akademiska meriter Har ännu inte avslutat den 3- betygsuppsats i historia som jag påbörjade Erfarenheter 90 - Samverkan Statistik Fastighetstaxering Juridik Utbildning Programmering Utredning Förvaltning Utveckling Planering Ekonomi Systemering Omvärldsbevakning Projektledning Modellering Uppföljning Offentlig upphandling ICR + tolkning Arkiv o diarie K/N-kalkyler Test Histor.

6 Per ”Pelle” Nilsson Akademiska meriter Har ännu inte avslutat den 3- betygsuppsats i historia som jag påbörjade Detta kanske kan bli början på en ny 3-betygsuppsats? Erfarenheter Samverkan Statistik Fastighetstaxering Juridik Utbildning Programmering Utredning Förvaltning Utveckling Planering Ekonomi Systemering Omvärldsbevakning Projektledning Modellering Uppföljning Arkiv o diarie K/N-kalkyler Arkitektur Test ICR + tolkning Offentlig upphandling Histor.

7 Perspektiv Mina akademiska meriter väger lätt!!! Jag kommer att fokusera mina praktiska erfarenheter Jag har jobbat 6 decennier med utveckling! Under 60-, 70-, 80-, 90-, 00- och 10-talet.! (Första jobbet som 9-åring, programmerare vid 15, egna utredningar från 17 års ålder och första lärarjobbet vid ) Prövat ett otal metoder och verktyg (T.ex. PPS, Pejl, RUP/KUR, UML, TOGAF, GEAF, EIF, VU- processen, Lots, KTT, Rose, QLM, Peng, Astrakans modelleringsmetoder, Koll, Målmodellering, Stanly, JSP, PM3, Scrum, Skruv-OO, etc.) Teori Praktik

8 Välkommen till den grymma verkligheten.

9 Agenda Akademisk kvart 0810 – 0815Inledning. EA, SOA och G Inget är nytt under solen Gryning på Skatteverket Fika 0850 – 1000 Solen går upp Målarkitektur Avslutning.Revolution, evolution, involution och paradigmskifte.

10 EA – SOA - G G SOAEA

11 Enterprise Architecture = På svenska Verksamhetsarkitektur? Konceptet: Beskrivningar av en verksamhet ur flera olika perspektiv! Skatteverkets EA har 4 skikt = perspektiv. Verksamhet (Processer) = V-skikt Information = I-skikt Applikation = A-skikt Teknik = T-skikt

12 SOA Service Oriented Architecture = Konceptet: Paketerade funktioner med väl beskrivet gränssnitt (indata och utdata). Kan vara parameterstyrd.

13 G – GM, GVM, GL, GVL Gemensamt = Konceptet: Alla ska inte behöva uppfinna hjulet på nytt! Allt som är lönsamt att göra gemensamt ska vi göra gemensamt. Kod, processmönster, information, arbetssätt, mätetal, miljöer, testfall o.s.v.

14 Inget är nytt under solen

15 Tidigt A-skikt

16 Tidig funktion

17 Tidigt G

18 Skogshögskolan pionjärer? Förutsättningar Dator = IBM CPU = 12 K. (Senare uppgraderad till 16 K.) Maskinnära programmeringsspråk (Autocorder) Brist på programmerare => kö till dessa Långa bearbetningstider => kö till datorn

19 Skogshögskolan pionjärer?

20 Skogshögskolans svar! Identifiera gemensamma behov Separera det helt gemensamma från specifika, parametrar och data som ska bearbetas Programmera gemensam lösning. Ett tydligt och publicerat gränssnitt. Namn på tjänsten Beskrivning av input Parametrar för åtgärd Beskrivning av output Välordnat bibliotek med tjänster. Buntar med hålkort + beskrivningar av tjänsten och gränssnittet.

21 En lag som EA - 79? 1 Kap. Sammanhanget Kap. Kärnprocessen 2 Kap. Indelning byggnad och mark Här ges sammanhanget i stort! Beskriver en strängt reglerad process. Första steget i processen beskrivs i detta kapitel. Fastighetstaxeringslagen

22 V-skiktet klart. Nu till I-skiktet. 1 Kap. Sammanhanget Kap. Kärnprocessen 2 Kap. Indelning byggnad och mark 3 Kap. Skatteplikt 4 Kap. Indelning i taxeringsenheter Taxerings- enheter Attribut 3:e kap ger reglerna för skatteplikt vilket tillsammans med indelningen i byggnadstyper och ägoslag är styrande för indelningen i taxeringsenheter (första informationsobjektet) Här skapar vi taxeringsenheter! Info.objekt

23 Mera I-skikt. 1 Kap. Sammanhanget Kap. Kärnprocessen 2 Kap. Indelning byggnad och mark 3 Kap. Skatteplikt 4 Kap. Indelning i taxeringsenheter Taxerings- enheter Attribut 5 Kap. Allmänt om värde 6 Kap. Indelning i värderingsenheter 7 Kap. Värderingsregler Värderings- enheter. Info.objekt Attribut Allmänna regler om värdering och om hur delvärden till taxeringsenheten skapas Här skapar vi värderings- enheter Allmänna värderings- regler Info.objekt

24 Här börjar vi också titta på A-skiktet. 1 Kap. Sammanhanget Kap. Kärnprocessen 2 Kap. Indelning byggnad och mark 3 Kap. Skatteplikt 4 Kap. Indelning i taxeringsenheter Taxerings- enheter Attribut 5 Kap. Allmänt om värde 6 Kap. Indelning i värderingsenheter 7 Kap. Värderingsregler A-skikt Värderings- enheter. Info.objekt Attribut Här lägger vi också fast den övergripande nivån i applikationsarkitekturen Info.objekt

25 Ökad detaljering. 1 Kap. Sammanhanget Kap. Kärnprocessen 2 Kap. Indelning byggnad och mark 3 Kap. Skatteplikt 4 Kap. Indelning i taxeringsenheter Taxerings- enheter Attribut 5 Kap. Allmänt om värde 6 Kap. Indelning i värderingsenheter 7 Kap. Värderingsregler Kap. Värdefaktorer A-skikt Värderings- enheter. Info.objekt Attribut Här beskrivs i detalj vilka faktorer som ska bestämma värdet. 1 kap per typ av taxeringsenhet. Info.objekt

26 Omvärlden. 1 Kap. Sammanhanget Kap. Kärnprocessen 2 Kap. Indelning byggnad och mark 3 Kap. Skatteplikt 4 Kap. Indelning i taxeringsenheter Taxerings- enheter Attribut 5 Kap. Allmänt om värde 6 Kap. Indelning i värderingsenheter 7 Kap. Värderingsregler Kap. Värdefaktorer A-skikt Kap. Före o efter Värderings- enheter. Info.objekt Attribut Här beskrivs lite omkring kärnprocessen. Deklarationen mm och vad som kan hända efter taxeringen Info.objekt

27 Specifikation av A-skiktet. 1 Kap. Sammanhanget Kap. Kärnprocessen 2 Kap. Indelning byggnad och mark 3 Kap. Skatteplikt 4 Kap. Indelning i taxeringsenheter Taxerings- enheter Attribut 5 Kap. Allmänt om värde 6 Kap. Indelning i värderingsenheter 7 Kap. Värderingsregler Kap. Värdefaktorer A-skikt Kap. Före o efter FTF +RSV:FS Värderings- enheter. Info.objekt Attribut A-skiktet specificeras slutligen i regeringen förordning (FTF) och i Skatteverkets föreskrifter (RSV:FS). Där ges detaljerade regler för tabellernas uppbyggnad och andra värderingsregler. Attribut Info.objekt

28 FIPOTEK och subbor -82. Riksskatteverkets tekniska avdelning 1982 FIPOTEK stod för fil-, post- och termkatalog Stenkoll på alla filer, postbeskrivningar och termer som användes. Ingen fick lägga till en term om motsvarade begrepp redan fanns. Testgruppen var stenhårda poliser Subbor och copyelement. Ett stort antal sub-program och copyelement som funktionellt motsvarade SOA-tjänster. Kodade för vanliga gemensamma funktioner. Användningen av dem och deras gränssnitt var väl dokumenterade Subprogrammen anropades inifrån andra program. Copyelementen kopierades in i koden på det program man utvecklade. Handböckerna var i pärmsystem med versionshanterade uppdateringar.

29 AKTIV en tidig EA 94 – 95. AKTer I Verksamheten. Kunde det inte vara så att den information vi använde vid ärendehanteringen kunde vara generell för olika verksamheter? 1 projektledare, 40 – 50 olika deltagare i ett stort antal work-shops senare. Jo – inte bara det utan även processerna var gemensamma. AKTIV tog fram både processbeskrivningar och informationsmodeller.

30 V-skikt. Processmodeller. Processmodell - Översikt

31 I-skikt. Begreppsmodeller. Begreppsmodeller

32 Detaljering. Processmodell - Detaljer

33 Fortsättningen. Slutsats = Bygg ett gemensamt ärendehanteringssystem. Skatteverket hade dock stora problem med de s.k. 98-projekten. (Skattekonto var beslutat. Sedan såg man att om Skattekontot skulle fungera så måste man först göra det och det och det och det). Ledningen därför tveksam att starta ny större utveckling. Börja med in- och utdata- delarna så får vi se sedan.

34 Pesten slår till 1 – Unix. På 80-talet drabbades Skatteverket – liksom många andra – av ett allvarligt bakslag för förvaltningen: Unix! Unix och liknande operativsystem erbjöd nya möjligheter. Relationsdatabaser, direktåtkomst till data, kraftigare språk mm. Vi började använda dessa. Först folkbokföring och fastighetstaxering men sedan alla andra. Unix sas vara självdokumenterande! Men var inte det. Första problemen var med driftdokumentationen. Beställarnas arbete med process- och informationsmodeller försämrades. FIPOTEKET började förfalla.

35 Pesten slår till 2 – RUP. På 00-talet drabbades Skatteverket – liksom många andra – av ett andra allvarligt bakslag för förvaltningen: RUP! RUP och liknande styrverktyg erbjöd nya möjligheter att standardisera och rationalisera IT-utvecklingen. Vi började använda dessa. RUP styrde upp IT-utvecklingen och gav en del goda hjälpmedel och mallar. De snabba iterationerna var till stor hjälp. Men RUP/KUR stödde IT-utveckling. Inte verksamhetsutveckling. Och RUP/KUR nonchalerade informationsarkitekturen. I-skiktet har misshandlats sedan millennieskiftet.

36 Gryning på Skatteverket för G

37 In- och utdata Stort projekt 1996 – ? (Avvecklingen inledd nu) Generella lösningar framför allt för indata. Tyvärr för mycket verksamhetsspecifika kontroller mm in i lösningarna. Därför dyrt att underhålla. Anledning fanns att (tillsammans med Försäkringskassan och Statskontoret) titta på en renodlad lösning = SHS.

38 Spridnings- och Hämtningssystem (SHS) SHS utvecklades av Skatteverket och Försäkringskassan med stöd av Statskontoret. SHS är ett koncept för säkert och pålitligt utbyte av information mellan offentliga organisationer. Specifikationer byggda på Internetstandarder har tagits fram Funktionen informationsutbyte beställs via SHS- avtalen i form av produkter som drivs i den egna tekniska miljön, Kan också beställas som tjänst inom området Infratjänst. SHS För mer info

39 eDok => gDok => ? gDok är i XML-format. gDok har varit i drift ett tiotal år och fungerar utmärkt. Försäkringskassan har uttryckt önskemål om att gå (tillbaka) till gDok-tankarna Det skulle vara önskvärt om gDok blev en standard. SHS är den stora distributören som levererar paket mellan organisationer. gDok innehåller adresserna på de brev som ryms i paketen och ser till att de hamnar rätt i organisationen.

40 GÄHS (Generellt ÄrendeHanteringsSystem) GHÄS startades som en fortsättning på AKTIV och In- och Utdata. Målet. Ta fram en generell maskinell ärendehantering tillsammans med nyttjandeprojekt. Tidspressen var hård på GÄHS. Bemanningen var skev - ett dussintal människor arbetade med den generella. Mångdubbelt flera arbetade i nyttjandeprojekten. Förankring saknades på verksamhetssidan och produkterna blev svårsålda. GÄHS lyckades dock leverera generella tjänster i form av Processtjänst (Föra ärendet framåt längs den maskinella processen) Akt- och ärendetjänst (Hålla reda på ärendets status och hålla en journal i ärendet) Dokumenttjänst (Lagra dokumenten och kunna visa dem kopplat till ärendet) Bemannings- och fördelningstjänst (Kunna skapa en ”virtuell” organisation för ärendehanteringen. Sätta upp regler för fördelning av ärenden och kunna fördela ärenden efter dessa regler)

41 GÄHS => Tina => I slutet på 1990-talet startades en förnyelse av inkomsttaxeringen. Senaste kallad TINA. Tina har använt ÄR. Tidigt stora problem men nu nöjda användare. I dag endast stöd åt det som kallas Ink 2 (d.v.s. vanliga företag). För Ink 1 (vanliga medborgare), Ink 3 (handelsbolag) och Ink 4 (Stiftelser mm) saknas modernt IT-stöd. Stödet är en monolit i strid mot riktlinjerna. SOA-tänket fullföljdes ej. Nu ska monoliten bli SOA i en generell Verksamhets- och Informationsplattform (VIP)

42 GÄHS => Tina => VIP Under året ska en VIP 1.0 tas i drift med följande komponenter: Mottagning (ta emot elektroniska dokument och förmedla dem) Kontrolltjänster (valideringskontroller på indata) Huvudapplikation med Inkorg (GUI för manuell åtgärd) Arbetsuppgift (skapa underlag för åtgärd) Signalhantering (mellan och inom system) Korrespondensstöd (blankettmallar, ordbehandling mm) Leverans (skapa och leverera utdata) Anslutande system ska inte enbart erbjudas lösa komponenter utan också hela paket av funktionalitet. Anstånd (med att lämna t.ex. deklaration) Omprövning (och överklagande av myndighetens beslut) Övervägande/beslut (när myndigheten vill göra en ändring) Föreläggande (för den som inte lämnat t.ex. deklaration) Förseningsavgift (dito)

43 Solen går upp vid Skatteverket

44 Den IT-strategiska planen 1 Skatteverket har alltid legat i framkant när det gäller IT-utveckling och bemötande. Det har till stor del berott på att vi haft ganska generösa IT-anslag. När anslagen på allvar började att strypas (2008) så ökade kostnadsmedvetandet. Vi hade bl.a. mycket höga kostnader för underhåll av gamla system och vi hade i stort sett inte avvecklat några system. Bara byggt nya som också skulle underhållas! Arbetet med en IT-strategisk plan inleddes (2008 – 2009).

45 Den IT-strategiska planen 2 Det konstaterades tyvärr också att vi kommer att drunkna och självdö i ökade förvaltningskostnader! Sex utvecklingsområden identifierades varav 4 direkt relaterade till IT- stödet: Ett av dem var: Stärka verksamhetsarkitekturen och en skapa en modern, flexibel och kontrollerad IT-arkitektur som främjar återanvändning och kostnadseffektivitet

46 Målarkitektur - Syfte Målarkitekturen utvecklades Målarkitekturens starka fokus på samverkan och förbättrad kundservice ger Skatteverket möjlighet att: Ta en aktiv roll i att utveckla myndighetsövergripande samverkan Erbjuda ett effektivt standardiserat informationsutbyte med olika intressenter Utveckla verksamheten och erbjudanden utifrån tydliga kundbehov Öka förtroendet för Skatteverket genom en utvecklad kundservice Målarkitekturen utgår ifrån ett gemensamt arbetssätt, vilket skapar förutsättningar för att: Driva en harmonisering och effektivisering av verksamheten Konsolidera och standardisera det underliggande IT-stödet På sikt få ett mer flexibelt IT-stöd, en snabbare IT-utveckling och en rimlig kostnad för IT

47 VerkA och arkitekturstyrning VerkA (Funktionen för en sammanhållen VERKsamhetsutveckling och Arkitekturstyrning) startades årskiftet 2009/2010 Efter många turer fastställdes den övergripande arkitekturstyrningen i arbetsordningen i april 2011.

48 Analogier med byggsektorn

49 Planer Bygg- branschen Verksam- hets- arkitektur Kommentar Region- plan e.dyl Saknas oftast. En tydlig beskrivning av vår plats på medborgarens och företagarens verklighetskarta. Den stora helhetsbilden! Översikts- plan Mål- arkitek- turen Var vill vi ha villorna, radhusen, hyreshusen, köp- och nöjescentra hyreshus och industrier i framtiden? Var ska fritidsbebyggelse och rekreationsområden ligga. Vilka behov finns av speciell gemensam infrastruktur? DetaljplanKvarter (bygg- block) Regler för avgränsade områden. T.ex. maximal takhöjd, typ och färg på fasad etc. Även regler om vad som ska användas av gemensamma lösningar som sophämtning året runt eller tvång att ansluta till kommunalt VA-nät. Situations- plan Byggblock Mer detaljerade regler för enskilda byggen för att de ska passa in i kvartersmiljön.

50 Ritningar Bygg- branschen Verksam- hets- arkitektur Kommentar Byggnads- ritningar i.e. plan- och fasadritningar Process- beskrivningar, modeller i I- skiktet, funk- tioner i A- skiktet Beskriver verkligheten, nuvarande eller planerad, ur olika perspektiv. OBS även om perspektiven är olika så är det samma objekt som beskrivs. Ritningar över ventilation, VA, etc T-skiktetRitningar över den teknik som behövs för att byggnaden ska fungera och kunna användas på avsett vis. Ska bara funka tycker beställare men ritningarna behövs. Korrigerade ritningar Anpassningar under utvecklings- arbetet. Både vid byggen och vid verksamhetsutveckling blir det ofta nödvändigt att göra justeringar av de ursprungliga ritningarna. Dessa måste då dokumenteras.

51 Roller 1 ByggbranschenVerksamhetsarkitekturKommentar FastighetsägareProcessägare Objektägare (PM3) Den som vill något med sin verksamhet/fastighet och bestämmer. FastighetsförvaltareFörvaltningsledare (PM3)Den som förvaltar fastigheten/verksamheten. Byggherre (om annan än fastighetsägaren) Delegerad beställareDen som operativt bestämmer över bygget. ByggmästareProjektledareAnsvarar för att koordinera byggprocessen och föra dialogen med byggherren KvalitetsansvarigInre och yttre kvalitetsfunktionAnsvarar för att arbetet drivs effektivt och att resultatet blir bra.

52 Roller 2 ByggbranschenVerksamhetsarkitekturKommentar Snickare, målare, murare, elektriker etc De olika specialistroller som behövs i utvecklingen. T.ex. arkitekt, analytiker, utvecklare. ByggnadsnämndenVerkA Arkitekturledningen Informerar allmänt. Bollplank under planeringen. Ger eller vägrar bygglov LänsstyrelsenCIO-forum (PA-led) Behandlar överklaganden. InspektörerQ-funktionen på PA VITA-granskningar Under större byggarbeten sker olika typer av inspektion. Alltid slutbesiktning.

53 Regler ByggbranschenVerksamhetsarkitekturKommentar PBL (Plan- och Bygglagen)Övergripande regler och riktlinjer för förvaltning och utveckling. T.ex. VU- processen, Pejl, RUP Utarbetas av VerkA. Beslutas av CIO eller arkitekturledningen efter ett remissförfarande. Byggnormer (Boverket) Är egentligen byggregler, konstruktionsregler och tillämpning av EU-standard Detaljerade regler för ett visst kvarter eller byggblock. Även detaljerade regler för ett visst informationsområde eller delområde. Utarbetas av kvarters- eller blockansvarig. Beslutas av VerkA eller arkitekturledningen efter ett remissförfarande. Motsvarande förfarande på tekniska sidan.

54 Standardisering ByggbranschenVerksamhetsarkitekturKommentar Hela byggmarknaden är standardiserad från minsta skruv till C/C mellan reglar och djup på bänk. Standardisera mera. EA ger oss bättre möjligheter att identifiera möjligheter till standardisering och vi bör alltid tänka på de möjligheterna. Framför allt anpassning till internationella standards avseende I-skiktet. StandardkomponenterGM Gemensamma lösningar.Ve den som bygger i dag utan att använda standard- komponenter? Försök att platsbygga ett kök med enbart användande av lösvirke i olika dimensioner. Ålder > årÅlder 50 – 60 år.Kan kanske förklara att vi inte kommit längre i standardiseringsarbetet för verksamhets- och IT- utveckling.

55 Bermudatriangeln. Vad är det? Är lokaliserad till detta område i arkitekturen! Allt som produceras här försvinner spårlöst! Vad är det för positivt med det?

56 Målarkitektur

57 Syftet Skatteverket är en utvecklings- och IT-intensiv myndighet. Målarkitekturen är ett styrdokument som beskriver hur Skatteverkets verksamhet och IT-stöd bör utvecklas Målarkitekturen skapar förutsättningar för att utveckla Skatteverket till en öppen och samverkande myndighet Målarkitekturen syftar till att stödja en effektivisering av verksamheten och en rimlig kostnadsutveckling för IT-stödet

58 Verktyg 2 ramverk för arkitekturarbetet TOGAF (The open groupe architectural framework) samt GEAF (Gartners enterprise architectural framework) Vi har köpt in QLM (Qualiware lifecycle manager) som verktyg för att dokumentera arkitekturen.

59 Målbild för verksamhetsarkitekturen Består av kvarter och byggblock. Processerna kan ritas in som flöden genom byggblocken (syns ej i målbilden). Angreppssättet bygger på ett helhetsperspektiv Synsättet vänds; gemensamt är utgångspunkt. Bort från silotänk. Målbilden för verksamhetsarkitekturen har utvecklats med bakgrund i fyra teman, som samlar framtida behov* Kundservice Samverkan Exploatera interna synergier Minska skattefelet

60 Verksamhetsarkitekturen

61 Informationsarkitekturen

62 Centrala informationsmängder

63 Ramverk för informationsspridning Ramverket är baserat på tre principer: Det finns bara en källa (eller master) för varje informationsmängd. All information har en ägare. Det klargör ansvar och befogenheter. Varje källa är inkapslad och skyddad Information är bara tillgänglig genom informationstjänster

64 Extern och intern användning

65 Avslutning Revolution Evolution Involution

66 Revolution När det gäller planering gäller det av vara revolutionär. Att vara kreativ och våga tänka utanför ramarna. Att våga ifrågasätta. De allra starkaste verksamhets- utvecklarna har ännu inte börjat på dagis.

67 Evolution I genomförandet måste vi jobba evolutionärt. Se till att analysera alla skikt i arkitekturen och alla relevanta omvärldsfaktorer och sedan systematiskt förfina våra modeller (med beslutspunkter mellan varje steg). Målarkitekturen i allt väsentligt genomförd. V-skikt I-skikt A-skikt T-skikt Utveckling m. full AU-bredd

68 Involution i utveckling Metoder och verktyg är bra att ha men de kan också vara en fälla. Om man tappar fokus på vad man verkligen vill åstadkomma, för vem man producerar något och för vilket ändamål är risken stor att Vi får en organisation där mängder med arbete läggs ner på att ta fram produkter som inte används alls inte är användningsbara används på fel sätt eller inte ajourhålls (och därmed snart är obsoleta) Granskningarna fokuserar på om produkten finns där eller inte och bryr sig inte om hur och om den används. Det finns vidare en risk att en sådan organisation när de upptäcker problemen fokuserar på att öka efterlevnaden (till verktyg och metoder) snarare än förståelsen – och därmed förvärrar problemen. Organisationen vecklar in sig själv i sina metoder och producerar mindre och mindre nytta med mer och mer arbetskraft. Organisationen har blivit verktygens slavar. I det här sammanhanget skulle jag vilja tala om involution. Det är jätteviktigt att man betraktar metoder och verktyg som hjälpmedel och vet vad man använder dem till!

69 Konklusion Underlättar gemensam användning. Underlättar att hitta gemensamma behov. Underlättar skapandet av applikationsarkitekturen. SOAEA G

70 Konklusion - EA Grundtanken med arkitekturen är att beskriva verksamheten med olika modeller sedda ur olika perspektiv. Det nya är att göra det på ett standardiserat sätt för flera olika verksamheter. Spårbarheten inom en modell ökar! Spårbarheten mellan olika perspektiv är bättre! Dagens verktyg är mycket bättre! Den främsta fördelen är att olika verksamheter kan beskrivas på samma sätt och därmed jämföras! Det blir lättare att hitta de perfekta tjänsterna! och Gemensamma lösningar!

71 Konklusion - SOA Grundtanken med SOA är att isolera en bestämd funktion, isolera det generella i funktionen och publicera ett väldefinierat gränssnitt där det specifika kan anges i form av parametrar. Det är en gammal tanke men nu har teknikutveckling och standardisering gjort det lättare. En gammal svårighet återstår. Att hitta rätt nivå på tjänsterna. Med för hög nivå (många tjänster i ett paket) blir det för få som kan använda dem. Med för låg nivå (specialiserade IT-nära tjänster) blir det för mycket arbete att sätta ihop dem till en fungerande helhet.

72 Konklusion -. Skatteverket ansvarar för: Inkomstskatt (4 typer) Kontrolluppgifter Företagsregistrering Moms (inkl spec. EU-system) Arbetsgivaravgifter Punktskatter och avgifter (ca 35 st) Fastighetstaxering Skattekonto Folkbokföring (ca 100 ärendetyper) Kassaregister EKO-brott Internationellt ID-kort E Legitimationer Bouppteckningar Klart att vi är intresserade av Gemensamma lösningar!

73 Paradigmskifte Vi lever just nu i ett samhälleligt paradigmskifte. Förmodligen någonstans mellan kris och fastställande av nytt paradigm! Genomgripande förändringar sker överallt och fort. Flexibilitet, ständigt lärande och kreativitet är nödvändigt. En följd av paradigmskiftet är att ni just nu utbildas till yrken som ännu inte finns!


Ladda ner ppt "EA – SOA - G G SOAEA. Akademiska meriter Började 1:a 1960 Per ”Pelle” Nilsson Erfarenheter 60 - Statistik Fastighetstaxering Programmering Utredning."

Liknande presentationer


Google-annonser