Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Klas Eklund 7 april 2003 EURON: DE EKONOMISKA ARGUMENTEN.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Klas Eklund 7 april 2003 EURON: DE EKONOMISKA ARGUMENTEN."— Presentationens avskrift:

1 1 Klas Eklund 7 april 2003 EURON: DE EKONOMISKA ARGUMENTEN

2 2 VIGGOS VALUTA?

3 3 GLOBALISERING STÄLLER UTMANINGAR  Allt svårare bedriva ekonomisk politik på tvärs mot omvärlden  Nationalstaten överspelad i viktiga frågor  Skärpta krav på attraktionskraft: “Den gyllene tvångströjan”  Grundläggande fråga: Hur förhålla sig till detta - politiskt och ekonomiskt?  Stå vid sidan av? Ta ansvar för gemensamt arbete? Aktivt fundera vilka beslut som bör lyftas över nationalstatens nivå?

4 4 VALUTASYSTEM OCH MÅL  Tre mål: Stabilitet, likviditet och självständighet  Tre valutasystem Fasta (men justerbara) kurser Rörliga kurser Valutaunion  Inget system når alla mål  Inget är perfekt - men störst risker med justerbar fast kurs  Världen går mot större valutablock, som flyter mot varandra

5 5 CALMFORSKOMMISSIONEN (1996)  Politisk fördel att vara med Viktigare ju större unionen blir  EMU högre tillväxt Större marknad, ökad handel, stordrifts-fördelar, hårdare konkurrens Ger snabbare produktivitetstillväxt  Men stabiliseringspolitiska risker vid övergången EMU inget “optimalt valutaområde” Sverige hade budgetunderskott, inflationshistoria, instabil valuta Risk för arbetslöshet och finansiell stabilitet om Sverige drabbas av “asymmetrisk chock”  Slutsats: Gå in senare - när Sverige är redo

6 6 HÅLLER CALMFORS’ ANALYS FORTFARANDE?  Större union ger större politiska vinster och gör det dyrare att stå utanför  Större union och ökad handel ger starkare tillväxteffekter - styrks av ny forskning  Men större union gör det också svårare att hitta en gemensam penningpolitik Även om ökad integration minskar risken för störningar  Slutsats: Både större möjligheter och större svårigheter!

7 7 ÖKAD HANDEL – SÄRSKILT FÖR SMÅFÖRETAG  Ny insikt: Själva existensen av olika valutor är ett handelshinder  Beror på ökad vertikal specialisering  När investeringar krävs för att expandera utomlands blir valutaosäkerhet ett stort bekymmer  Slutsats: En gemensam valuta borde få gynnsamma effekter Men det har – tills nyligen – varit svårt att ge empiriska belägg

8 8 HANDELSEFFEKTER AV VALUTAUNIONER Rose (2000)240% Frankel & Rose (2002)290% Engel & Rose (2002)240% Glick & Rose (2000)100% Rose & Wincoop (2001)140% Lopez & Meissner (2001)100% Levy (2001) 50% Nitsch (2002) 85% Flandreau & Maurel (2001) 220% Klein (2002) ´´ 50% Källa: Alesina, Barro, Tenreyro, NBER 2002 (endast signifikanta resultat) Rose (2002), meta-studieca 100%

9 9 VARUEXPORT TILL EMU Index 1998=100

10 10 EFFEKTER AV ÖKAD HANDEL  Ökad handel ger högre tillväxt Stordriftsfördelar Hårdare konkurrens  Fördubblad handel kan ge 30% högre köpkraft efter 20 år (Frankel och Rose)  Ökad valfrihet för konsumenterna  Betyder högre välfärd  Och ökad samvariation av konjunkturer minskar sårbarheten

11 11 FÖRDELARNA MED EN STOR KAPITALMARKNAD  Större hemmavaluta ger större stabilitet Bättre förutsättningar absorbera chocker  Lägre riskpremium ger lägre ränta  Högre likviditet ger lägre kostnader Kommer att synas även i statsbudgeten...  Större tillgänglighet till finansiering, inte minst för små företag  Påverkar företagsvärderingar positivt  Ökade direktinvesteringar

12 12 SNABBARE STRUKTUR- OMVANDLING  Gemensam valuta påskyndar integrationen av marknader  Medför mindre prissegmentering  Vertikal handel medför fler företagsaffärer och fusioner  Kan medföra att EU-kommissionen ändrar synen på hur konkurrens bör analyseras och vad som är hemma- marknad Jämför Volvo-Scania

13 13 EURON GER PRISPRESS  Nationella gränser och valutor segmenterar priser  Bättre genomskinlighet för konsument ger långsiktig prispress via skärpt konkurrens  Viktigt för Sverige, med en prisnivå 20% över EU-snittet  Ändå kortsiktiga prisstegringar vid växlingen: ”Smyghöjningar” på flera tjänster och dagligvaror Oklart hur mycket  Men den effekten är övergående

14 14 ”HAR INTE RÖRLIG VÄXELKURS VARIT BRA FÖR SVERIGE?”  Exporten har gynnats när kronan fallit. Men köpkraften urholkas Svag krona ger kortsiktig konkurrenskraft - inte långsiktig omvandlings- och tillväxtkraft Minskar trycket på strukturreformer  Inte den rörliga kursen i sig som givit ekonomisk stabilitet  Skälet är budgetsanering, EU-medlemskap, konvergensprogram, inflationsmål och Riksbankens självständighet  Kronan har varit instabil – trots allt detta!

15 15 RÄNTESPREAD MOT TYSKLAND 10-åriga statsobligationer Första konvergensprogrammet Flytande krona Inflationsmål

16 16 KRONKURSEN TCW Calmforskommissionen Göran Perssons EMU-tidtabell

17 17 EUR/SEK OCH ERICSSON

18 18 RÖRLIG KURS OFTA IRRATIONELL  Valutans signaleffekt är överskattad  Kursen kan hamna långt från ”fundamenta” Osäkra förväntningar Finansiella marknader styr Flockmentalitet  Risk att kronan blir “swing currency” vid utanförskap  Är Sverige för litet för egen valuta?  Investeringseffekter? Risk för företagsflytt på sikt?

19 19 EURON GER ÖKAD STABILITET  Valutaunionen betyder inte ”fast växelkurs” utan att kronan försvinner! Sverige får rörlig växelkurs – men mot färre handelspartners  Nästan hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EMU och Danmark. Än mer när kandidatländerna kommer med  Hälften av kronvolatiliteten i handeln ”internaliseras”  Betyder ökad stabilitet för företag – och för den ekonomiska politiken

20 20 SLUTSATS - HITTILLS  Den gemensamma valutan ger en påtaglig ökning av handeln  Produktiviteten stiger  Mer genomskinlighet ger prispress och valfrihet för konsumenterna  Mer likvid kapitalmarknad, lägre riskpremie  Bättre tillgång till finansiering, ökade investeringar  Stabilare valutarelationer  Resultat: Snabbare tillväxt och högre välstånd

21 21 VAD TYCKER NÄRINGSLIVET OCH EKONOMERNA?  83% av svenska börs-VD:ar för euron  70% av småföretagarna  61% av ekonomiprofessorerna ska rösta Ja  20% Nej  19% Vet ej/vill ej svara Politiska fördelar: 57% Politiska nackdelar: 11% Ekonomisk fördelar: 40% (Lägre priser, högre tillväxt) Ekonomisk nackdel: 29% (Risk för arbetslöshet)

22 22 HUR ÄR DET MED STABILI- SERINGSPOLITIKEN?  Räntan ska sättas utifrån hela EMU- området. En stor union betyder att flera regioner riskerar få ”fel” ränta  Men Sverige är inte heller ett optimalt valutaområde.  Avgörande: Att Sverige i snitt är i fas med EMU i snitt  Så är det! Betyder att ECBs ränta normalt stabiliserar även Sverige

23 23 SVERIGE I FAS MED EMU Skillnad mellan outputgap Procent- enheter Källor: OECD, SEB Sverige minus EMU Prognos SEB

24 24 FINANSPOLITIKEN KAN STABILISERA  Stabilisering via ECB och minskad valutavolatilitet  Om vi ändå avviker, t ex via löneinflation  Finanspolitiken styrs nationellt Alltså fel att påstå att vi saknar stabiliseringspolitik Bra med finanspolitik efter brusten bubbla och vid mycket låga räntor  Sverige har starka ”automatiska stabilisatorer”  Om de inte räcker: Politiska beslut

25 25 BEHOVET AV STARKARE RAMAR FÖR FINANSPOLITIKEN  Kan politikerna axla en mer aktiv roll för finanspolitiken?  Buffert behövs. Bra med mer ambitiöst saldomål. Men varför särskilda fonder?  Möjligt bygga mer robusta institutioner?  Lär av penningpolitiken: Klart mål för stabiliseringen Tydliga medel Transparens Expertkompetens

26 26 ”MEDFÖR INTE ERM FAROR?”  Nej! ERM är inte som den gamla fasta växelkursen Övergående period innan kronan försvinner Centralkursen blir sannolikt konverteringskurs Centralkursen sätts med marknadens reaktioner i åtanke Visst utrymme för fluktuationer inom bandet Centralkursen försvaras av både ECB och Riksbanken  Inget land har upplevt spekulativa attacker i det nya ERM-systemet

27 27 ”BETYDER INTE ERM HÖGRE RÄNTOR?”  Tvärtom! Ränteparitetsvillkoret gäller: Rsv = Rty + vxk + rp  Inom ERM styrs räntan av (den fasta) växelkursen  Betyder lägre obligationsräntor när riskpremien faller  Betyder att Riksbanken kan sänka räntan - inte att den måste höja! Höjd ränta hjälper ej: Transmissionsmekanismen svagare (både via långränta och valuta) Prognos: Lägre styrränta i ERM än utanför

28 28 ”TYSKLANDS PROBLEM VISAR ATT VI BÖR UNDVIKA EURON”  Nej, Tysklands problem går djupare än så  Problemen är inhemska: Återföreningens kostnader Usel sysselsättning pga stel arbetsmarknad Misskötta statsfinanser  Räntesänkning kan lindra våndan - men inte ge långsiktig tillväxt  Devalvering utesluten för Tyskland  Tyskland behöver strukturreformer – oavsett EMU

29 29 TYSKLAND: LÅNGSIKTIGA SYSSELSÄTTNINGSPROBLEM

30 30 HUR TA ANSVAR?  Ska Sverige åka snålskjuts eller delta aktivt?  Större inflytande i unionen än utanför Eurorådet och ECB  Sverige kan göra nytta i EMU  Modernisera ECB  Öka transparens och öppenhet

31 31 SUMMA SUMMARUM  För: Integrationen, arbetet för ett fredligt och väl fungerande Europa  För: Tillväxt, köpkraft  För: Lägre inflation  Mot: Stabiliseringspolitiken Kan stabiliseringspolitiken stagas upp? Vad är viktigast? Vill Sverige vara med i integrationsarbetet, ta ansvar och använda euron som verktyg? Inget valutasystem är perfekt! Euron är varken himmel eller helvete!


Ladda ner ppt "1 Klas Eklund 7 april 2003 EURON: DE EKONOMISKA ARGUMENTEN."

Liknande presentationer


Google-annonser