Naturolyckor och fysisk planering Örebro 8 november 2006

En presentation över ämnet: "Naturolyckor och fysisk planering Örebro 8 november 2006"— Presentationens avskrift:

1 Naturolyckor och fysisk planering Örebro 8 november 2006
Anna Nordlander Olycksförebyggande avdelningen Enheten för bebyggelse och miljö Räddningsverket, Karlstad

2 Översvämningskarteringar
Barbro Näslund Landenmark Ras- och skredkarteringar/statsbidrag Susanne Edsgård Hemsida

3

4 Disposition – naturolyckor och samhällsplanering
Räddningsverkets förebyggande arbete Översiktlig stabilitetskartering Översiktlig översvämningskartering Övrigt arbete med förebyggande åtgärder Risk Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner

5 Naturolycka? Naturolycka är en händelse som har ett dramatiskt förlopp och som är förhållandevis ovanlig Åsknedslag Skred Laviner Jordskalv Stormar och hagel Översvämning Snöoväder Skogsbrand

6 Räddningsverkets förebyggande arbete mot naturolyckor
Översiktlig stabilitetskartering Översiktlig översvämningskartering Statsbidrag förebyggande åtgärder mot ras och skred samt översvämningar. Proposition 1985/86:150 ”Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor” F- och U-verksamhet Samverkan - nationellt, EU och FN Utbildning och information Älvgrupper Remissyttranden (MB, VL, LBJ, PBL etc)

7 Översiktlig stabilitetskartering
Uppdrag sedan 1986 Kommunvis över hela landet Prioritetsordning beroende på stabilitetsförhållanden

8 Översiktlig stabilitetskartering
Regeringens uppdrag sedan 1987 att utföra stabilitetskarteringar i bebyggda områden inom alla kommuner. Riksomfattande men kommunvis Kommuner med störst problem först Uppgraderingar och omkarteringar nödvändiga i vissa fall p g a utvecklad karteringsmetodik

9 Översiktlig stabilitetskartering

10 Översiktlig Översvämnings- kartering Områden som riskerar att översvämmas utmed vattendrag karteras 56 vattendrag karterade 5 påbörjas under % prioriterade för kartering ca 1000 mil varav 750 mil karterade

11 Metodik översiktlig översvämningskartering
Beräkning av flöde enligt HBV-modellen för hela avrinningsområdet Två flöden beräknas 100 års-flöde Beräknat högsta flöde- dimensionerande flöde Beräkning av vattenstånd i tvärsektioner

12 Tvärsektioner

13 Metodik - översvämningsområden
Områden som riskeras att översvämmas interpoleras fram i GIS - två zoner

14 Översiktlig Översvämningskartering - användningsområden
GIS-data och rapporter - Översiktligt planeringsunderlag - Räddningstjänstens övergripande insatsplanering - Underlag för beslut om detaljerade undersökningar – förebyggande åtgärder Hydrauliska vattendragsmodell - Vid höga flöden – aktuell beräkning av vattenstånd och flöde – ”verklig - realtids” information om flödes- och vattenståndsutveckling till kommuner och länsstyrelser - Kommuner får vid behov låna vattendragsmodellerna för detaljerade beräkningar – uppdateringar levereras tillbaka för förvaltning och ajourhållning

15 Älvgrupper 21 st för närvarande, varav 1 grupp består av 3 vattendrag i Västmanland Älvgrupp för Mälaren under bildande 2006 1 samordningsgrupp för information vid höga flöden (7 älvar) – operativt verksam via avtal. Länsstyrelsen i Jämtland är sammankallande. Vattenregleringsföretagen är ordförande.

16 Statsbidrag till förebyggande åtgärder

17 Statliga förstärkningsresurser
Översvämningsdepåer 2st Avtal med pumpleverantör Skogsbrand 24 moduler Elverksdepåer 2st Oljeskydd, 5 mobila depåer Miljöskydd, 7 mobila förråd med expertstöd Läs mer om förstärkningsresurserna på hemsidan om materiel

18 Nationell databas för inträffade naturolyckor
Hem Nationell databas för inträffade naturolyckor Naturolyckor i Sverige Kommun Län Region Händelsebaserad data Sök Storm (107) Översvämning (543) Ras och skred (150) Laviner (25) Extrem nederbörd (200) Skogsbrand (174) Övrig data Definitioner Namn Om naturolyckor internationellt Sök

19 EU-KOM förslag till Översvämningsdirektiv
Syfte - att avrinningsområdesvis minska negativa följder av översvämningar på hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. 3 delar - preliminär riskbedömning, om risker finns skall även - översvämningskartering utföras - handlingsprogram tas fram Den 27 juni 2006 nådde miljörådet politisk överenskommelse om gemensam ståndpunkt Tyskland, kommande ordförande, avser att försöka få direktivet slutbehandlat under våren 2007.

20 Nationell Plattform för naturolycksarbete
ISDR – International Strategy for Disaster Reduction En nationell plattform för Riskreduktion – till viss del förebygga men främst mildra konsekvenserna av naturkatastrofer

21 Klimat- och sårbarhetsutredningen
En statlig utredning av effekterna av klimatförändringar och hur samhällets sårbarhet för dessa kan minskas skall redovisas oktober 2007 Ett första delbetänkande ”Översvämningshot” kom den 1 nov redovisning om översvämningsrisker och behov av åtgärder när det gäller Mälaren, Hjälmaren, Vänern

22 Beräkning av hur 100-års flödena kan komma att förändras
Beräkning av hur 100-års flödena kan komma att förändras. Kartorna representerar skillnaden mellan förhållanden 2071−2100 och 1961−1990 i %. Dessa kartorna avser H/A2 respektive H/B2

23 Beräkning av hur 100-års flödena kan komma att förändras
Beräkning av hur 100-års flödena kan komma att förändras. Kartorna representerar skillnaden mellan förhållanden 2071−2100 och 1961−1990 i %. Dessa kartor avser E/A2 och E/B2

24 Som jämförelse har perioderna 19641990 och 19912002 lagts in
Genomsnittlig förändring av tillrinningen till Mälaren enligt fyra klimatscenarier för perioden 20712100. Som jämförelse har perioderna 19641990 och 19912002 lagts in

25 Förändring av den genomsnittliga tillrinningen till Vänern enligt fyra klimatscenarier för perioden 2071 Som jämförelse har perioden 19912002 lagts in

26 Räddningsverkets karteringar
Sannolikhet Risk Räddnings-verkets karteringar av ras- och skred samt över-svämning Konsekvenser

27 individer grupper samhället
Olycksrisker 27 Frekvens Vardagsolyckor drunkning bränder trafikolyckor Naturolyckor finns inom alla dessa kategorier vanliga ovanliga sällsynta Storolyckor flygolyckor tågolyckor olyckor med farligt gods Nationella katastrofer kärntekniska olyckor svåra kemikalieolyckor stora dammbrott Det finns olika typer av olycksrisker. Dessa kan delas in i tre typer; vardagsolyckor, storolyckor och nationella katastrofer. Vardagsolyckor som är relativt vanliga men där varje olycka medför små konsekvenser (enskilda individer) sett ur ett samhällsperspektiv. Naturligtvis kan en vardagsolycka innebära en katastrof för dem som drabbas. Mer ovanliga är storolyckor där konsekvenserna vid en enskild olycka kan bli större och drabba större grupper med människor. Nationella katastrofer är sällsynta i vårt land men har en potential att drabba stora delar av samhället om de inträffar. Naturolyckor finns i olika skalor och kan beröra individer, grupper eller stora delar av samhället. Förebyggande åtgärder bör omfatta alla dessa nivåer. individer grupper samhället Konsekvenser

28 Riskkostnad Total riskkostnad Skyddskostnad Skadekostnad Kostnader
Hög säkerhet med hjälp av skyddsåtgärder innebär i de flesta fall hög kostnad. Hög säkerhet kan också innebära att man undviker att utsätta enskilda, grupper eller samhället för konsekvenser av en olycka. Skyddskostnaden är då den merkostnad som orsakas. Denna bild är väldigt förenklad sammanställning eftersom det inte är samma grupp som står för kostnaderna för skyddsåtgärder och för skadorna. Dessa kostnader varierar mellan individer, grupper och samhället. Värderingarna av skadan varierar också mellan dessa grupper. Det optimala kostnadsnivån är därför inte så lätt att avläsa i praktiken. Skyddsnivå

29 Avvägning mellan olika intressen
Säkerhet är ett viktigt allmänt intresse! Riksintresse Allmänt intresse Säkerhet är ett allmänt intresse. Detta skall beaktas och avvägas mot andra intressen enligt PBL vid beslut om nyttjande av mark och vatten. Säkerhet som allmänt intresse är starkt och överprövningsgrundande. Långt gående krav på att säkerhet kan ställas gentemot enskilda intressen. Däremot kan det allmänna säkerhets intresset i det enskilda fallet få stå tillbaka mot ett bevarandeintresse som är ett riksintresse. Enskilda intressen

30 Lagar PBL Skall främja frihet, jämlikhet goda sociala förhållanden, god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor. MB Skall främja långsiktigt hållbar utveckling Människors hälsa och miljön skall skyddas LSO Syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Här exemplifieras några lagar som hanterar naturolyckor och säkerhetsfrågor i ett förebyggande skede. Det finns fler lagar som kan vara tillämpliga särskilt i skadeståndsfrågor efter en olycka. MB och LSO omfattar samma område, i MB avses med miljö även egendom. PBL reglerar vår använding av mark och vatten i Sverige. PBL ligger till grund för tillämpning av ett flertal lagstiftningar och är därför mycket viktig när det gäller lokaliseringsfrågor. I Sverige ser vi ett ökat tryck för exploatering av vattennära bebyggelse särskilt för bostäder i tätorter. Detta kan vara positivt genom ökat resursutnyttjande men även vara negativt i och med att man ianspråktar mark som initialt är olämplig för bostäder.

31 Miljöbalken och olyckor
Miljöbalken kan inte ”förbjuda” olyckor men effekter av olyckor som orsakats av mänsklig verksamhet omfattas av miljöbalken Markstabilitet, nederbördsmängder och översvämning är faktorer som skall beaktas vid lokalisering, vid val av bästa teknik och utformning En naturolycka som sådan kan inte förbjudas med stöd av miljöbalken. Däremot kan man ställa långt gående krav enligt 2 kap för att förebygga skador på människor och miljö som orsakas av naturolyckor där mänsklig aktivitet är inblandad. Som tidigare nämnts avses med miljö även egendom i miljöbalken.

32 Miljöbalkens hänsynsregler
Kunskapskravet Försiktighetsprincipen Bästa möjliga teknik Bästa plats Hushållning med resurser Produktvalsprincipen Skyldighet att avhjälpa skada Stoppregeln Alla dessa punkter, dvs hänsynsregler skall beaktas när det gäller olyckor och naturolyckor.

33 LSO och olyckor Lag om skydd mot olyckor omfattar bl.a. skyldighet för kommunen att förebygga olyckor som kan leda till räddningstjänstinsats (3 kap 1 §). Kommunen skall ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för räddningstjänst (3 kap). LSO befriar inte den enskilde från ansvar och kostnader vid olyckshändelser och för inte över ansvar och kostnader på det allmänna. Det allmänna skall hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde inte själv eller med anlitande av någon annan klarar av att bemästra en olyckssituation.

34 PBL och olyckor Planering enligt PBL och bygglovgivning är ett kommunalt ansvar (1 kap 2 §). Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet (2 kap 3 §). Bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot olyckor (2 kap 4§). Prövning av markens lämplighet för byggande görs i detaljplan eller i bygglovet (5 kap 1 §, 8 kap 12 §). Statlig överprövning av DP (12 kap 1 §) När skall marken vara lämplig för ändamålet? Hur länge skall marken vara lämplig för ändamålet?

35 Plan och bygglagen PBL Regionplan
Identifiering av riskobjekt och skyddsobjekt Riskinventering Översiktsplan Riskvärdering Grovanalyser I översiktsplaneringen finns inte behov av att man detaljerat kan ta ställning till frågor om naturolyckor. Det viktiga är att man bevakar frågan och inte förutsätter att allt går att lösa i senare skede. Detaljplanen är bindande. Markens lämplighet för bebyggelse fastställs. Här måste det finnas ett mer detaljerat beslutsunderlag för att kommunen skall kunna ta ställning till om marken är lämplig eller ej samt om man behöver vidta särskilda åtgärder för att göra den lämplig. Detaljplan Riskanalyser Säkerhetsåtgärder

36 Krav på beslutsunderlag
Det är den beslutande myndigheten eller instansen som ansvarar för att beslutsunderlaget är tillräckligt. För översiktliga kommunala beslut t.ex. Handlingsprogram enligt LSO och ÖP enligt PBL kan SRV:s karteringar användas för att identifiera och uppmärksamma risker med markstabilitet och höga vattenflöden. I dessa fall avgör kommunen vilken detaljeringsnivå som är nödvändig och för att underlaget tas fram.

37 Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner

38