Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Effektiviseringsåtgärder av den kommunala ekonomin Nordiskt möte i Akureyri, Island 27 – 31 augusti 2014 Benjamin Strandberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Effektiviseringsåtgärder av den kommunala ekonomin Nordiskt möte i Akureyri, Island 27 – 31 augusti 2014 Benjamin Strandberg."— Presentationens avskrift:

1 Effektiviseringsåtgärder av den kommunala ekonomin Nordiskt möte i Akureyri, Island 27 – 31 augusti 2014 Benjamin Strandberg

2 Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin  effektivering av verksamheten Hållbarhetsunderskottet: ca. 4,7 % av hela bruttonationalprodukten Finland i recession – orsakerna och de kommande utmaningarna är många Exportberoendet stort: traditionella industrier mycket viktiga, framförallt skogsindustrin Orsaker: Inte enbart konjunkturmässga orsaker, utan främst strukturella

3 Åtgärder för att tackla detta underskott på 4,7 % av BNP 1.Balanserandet av kommunalekonomin 1,0 % 2.Höjning av produktivitet inom off. tjänster 1,4 % 3. Förlängning av arbetskärriärer 1,4 4. Minskning av den strukturella arbetslösheten med 1 % -enhet0,3 % 5.Ekonomis potential höjs med 1 ½ % 0,6 % Sammanlagt % av BNP 4,7 %

4 Hanterandet av hållbarhetsunderskottet och kommunerna (1) Hållbarhetsundersk. 4,7 % / BKT ca. 9,5 md.e Kommunernas andel ca. 4,0 md.e Åtgärder 2014 – 2017 inkl. redan gjorda beslut: - Minskandet av uppgifter och förpliktelser ca. 1,0 md.e - Kommunernas egna åtg. beskattning o.dyl. ca. 1,0 md.e Längre tids målsättningar: - Höja prod. i den off. serviceprod % /år. Således förminskas hållbarhetsundersk. med ca. 1,4 % -enheterca. 2,8 md.e - Kommunala servicens andelca. 2,0 md.e Uppgifter + förpliktelser+ egna åtgärder+ produktivitet = 4 md.e

5 Hanterandet av hållbarhetsunderskottet och kommunerna (2) Minskandet av kommunernas uppgifter och förpliktelser (1 mrd.) Minskar arbetskraftsbehovet med För åren är pensionsbortfallet i vilket fall som helst (Källa: Keva) 2014: 2015: 2016: 2017: (Källa: Keva, vintern 2013)

6 Det strukturpolitiska programmet och den kommunala beskattningen Totalt 156 kommuner, dvs. nästan hälften, höjde sin inkomstskattesats för i år Genomsnittliga inkomstskattesatsen är nu 19,74 procent, vilket är 0,36 procentenheter högre än ifjol Huvudsakliga orsaker: den svaga ekonomiska utvecklingen och de stora nedskärningarna i statsandelarna Höjningen av inkomstskattesatserna gav kalkylmässigt kommunerna omkring 350 miljoner euro mer i skatteinkomster år

7 Höjde 0,50 %-enh. (65 kommuner) Ingen förändring (164 kommuner) Höjde 0,25 %-enh. (10 kommuner) Höjde 1,00-1,50 %-enh. (55 kommuner) Höjde 0,75 %-enh. (26 kommuner) = landskapscentrum © Kuntarajat: Tilastokeskus. Kommuner med förändrad inkomstskattesats 2014 Källa: Kommunförbundets förfrågan

8 Hanterandet av hållbarhetsunderskottet och kommunerna (3) Produktivitetsökning +0,5 % i den offentliga serviceproduktionen »Kommunerna står för dryga 65 % (ca. 2 mrd. euro) Metoder: Bl.a. utvecklandet av IKT: Finland har ett splittrat informations- och kommunikationssystem  låg produktivitet och hinder för utvecklandet av den kommunala servicen »Kommunsektorn har ett akut behov att förbättra produktiviteten genom att samordna informations- och kommunikationssystemen” Social- och hälsovårdsreformen och upphävandet av hälsovårdens mångkanaliserade finansiering

9 Metoder att öka på produktiviteten: Liberalisering av behörighetskraven: »Smidigare normuppsätting som reglerar främst personalens behörighet och dess dimensionering »Krävs uppluckring av alltför detaljerade personalnormer och snävt specialiserade behörighetskrav, som gör det svårare att organisera tjänsterna effektivt och överseendet av uppgifterna och arbetsfördelningen Övrigt: »Borttagande av överlappande funktioner »Integrering av grundläggande hälsovård och specialsjukvården »Öka patientens valfrihet »Överlappande och ”onödiga” läkarintyg…. Hanterandet av hållbarhetsunderskottet och kommunerna (4)

10 Plock ur det strukturpolitiska programmet ” En utredning på bred bas (inkluderande bl.a. parlamentarisk representation, olika finanseringsaktörer och organisationer) bereds för att ta fram olika alternativ för att avskaffa systemet med att finansieringen av social ‐ och hälsovården distribueras via flera kanaler och för att utreda den inverkan detta har på klientens ställning och rättigheter, tillgången på tjänster, förmåner, social ‐ och hälsovårdssystemet och samhällsekonomin.. ” »Även studethälsovården, rehabiliteringen, åldringsvården, arbetshälsovårdens samt läkemedlens tillängligheten skall garanteras” »Alla finansieringskanaler skall beaktas, inklusive statsandelarna (Kommunernas finansiering, FPA, arbetspensionsbolag m.fl. »Utredningen skall vara färdig fr.o.m. början av nästa år…

11 Sporrande att arbeta och undvikandet av utslagning skall prioriteras ” Den aktiverande sociala tryggheten utvecklas i syfte att förhindra marginalisering och göra det mera sporrande att arbeta. Arbetet med ett åtgärdsprogram inleddes hösten Kommunerna ges en större roll i verkställandet av den aktiverande sociala tryggheten. Offentliga serviceproduktionens produktivitet ”Förnyandet av kommunstrukturen och social- och hälsovårdsservicen och dess slutförande har en avgörande roll i hur detta mål skall nås.” Plock ur det strukturpolitiska programmet

12 »Regeringens proposition till riksdagen om ändring av kommunstrukturlagen ges våren Lagstiftningen träder i kraft sommaren Statsrådet fattar beslut om eventuella kommunsammanslagningar så att de kan träda i kraft vid ingången av 2017” »Metropolförvaltningen 1 och 2 »”Upphandlingslagstiftningen reformeras enligt de nya EU- direktiven som antogs i februari 2014 med beaktande av regeringsprogrammet så att de nya lagarna träder i kraft i april 2016” »Styrsystemet för kommunernas ekonomi Övrigt i det strukturpolitiska programmet (regeringen )

13 Nuvarande basserviceprogramförfarandet Består av tre komponenter: En del av beredningen av statsbudgeten »I praktiken är basserviceprogrammet en del av ramförfarandet och basservicebudgeten en del av den allmänna motiveringen till statsbudgeten Tvärsektoriell verksamhet »Förfarandet leds av ministergruppen för basserviceprogrammet. Gruppen har ett sekretariat som beredningsorgan. En del av samrådsförfarandet mellan staten och kommunerna »Finlands Kommunförbunds representanter är permanenta sakkunniga i ministerarbetsgruppen för basserviceprogrammet. »Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning (Kuthanek)

14 Planen för den offentliga ekonomin och programmet för kommunernas ekonomi (1) Ett nytt styrsystem för kommunernas ekonomi tas in i den nya kommunallagen »I fråga om sin långsiktighet och bindande verkan är styrsystemet jämförbart med det nuvarande ramförfarandet inom statsfinanserna Utgångspunkten är en plan för hela den offentliga ekonomin som omfattar följande sektorer: »statsfinanserna »den kommunala ekonomin »de lagstadgade arbetspensionsfonderna och övriga socialskyddsfonder

15 Planen för den offentliga ekonomin och programmet för kommunernas ekonomi (2) I planen för den offentliga ekonomin uppställs balansmålen för varje sektor beträffande dess andel av BNP »sektoriella specificerade åtgärder för att uppnå målen föreslås (skattebasen, statsandelar, avgifter, kommunernas uppgifter och skyldigheter, bättre produktivitet) »som stöd upprättas en budgetram för den kommunala ekonomin (ett högsta belopp för utgiftsökningar i den kommunala ekonomin som beror på staten) »bestämmelserna om enskilda kommuners skyldighet att täcka underskott skärps och skyldigheterna utsträcks till att omfatta också samkommunerna

16 Planen för den offentliga ekonomin och programmet för kommunernas ekonomi (3) Programmet för kommunernas ekonomi »innehåller de åtgärder som planen för den offentliga ekonomin förutsätter »samordnar kommunernas uppgifter och skyldigheter med finansieringen (skatte- och avgiftsintäkter, skattebasen, statsandelar, utveckling av produktiviteten, statliga åtgärder som gäller uppgifter och skyldigheter) »ersätter basserviceprogrammet och basservicebudgeten »är mer omfattande än basserviceprogrammet eftersom det utöver de lagstadgade uppgifterna även omfattar kommunernas övriga uppgifter

17 Finansieringsprincipen Staten måste se till att kommunernas ekonomiska resurser är tillräckliga i förhållande till de förpliktelser som stadgats till kommunerna Principen är en väsentlig del av kommunernas självstyrelse enligt grundlagen Hur finansieringsprincipen uppfylls i »nedskärningarna av statsanelarna på grund av behov att balancera den offentliga ekonomin och »i statsandelsreformen ?

18 Kommunalekonomis största utmaningar Statsandelsnedskärningarna Den åldrande befolkningen Stor obalans mellan inkomsterna och utgifterna inom kommunalekonomin…. Efterföljandet av det strukturpolitiska programmet och finansieringsprincipen avgörande!

19 Tack!


Ladda ner ppt "Effektiviseringsåtgärder av den kommunala ekonomin Nordiskt möte i Akureyri, Island 27 – 31 augusti 2014 Benjamin Strandberg."

Liknande presentationer


Google-annonser