Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?"— Presentationens avskrift:

1 Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?
IT-attacker: hot mot finans- o bank, IT-system som styr processer och produktion inom industrin och energisektorn. Elförsörjningen är helt IT-beroende och drivs av privata aktörer som måste samverka med offentliga aktörer. Infrastruktur – kommunikationer som kritisk faktor eftersom transporter är så viktiga i ett samhälle som bygger på effektiv logistik och låga kostnader för lagerhållning. Farligt gods på våra vägar: Tankbilsolyckan på E6:an är ett aktuellt exempel. På våra vägar 2009: transporter (svenskreg.), ca ton. På våra järnvägar 2008: ton. Klimatrelaterade hot och naturolyckor: stormar, höga flöden, översvämningar, ras och skred. Tio år efter översvämning i Arvika – dags igen i år. Kommuner som bygger vattennära för att locka med attraktivt boende. En åldrande befolkning: idag är 18 procent av Sveriges befolkning 65+. Fallolyckor den vanligaste olyckan och skadan människor dör i olyckor varje år i Sverige – minst hälften av dem är fallolyckor, minst 2/3 av dessa är över 65 år. Kontaminering och smittsamma sjukdomar: exempel – Östersunds dricksvatten, Pandemin

2 Vem har ansvar? Jag? Samhället!

3 Lagen om skydd mot olyckor
Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom och att inte orsaka olyckor. Lagens syfte är att det allmänna ska hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde inte själv eller med anlitande av någon annan, kan klara av en olyckssituation. (prop. Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet 2009/10) Lag om konsulära katastrofinsatser Staten ska ha en beredskap för att hjälpa svenskar utomlands vid en kris och den som får hjälp ska stå för de egna kostnaderna. (SOU 2008:23) Avsikten med LSO är att stimulera till ett bredare säkerhetsarbete. Till att sätta mål – det är upp till kommunerna att välja ambitionsnivå – bortsett från minimikravet att ange hur den förebyggande verksamheten organiseras och planeras för risker som kan föranleda räddningsinsats samt att verka för samordning av de förebyggande insatserna mot även andra olyckor än brand. LSO, Kap 2:1 § Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Kap 10: 3 § Till böter skall den dömas som: …. 4. uppsåtligen eller av oaktsamhet inte fullgör vad som åligger honom eller henne enligt 2 kap. 1 …

4 Lagen om skydd mot olyckor
Kap 2: 1 §: Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka.

5 Mål för samhällets säkerhet
Värna befolkningens liv och hälsa Värna samhällets funktionalitet Värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap för säkerhetsskull Övergripande mål för samhällets säkerhet (innefattar försvar och krisberedskap): Värna befolkningens liv och hälsa Värna samhällets funktionalitet och Värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap för säkerhetsskull

6 Mål för samhällets krisberedskap
Minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö Övergripande mål för samhällets krisberedskap: Att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor Att trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män Att hindra eller begränsa skador på egendom och miljö Prop. 2007/08:92 Stärkt krisberedskap för säkerhetsskull Regeringens proposition 2007/08:92 Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull

7 Teknisk infrastruktur Affärsverket svenska kraftnät
Elsäkerhetsverket Livsmedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Post- och telestyrelsen Statens energimyndighet Transporter Sjöfartsverket Statens energimyndighet Trafikverket Transportstyrelsen Farliga ämnen Kustbevakningen Livsmedelsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rikspolisstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens jordbruksverk Statens veterinärmedicinska anstalt Strålsäkerhetsmyndigheten Tullverket Ekonomisk säkerhet Finansinspektionen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Riksgäldskontoret Skatteverket Geografiskt områdesansvar Länsstyrelserna Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skydd, undsättning och vård Kustbevakningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Socialstyrelsen Transportstyrelsen Tullverket Ur bilaga till förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Referens: Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 8 § För att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen för de myndigheter som anges i bilagan till denna förordning bedrivas inom samverkansområden. Samverkansområdena anges i bilagan. Myndigheter omnämnda i en bilaga till förordningen har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker.     Myndigheterna ska särskilt 1. samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet, 2. samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda, 3. beakta det samarbete som sker inom Europeiska Unionen och internationella forum i frågor som rör samhällets krisberedskap, 4. beakta behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser och annan kunskapsinhämtning såsom erfarenhetsåterföring av inträffade händelser, 5. beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete, 6. beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och 7. informera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om sin övningsverksamhet för att den ska kunna samordnas med den övningsverksamhet som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap planerar. Myndigheterna ska vidare delta i den övningsverksamhet som berör deras ansvarsområde. Förordning (2008:1003). MSB:s roll under en allvarlig kris: (ur MSB:s instruktion) Myndigheten ska se till att berörda aktörer vid en kris får tillfälle att 1. samordna krishanteringsåtgärderna, 2. samordna information till allmänhet och media, 3. effektivt använda samhällets samlade resurser och internationella förstärkningsresurser, och 4. samordna stödet till centrala, regionala och lokala organ i fråga om information och lägesbilder.

8 Kommunen (inklusive kommuninvånarna) är basen i samhällets säkerhetsarbete
Sverige har ett system med hög grad av decentraliserad och delegerad krisberedskap. Ansvars- likhets- och närhetsprinciperna gäller. Geografiskt områdesansvar – gäller speciellt länsstyrelser och kommuner.

9 Hur involvera och engagera kommuninvånarna i ett brett säkerhetsarbete?
Bikupefråga till konferensdeltagarna.

10 Ansvarsprincip för alla
”Individen utgör den grund på vilken samhällets krishantering vilar” ”Den enskilde individen har en skyldighet och behöver vara förberedd för att kunna hantera sin egen situation och själv klara de omedelbara behov som kan uppstå.” ”…den enskilde, dvs såväl individen som icke offentliga aktörer, bör ha insikt om att allvarliga händelser och kriser kan uppstå och att samhället då kan behöva omprioritera sina resurser och verksamheter samt att den enskilde aktivt tar del av samhällets information och anvisningar. Detta innebär att individen för egen del måste förbereda sig därefter.” Budgetpropositionen 2010 och 2011 Ansvarsprincip – den som ansvarar för verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. ”I ansvarsprincipen, som innebär att den som bedriver verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer, ingår även att initiera och bedriva samverkan. Förmågan att samverka över sektorsgränsernabör förbättras.” Likhetsprincip - Verksamhetens organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincip - Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället Geografiskt områdesansvar – Gäller t ex länsstyrelser och kommuner Vardagens frekventa händelser och hur dessa förebyggs eller hur vi förbereder oss för att kunna hantera ligger till grund för ett robust (”tålig” funktionalitet), och resilient (snabb förmåga till återhämtning) samhälle och krisberedskap och hantering vid allvarliga händelser/kriser. Resultatmål för drickvatten, livsmedel, värme – på gång att ta fram dessa mål. Hur mycket behövs och var går gränsen för risk och sårbarhet när det gäller människans ”resiliens” generellt och för mer sårbara grupper? MSB har lämnat förslag till regeringen.

11 Individperspektivet – inom eller utom?

12 Medaktör eller skyddsobjekt?

13 Ansvarsprincip efter förmåga?
Oförmåga

14 Några strategiska knäckfrågor
Hur stort engagemang kan samhället förutsätta att den enskilde är beredd att visa? Vilka krav kan rimligen ställas på den enskilda individens kunskap och förmåga? Vad krävs av samhället för att stödja den enskildes möjligheter att öka sina kunskaper och därmed den egna förmågan?

15 …knäckfrågor, forts. Vilken samverkan behöver ske mellan de enskilda individerna och kommunen utifrån deras respektive roller? Hur kan kommunen utveckla sitt stöd till de enskilda individerna för att höja deras kunskaper och förmåga att ta ansvar för den egna säkerheten? Vilket stöd behöver kommunen från andra aktörer som t.ex. centrala och regionala myndigheter, ideella organisationer, företag?

16 Ta ett samlat grepp om kommunens säkerhetsarbete
Generell beredskap för oförutsedda hot Samverkan och samordning Offentligt – privat Nationellt – internationellt Generell beredskap för oförutsedda hot: Vi har kunnat förutse få allvarliga händelser av de som hänt: Estonia – Diskoteksbrand – Tsunami – Stormar – Översvämningar (Arvika) Libanonevakuering – Pandemin – Vulkanutbrott – Självmordsbombaren – Japans jordbävning/ tsunami/ kärnkraftkatastrof – Utöya Samverkan och samordning: TiB Information och övning Krishanteringskansli (regeringen) Lägesbildsfunktion (MSB) Krisinformation.se Samverkanskonferenser och möten (under en händelse) Offentligt – privat Många aktörer både offentliga och privata måste samverka och samordna (el, kommunikationer). Nationellt – internationellt Världen finns i Sverige, mångfald och mångkultur, pandemi, vulkanutbrott, finansiella kriser. Vi ska också kunna ta emot hjälp utifrån.

17 Viktiga verktyg för analys och planering av beredskapen
Risk- och sårbarhetsanalyser Plan för hur extraordinära händelser ska hanteras Handlingsprogram för räddningstjänsten Handlingsprogram för den olycksförebyggande verksamheten Alla kommuner och landsting är skyldiga att göra en risk- och sårbarhetsanalys en gång per år och utifrån den ta fram handlingsplaner som ska revideras vid varje ny mandatperiod. För kommuner och landsting finns skyldigheten reglerad i lagen (2006:544) om kommunernas och landstingens åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Föreskrifter finns liksom en vägledning om hur man gör.

18 Skolans roll i krisberedskapen?
Regeringsuppdrag: Förbättrad information om försvar och krisberedskap i högstadiet och gymnasiet Är skolan aktör i krisberedskapssystemet? Ska vi påverka ämnesplaner? Regeringsupdrag till MSB i samråd med Skolverket – MSB:s förslag på vägval: 1) Via styrdokument/ämnesplaner, 2) Ökad satsning, mer resurser. Effekter av skrivningar i skolans styrdokument? Ju tydligare och mer specifika skrivningar i frågor som rör samhällets och den enskildes säkerhet i skolans kurs- och ämnesplaner, desto större möjlighet att lärarna undervisar eleverna inom området och därmed når en nationell kunskapshöjande effekt bland unga. MSB:s inriktning för skolan utgörs av tre strategiska områden: att verka för att ämnesområdet ”samhällets och den enskildes säkerhet” får en tydligare koppling till skolans kurs- och ämnesplaner att utveckla och tillhandahålla utbildningsmaterial med hög kvalitet att erbjuda fortbildning inom området för lärare.

19

20

21

22 Mer information? Dinsäkerhet.se Krisinformation.se
Informationssäkerhet.se Klimatanpassning.se Säkerhetspolitik.se MSB:s youtube-kanal Skolmaterial på msb.se Dinsäkerhet.se – stärker den enskildes förmåga Krisinformation.se – aktuell samordnad myndighetsinformation vid kriser Säkerhetspolitik.se – för skolan Youtube – filmer! Skolmaterial – från förskola till gymnasium på msb.se/skola

23 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Enheten för den enskildes säkerhet Katarina Rydberg MSB.se – länk till särskild info om krisberedskapssystemet https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskapssystemet/

24

25 Nationella strategier att förhålla sig till
Strategier och planer inriktar och samordnar säkerhetsarbetet på lokal, regional och nationell nivå Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet Nationell strategi för informationssäkerhet Nationell strategi för att stärka den enskildes brandskydd Nationella handlingsplaner mot bränder i skolmiljö Säkerhetsfrämjande arbete för barn, unga och äldre Mångfald och jämställdhet inom räddningstjänsten


Ladda ner ppt "Hot och risker Hur ser då hoten och riskerna ut?"

Liknande presentationer


Google-annonser