Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tillväxt och miljö, och hur skall vi mäta välfärd.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tillväxt och miljö, och hur skall vi mäta välfärd."— Presentationens avskrift:

1 Tillväxt och miljö, och hur skall vi mäta välfärd

2 2 Ekonomisk tillväxt och miljö u Leder ekonomisk tillväxt till en försämrad miljö? u Är ekonomisk tillväxt en nödvändig förutsättning för en bra miljö? u Kan vi använda ekonomisk teori för att förstå och förklara sambandet mellan tillväxt och miljö? u Uthållig utveckling, hur vet vi?

3 3 Vad är detta? BNP CO2 SO2

4 4 Pessimist I Thomas Robert Malthus, Essay on population (1798) Befolkningen växer snabbare är produktionen av mat tid Population Food production

5 5 Pessimist II befolkning naturresurser utsläpp Rom klubben. Limits to growth, Meadows, m.fl. (1972)

6 6 Pessimisternas antaganden u Rom-klubbens (och Malthus) förutsägelser byggde bl.a. På: –En given markareal för jordbruksproduktion –En övre gräns för jordbruksproduktionen per ha –En övre gräns för det ekologiska systemet möjligheter att assimilera (ta hand om) restprodukter från konsumtion och produktion. u Svårt att inkludera tekniska framsteg i denna typ av modell –ex. tillväxt i telecomm. Och förbrukning av koppar

7 7 The Environmental Kuznets Curve (EKC) “The view that greater economic activity inevitably hurts the environment is based on too static assumptions about technology, tastes and environmental investments”. World Development Report 1992, The World Bank Emissions Income At low income levels emissions are increasing with income At high income levels emissions are decreasing with higher income

8 8 Produktionsmöjligheter Q 1 Q 2 Q 3 z 0 Q = Q 1 (z 0 ) Q = Q 2 (z 0 ) Q = Q 3 (z 0 ) Teknisk utveckling innebär att vi kan producerar mer, givet samma resursinsats. Alternativt kan vi producera samma mängd, men med mindre resursinsats

9 9 Preferenser (smak) z 0 2 * z 0 (a) (b) Konsumtion av varor (Q) ger en högre nytta (U), men i avtagande takt (andra pizzan är inte lika god som den första) Mer utsläpp ökar ”onyttan”

10 10 Consumption or environment? utsläpp, z konsumtion, Q U 1 U 2 utsläpp, z konsumtion, Q U 1 U 2 Q(z) a b U 2 > U 1 Indifferenskurvorna U 1 och U 2 visar olika kombinationer av konsumtion och utsläpp som ger samma nytta (U 2 högre än U 1 ) Punkt b är den kombination av konsumtion och utsläpp som ger högst nytta och samtidigt är uppnåelig.

11 11 Tillväxt och miljö utsläpp, z Konsumtion (inkomst) U 1 U 2 U 2 U 2 Q 1 (z) Q 2 Q 3 Q 4 Teknisk utveckling innebär att produktionsfunktionen skiftar uppåt. Vi kan konsumera mer, få en bättre miljö, eller båda. Beroende på hur preferenserna ser ut kan det innebära att vi minskar konsumtionen på bekostnad av bättre miljö. Källa: Brännlund & Kriström (1999)

12 12 EKC i verkligheten CO2 och NOx koldioxidkväveoxid

13 13 EKC i verkligheten SO2

14 14 Slutsatser u Ekonomisk tillväxt innebär inte nödvändigtvis till försämrad miljökvalitet u Beroende på hur preferenser ser ut kan teknisk utveckling leda till att miljökvaliteten förbättras u Existensen av en EKC innebär inte att miljöproblem löses med ”tillväxtpolitik”.

15 15 Vad är nationalräkenskaper och varför har vi sådana? u Ett systematiskt sätt att bokföra ett lands ekonomiska verksamhet u Fyra huvuduppgifter –Att beskriva ekonomisk aktivitet –Att ge en bild inkomstförändringar påverkar konsumtion och andra storheter i ekonomin –Att ge underlag för strukturella (makro) analyser av ekonomin –Att ge underlag för nationalbudgetar –Att ge underlag för prognoser av den ekonomiska aktiviteten

16 16 BNP som välfärdsmått Vad är BNP? BNP = Konsumtion + Bruttoinvesteringar + Export - Import (”användarsidan”) BNP = Vinster + löner (”inkomstsidan”) BNP = Förädlingsvärde (”produktionssidan”) Bruttoinvesteringar = nyinvesteringar + reinvesteringar Är BNP ett bra mått på välfärd?

17 17 BNP som välfärdsmått Brutto och nettoinvesteringar Kapitalstocken, K, i period t är lika med: Nettoinvestering, eller förändringen i kapitalstocken, är då: d = kapitalförslitning I t = Bruttoinvestering dvs., lika med bruttoinvesteringar minus kapitalförslitning Bruttoinvesteringarna är då lika med: dvs., lika med nettoinvesteringar + kapitalförslitning

18 BNP som välfärdsmått 18 Antag att Ex = Im = G = 0: BNP t = C t + I t Genom att använda uttrycket för I får vi då att: BNP kan öka trots att kapitalstocken minskar. Betyder detta att “välfärden” ökat? Beror på hur “välfärd definieras Om “välfärd” endast beror på konsumtion i period t, då innebär det ökad välfärd Om “välfärd” även beror på konsumtion i period t+1, t+2, osv. då ökar inte nödvändigtvis inte välfärden om BNP ökar. Hur kommer det sig?

19 BNP som välfärdsmått ett enkelt exempel En ekonomi med en resurs, olja. Konsumtion lika med utvinning av olja Kapitalstocken är lika med mängden olja under mark Vi har då: BNP t = C t + I t = C t - C t + C t = C t BNP i en given period är lika med oljeutvinningen. BNP mäter aktivitet i en enstaka period 19 Förändring av kapitalstock, nettoinvestering Bruttoinvestering

20 BNP som välfärdsmått Men om välfärden även beror på framtida konsumtion? Vi kan då ställa oss frågan om BNP = C är en uthållig nivå? Konsumtionsmöjligheter på lång sikt beror på nettoinvesteringar. Om vi tar ut en enhet olja idag så har vi en enhet mindre för framtida användning. Vi “sliter” på kapitalet med C i varje period. Vi får då att Nettonationalprodukten är lika med: NNP beaktar kapitalförslitning, reflekterar “välfärd” bättre 20

21 21 BNP som välfärdsmått BNP = C + bruttoinvesteringar NNP = BNP - kapitalförslitning NNP tar hänsyn till kapitalförslitning (nettoinvesteringar). NNP är därmed ett bättre välfärdsmått än BNP eftersom framtida konsumtion beaktas BNP och NNP i ”oljeekonomin” BNP = C NNP = BNP - kapitalförslitning = C - C = 0

22 22 Gröna räkenskaper Problem med BNP och NNP Hemmaarbete (ej prissatt) är inte inkluderat Inkomtfördelningen i samhället beaktas inte Värdet av fritid är inte inkluderat Konsumtion av många miljövaror och tjänster är inte inckluderade ( de som inte är prissatta, eller har ”fel” pris) Investeringar i naturkapital är inte inckluderade (endast investeringar i byggnader och maskiner är med BNP och NNP mäter inte aktivitet och välfärd på ett korrekt sätt

23 23 Gröna räkenskaper Miljöjusterade räkenskaper Från nuvarande BNP måste vi: 1. dra bort värdet av miljöskador Grön BNP = BNP – värdet av miljöskador Grön NNP = NNP - värdet av miljöskador + nettoinvesteringar i naturkapital Från nuvarande NNP måste vi: 1. dra bort värdet av miljöskador 2. Lägga till nettoinvesteringar i naturkapital

24 24 Uthållig utveckling, vad menas? I UNCED:s rapport "Our Common Future" från år 1987 (Brundtlandkommisionen) definieras "uthållig utveckling" som: "...meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs"

25 25 Uthållig utveckling, vad menas? Hållbar utveckling innebär att… 1)…välfärden, eller konsumtionen, inte minskar (Solow, 1974) 2)…den naturliga kapitalstocken inte minskar. Att ersätta (substituera) naturligt kapital med tillverkat- eller humankapital är begränsade. 3)…avkastningen från olika kapitalstockar erhålls. 4)…summa välfärd över alla generationer inte minskar (Dasgupta och Mäler, 2000, 2001) 5)…värdet av nettoförändringen av alla tillgångar minskar inte (genuint sparande) 1) Och 5) är de definitioner som ligger närmast den ursprungliga tanken (Brundlandtkommission)

26 26 Hur mäta uthållig utveckling u Miljöjusterad BNP –Beaktar inte framtida konsumtionsmöjligheter, kapitalförslitning finns inte med u Miljöjusterad NNP –Beaktar framtida konsumtionsmöjligheter, kapitalförslitningen beaktas u Genuint sparande –Värdet av nettoförändringen av alla kapitalstockar. –Ett mått som är närbesläktat med NNP.

27 Genuint sparande, Sverige (miljoner kr, 1913 års priser) 27

28 Genuint sparande % av BNP 28

29 29 Miljöjusterade räklenskaper Skogens gröna guld

30 30 Genuine Savings

31 Genuint sparande 31


Ladda ner ppt "Tillväxt och miljö, och hur skall vi mäta välfärd."

Liknande presentationer


Google-annonser