Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga"— Presentationens avskrift:

1 Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga
Thomas Lindh, Linnéuniversitetet och IF Ladda ned eller beställ rapporter från

2 Diskussionsfrågor De flesta går igenom livets alla stadier. Vad ska man då mena med rättvisa mellan generationer? Framtidens generationer är väldigt många och hur framtiden kommer att te sig om 100 år omöjligt att förutsäga. Hur ska då sådan rättvisa åstadkommas?

3 Disposition Lägesbeskrivning Sveriges åldrande
Fakta och möjligheter Demografi och ekonomi jämviktssystem Hur påverkar demografi ekonomin Demografi och framtiden Prognoser och globala perspektiv

4 ”Understanding how to adjust economic policy with respect to future demographic change will be a crucial question for policy makers in the aging industrial countries” Alvin Hansen AER 1939, presidential address at AEA.

5 Lägesbeskrivning: Sveriges åldrande
Den ekonomiska politikens anpassningmöjligheter

6 Befolkningsandel 65+ (FN WPP)
Italien Sverige Europa

7 Beroendekvoter (0-19+65+/20-64), skattningar och projektioner (FN WPP)

8 Svenska åldersgrupper (SCB) 2005 2015
Generationsväxlingen

9 Nuvarande krisen? Risk scenario Möjligheter
Upptagenhet med att hålla statsskulden låg medför minskande investeringar i ”offentlig konsumtion” och överföringar mellan generationer. Därmed försämrade framtidsutsikter för de stora ungdomskullarna. Därigenom undermineras den framtida skattebasen och utsikterna för framtida välfärd för den äldre befolkningen Möjligheter Offensiva investeringar inom offentlig sektor … …för att förbättra och expandera utbildningssektorn …för att snabba upp arbetsmarknadsinträde och familjebildande och öka rekryteringen till vård och utbildningstjänster

10 Intergenerationella överföringar
Den grundläggande hållbarhetsfrågan för varje samhälle är reproduktion Reproduktion kräver omfördelning från aktiva vuxna till beroende åldersgrupper Åldrande stör balansen i omfördelningssystemet Oavsett om familjebaserat, individualiserat (lån och sparande) eller offentligt förmedlat Därför måste politiken variera med demografin Normpolitik suboptimal

11 Vad är NTA? Konsumtion – arbetsinkomst =
netto off o priv överföringar + + kapitalinkomster - sparande Livscykelunderskott: överföringar och kapitalbaserade omfördelningar (köp och försäljningar av kapitaltillgångar, lån och utlåning, kapitalinkomster och sparande). Förmedlat genom privata eller offentliga institutioner, t ex familj, stat, landsting och kommuner, finansiella institutioner och välgörenhet.

12

13 Livscykelunderskott per capita
Källa: NTA projektet 2007 Sverige: sen självförsörjning, sent beroende Österrike tvärtom och USA sen försörjning tidigt beroende -1 -0.5 0.5 1 1.5 10 20 30 40 50 60 70 80 90+ Age Normaliserad med genomsnitttlig arbetsinkomst 30-49 Österrike (2000) Sverige (2003) USA (2003) Livscykelunderskott per capita Check this

14 Mäns bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion
Längst ner samma för schimpanshanar Kvinnors bidrag till konsumtionen och deras egen konsumtion Längst ner samma för schimpanshonor Källa: Robson & Kaplan (2003)

15 Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat
Offentliga transfereringar Ut: skatt, soc avg In: off kons o transfereringar Privata transfereringar Inom o mellan hushåll Kapitalmarknadsomfördelning Inflöden: Krediter, kapitalinkomst, arv National Transfer Accounts hemsida

16 Investeringar i framtida humankapital
Avgörande för hållbarheten i de äldres välfärd. Humankapitalets livscykel varierar mellan länder. Takten i åldrandet varierar mellan länder De ekonomiska och sociala konsekvenserna varierar också. Demografiska förändringar förändrar de ekonomiska jämvikterna. Politiska åtgärder har mycket olika tidshorisonter. Även om trenderna är gemensamma blir detaljerna avgörande för när och hur politiska åtgärder bör sättas in.

17 Tre valbara scenarion:
Öka den effektiva arbetsstyrkan Arbeta längre: bättre hälsa, snabbare utbildning Arbeta mera: öka arbetstid, minska semester Utbildning: effektivare, konkurrenskraftig arbetsmarknadsanpassning Invandring Arbetsmarknadsintegration: inslussning, utbildningsanpassning Öka barnafödandet. Familjepolitik: bättre barnomsorg, föräldraanpassat arbetsliv och utbildning 5-15 år Direkt 10-50 år 5-25 år 25-60 år

18 Ekonomiska konsekvenser av åldrandet i Sverige närmaste decenniet
Sparandet går ner Budgetbalansen försämras Inflationstrycket ökar Tillväxten stagnerar Handels- och bytesbalans försämras Ökat beroende av den globala ekonomin Regionala obalanser förvärras Ökad omfördelning nödvändig Väsentligen en följd av ökad försörjningsbörda (inte specifikt de äldre) Därmed blir den lättaste lösningen att minska födelsetalen och därigenom rädda välfärden för den nuvarande generationen av makthavare

19 Transfereringar Sverige 2003 per capita och aggregerat
Offentliga transfereringar Privata transfereringar Kapitalmarknadsomfördelning National Transfer Accounts hemsida

20 Demografin och ekonomin
Barn Vuxna Gamla Demografin och ekonomin Ett jämviktssystem

21 Varför är åldersfördelning viktigt?
Åldersfördelningen varierar kraftigt Den går att förutsäga relativt väl Förändringar i åldersfördelningen är korrelerade med ekonomiska och sociala förändringar Biologiska och ekonomiska skäl talar för att dessa korrelationer är relativt stabila över tiden Ett enkelt exempel Bostadsefterfrågan som andel av BNP Mönstret Prognosen Befolkningsförändringarna Även storleksefterfrågan

22 Två observationer De flesta makroekonomiska modeller antar en stabil demografi Den demografiska transitionen implicerar att industrialiserade ekonomier inte kommer i närheten av en stabil befolkningsfördelning detta århundrade De makrodata vi observerar är från ekonomier i demografisk ojämvikt.

23 Praktisk ekonometri Enkel OLS: Barn 0-14 Unga vuxna 15-29
Mogna vuxna Medelålders 50-64 Unga pensionärer Äldre äldre 75+

24 Demografiskt baserade makroprognoser

25 Vad åldersmodeller inte kan förklara 1
Up to the mid 70s financial savings of the consolidated public sector follows the age model fairly well but after 1975 volatility increases strongly as the public sector expands during the end of the 1970s this trend turns and as the economy overheats in the end of the 1980s a surplus accumulates. But when the economy turns down in 1990 a considerably larger deficit accumulates leading to drastic cuts in public expenditure. These variations are obviously not predicted but a result of economic policy, first a fiscal expansion of unprecedented magnitude, then devaluing the currency to correct the ensuing cost crisis and restricting public lending to domestic sources. This is successful as the economy becomes stiumulated by the devaluation after a few years, but results in overspending again with a fast correction as the tax base shrinks when the recession hits.

26 Vad åldersmodeller inte kan förklara 2
Between the beginning og the 80s and the beginning of the 90s the large deviation in the national saving rate from age predicted saving is mainly a reflection of public saving but that is no longer the case in the last five years when the current account has turned to a surplus, inflation has more or less disappeared and investment has been relatively low (since residential investment more or less disappeared in the beginning of the 90s when the household forming cohorts diminished rapidly concurrent with the general recession and the balance among retirees shifted from the young to the old.

27 Extern balanspolitik? Float 92 Credit squeeze Devaluation 82
In the current account we can trace the expansion of the government sector that took place partly by increasing foreign debt, and then the policy reversal 1982 as this policy was reversed and external balance became a priority. The overheating however generated a deterioration in the current account well before the economy went into recession and a floating exchange rate regime and a switch to internal balance goals was forced in The improved current account is very well predicted by age structure. The general impression is that Sweden should have run a current account deficit exactly during the period when policy was preoccupied with external balance goals. Impressionistically we would like to chalk up most of the deviations from age models in the variables to inappropriate policies working against the age structure. Devaluation 82

28 Investeringar In fact we see how government expansion crowds out investment by debt creation and later recovers in a bubble caused by overheating relative to what age structure could bear. Especially real estate showed signs of overinvestment in this period with very fast price increases. The radical downturn is to a very large extent associated with an almost complete cessation of residential investment.

29 Inflation Exccepting the Korea inflation we see that the deviations from the age trend in this case are less clear. The trend increase from 1965 is probably due to the fiscal expansion (that was at least partly motivated the aging population). That trend turned already around 1980 although there was an oscillation of rather large magnitude associated with the overheating and the later recession. Since November 1992 the Central Bank has had an inflation target of 2 percent which has been consistently missed from below for the last four years.

30 Tillväxt Growth rates are quite a lot more volatile than the other series but the variation is pretty much around the age predicted trend with the excception of the period where it first tends to lie above in the overheating and then sinks below in the recession.

31 Åldersprofiler för olika makroekonomiska variabler

32 Tillväxt i sysselsättning

33 Demografi och framtiden
Befolkningen bär samhällets minne

34 Prognoser Åldersstruktur speciellt i den äldre befolkningen har stor tröghet Oberoende projektioner relativt tillförlitliga Mätfel i Sverige relativt små och variationen i åldersstruktur stor Korrelationer relativt stabila Men det finns gott om skattningsproblem Lågfrekvent variation och persistens kräver långa serier

35 1998 prognos för byggnadsinvesteringar

36 Uppdaterad prognos av byggnadsinvesteringar
OBS. NRs officiella årssifror finns bara till 2008, kvartalssiffrorna skiljer sig kraftigt

37 Svensk BNP/cap tillväxt uppdatering maj 2010
Från global panelmodell 111 länder IJoF 2007 Svensk tidsseriemodell JoF 2004

38 Svensk BNP/cap tillväxt uppdatering nov 2011
111 länder IJoF 2007 Tidsseriemodell JoF 2004

39 Backcast of global model 1820-1950

40 Tre frågeställningar: Nr 1
1. Bytesbalans och sparande? Bytesbalansen (och handelsbalansen) försämras närmaste decenniet Hushållssparande ingen robust korrelation med demografin Variation i nationella sparkvoten huvudsakligen offentligt sparande

41 OECD gmsn investeringar och sparande

42 Tre frågeställningar: Nr 2
Arbetsutbud och efterfrågan, offentlig och privat. Arbetsutbudet blir generellt mer högutbildat Efterfrågeökning inom offentlig sektor beror på politiska beslut, gäller även offentligt finansierade men privat tillhandahållna varor och tjänster En yngre arbetskraft bör medföra mer churning och lägre produktivitetstillväxt Med sannolikt ökad migration och urbanisering kommer arbetsgivarnas marknadsmakt att minska Regional mismatch av behov och arbetskraft kommer att öka Den yngre arbetskraftens rörlighet ökar men den äldre arbetskraftens rörlighet minskar.

43 Offentlig sektor åldersstigen behöver nyrekrytera

44 Regionala skillnader kommer att bli stora
Kommunalt självstyre av äldrevård och skola sannolikt inte hållbart

45 Tre frågeställningar: Nr 3
Den offentliga sektorns finansiering. Ca 80 % av den offentliga budgeten utgör intergenerationella transfereringar Det går inte att belägga något entydigt samband mellan offentlig sektors storlek och den ekonomiska utvecklingen Ökade beroendekvoter innebär krav på ökad omfördelning Vi blir också mer beroende av omvärlden

46 Organisation av omfördelning
Vilket är effektivast?: Offentlig sektor och beskattning (Sverige) Skattekilar, skalfördelar och försäkring Individuell omfördelning över livscykeln och privat sparande (USA) Asymmetrisk information och osäkerhet, ökad kapitalstock Dynastisk omfördelning och obetalt hushållsarbete (Japan) Könsjämlikhet och fruktsamhet

47 Andelar i äldreöverföringar
Kapital Offentlig Familj

48 Det svenska åldrandet under förra seklet
2000 1960 1940 1980 1920 80 000 1900 60 000 40 000 20 000 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110+

49 FNs befolkningsprognos 2015 Antal 1000-tal individer i 5-årsklasser
ASIEN AFRIKA LATINAMERIKA EUROPA 50 000 NORDAMERIKA 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ Afrika Asien Europa Latinamerika Nordamerika

50

51 Bakgrundsmaterial 1 Sustainable Policies in an Ageing Europe. A human capital response. Society and the Future Research Report Series no 3, Institute for Futures Studies, 2006. The impact of ageing on innovation and productivity growth in Europe, Research Report No. 28, Vienna Institute of Demography, 2006 The Relationship Between Demographic Change and Economic Growth in the EU, Research Report No. 32, Vienna Institute of Demography, Austrian Academy of Sciences Sverige i en åldrande värld - framtidsperspektiv på den demografiska utvecklingen. Underlagsrapport 13, Globaliseringsrådet, Ministry of Education …some other research. Ladda ned eller beställ rapporter från

52 Bakgrundsmaterial 2 2009 Lindh, T and Malmberg, B: EU Economic Growth and the Age Structure of the Population. Economic Change and Restructuring, 42(3), 2009 de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Demographic Change and Economic Growth in Sweden: , Journal of Macroeconomics 31(1), March, Special Issue: Advances in Historical Macroeconomics 2008 Lindh T, B Malmberg, Demography and housing demand–What can we learn from residential construction data?, Journal of Population Economics 21(3), 2008 Lindh T, Urban Lundberg: Predicaments in the futures of aging democracies, Futures 40(3), April, 2008 de la Croix, D; Lindh, T and B Malmberg: Swedish Economic Growth and Education Since Canadian Journal of Economics 41(1), February, 2008, Malmberg, B, Lindh, T and M Halvarsson, Productivity consequences of workforce ageing - Stagnation or a Horndal effect? Population and Development Review, Supplement to vol. 34, Population Aging, Human Capital, Accumulation and Productivity Growth, 2007 Lindh T and B Malmberg, Demographically based global income forecasts up to the year International Journal of Forecasting Volume 23, Issue 4, October-December 2007, Pages Online August 2007 2005, Lindh T, B Malmberg and J Palme, Generations at War or Sustainable Social Policy in Aging Societies, Journal of Political Philosophy 13(4), 470–489. (Swedish translation: 2006, Generationskrig eller uthållig socialpolitik i åldrande samhällen? Tidskrift för politisk filosofi, 10(3), ) Ladda ned eller beställ rapporter från

53 Bakgrundsmaterial 3 2010, Dominique Anxo och Thomas Lindh. Vägen ur arbetslösheten (’the way out of unemployment) Konjunkturrådets rapport 2010: Råd till en finansminister, SNS Förlag 2009, The Future Needs for Social Investment: Sweden as a Pilot Case. In: N Morel, B Palier and J Palme (eds), What Future for Social Investment? Institute for Futures Studies Research Report 2009/2, chap 8, 2007, Lindh, Thomas and Malmberg, Bo “Age structure effects on investment, saving and trade”. Chapter 7 in: Population aging, intergenerational transfers and the macroeconomy, Robert Clark, Naohiro Ogawa and Andrew Mason (eds). Northampton, USA: Edward Elgar Publishing, Ladda ned eller beställ rapporter från

54 Bakgrundsmaterial 4 2011. Thomas Lindh: Social Investment in the Ageing Populations of Europe. Chapter 10 in Towards a social investment welfare state? Nathalie Morel, Bruno Palier and Joakim Palme (eds). Policy Press, Bristol 2011, Ronald Lee , Andrew Mason (eds), Population Aging And The Generational Economy—A Global Perspective. Edward Elgar Publishing 2011, Lindh, Thomas, Long-Horizon Growth Forecasting and Demography. Chap 21 in Hendry, David F. and Clements, Michael, Oxford Handbook of Economic Forecasting. Oxford University Press Ladda ned eller beställ rapporter från


Ladda ner ppt "Åldrande befolkning --- en fördelningsfråga"

Liknande presentationer


Google-annonser