Multiresistenta bakterier (MRB)

En presentation över ämnet: "Multiresistenta bakterier (MRB)"— Presentationens avskrift:

1 Multiresistenta bakterier (MRB)
Information på PA dagar 13 mars 2013 Kia Karlman Hygienöverläkare Norrbottens läns landsting

2 Antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård : Avancerad kirurgi Cancerbehandling Transplantationer Neonatalvård Cars, 2006

3 Multiresistenta bakterier
Det syns inte vilka patienter som är bärare Bästa skyddet är basala hygienrutiner som alltid tillämpas

4 Gula stafylokocker - staphylococcus aureus
En del av normalfloran hos friska - var tredje person bär dem i näsan - var tionde person bär dem på huden

5 Staphyloccocus aureus orsakar våra vanligaste infektioner
Sårinfektion Böld/abcess Led- och skelettinfektion

6 Methicillinresistenta Staphyloccocus aureus (MRSA)
MRSA är motståndskraftiga mot alla penicilliner, även s.k. stafylokock-penicilliner Många MRSA är resistenta också mot ett flertal andra antibiotika

7 Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus = MRSA
Kontrollodling av patient som läggs in på avd: vårdad utomlands, känt bärarskap, kontakt till annan MRSA patient Odling från: näsöppning, svalg, perineum sår/eksem, KAD, CVK, PVK, dränage I avvaktan på odlingssvar vårdas patienten i enpatientrum Medicinskt indicerade åtgärder får inte försenas Allmänfarlig sjukdom enligt SmL

8 Vårdrelaterad MRSA Äldre patienter Operationssår, trycksår, bensår
Urinkateter Infarter Multisjuka Antibiotika- behandlade

9 MRSA och personal Kontrollodling av nyanställd eller personal som återgår i tjänst efter att ha arbetat eller behandlats på sjukhus utomlands inom senaste sex mån- detta gäller även vikarier och studerande Vid smittspårning Odling från näsöppning, svalg, perineum (sår, eksem, paronykier) Personal med godkänd bisyssla kontrollodlas på arbetsgivarens bekostnad

10 Samhällsförvärvad MRSA
Unga, friska personer utan riskfaktorer Bölder och finnar Stammarna fäster lätt på huden Sprids med hud-hudkontakt, handdukar etc. Ex. i omklädningsrum, gym, brottare

11 ESBL bildande bakterier
Gramnegativa tarmbakterier ex E. coli, Klebsiella som producerar Extended Spektrum Beta Lactamases (ESBL) Nedsatt känslighet för vanliga antibiotika Ökning av ESBL bildande bakterier både i samhället och på sjukhus Bakterierna finns i tarmen hos smittade ofta utan symtom Kan orsaka UVI, sepsis, pneumoni, bukinfektioner Information om handhygien

12 ESBL Spridning sker genom kontaktsmitta , faekal-oral Riskfaktorer för smittspridning är diarre´, faeces- eller urininkontinens, dränage, stomi, kateter,sår Vårdas på enkelrum med egen toalett Diarre´fri patient täckta sår och utan läckage får vara i gemensamma utrymmen på avdelningen Inga restriktioner för personal som är bärare (ej sår eller eksem) Basala hygienrutiner tillämpas strikt

13 Vancomycinresistenta enterokocker = VRE
Enterokocker ingår i tarmfloran Sprids direkt, indirekt kontaktsmitta eller faekal-oralt via kontaminerade händer, föremål eller utrustning Orsakar UVI, sårinfektioner, sepsis ,endokardit Störst risk för svårt sjuka och immunsupprimerade patienter på IVA, neonatal, transplantation, hematolog och dialysavd Riskfaktorer: diarre´, stomi, KAD, sår, CVK, dränage eller nedsatt immunitet

14 Vårdtagare har rätt till en vård med värdighet…
Även en vårdtagare med MRSA har rätt till en vård med värdighet…

15 Multiresistenta bakterier finns
Tack för uppmärksamheten Kia Susanne

16 Multiresistenta bakterier (MRB)
Vården får inte förhindras eller fördröjas vid misstänkt eller fastställt bärarskap Liten risk för personal som följer basala hygienrutiner omfattas av SmL anmälningsplikt BD 2012: MRSA : 30 fall VRE: 1 fall ESBL: 105 fall

17 Fem smutsiga små fingrar

18 efter tvåltvätt

19 Efter handdesinfektion

20 armband

21 ringar

22 Tack för er uppmärksamhet !
Rengöring enl gällande rekommendationer Desinfektion av tagytor och ev oxiderande medel vid slutstädning efter resistenta bakterier och stora mängder blodspill 22 22