Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Vårdrelaterade infektioner Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI Eva Melander Verksamhetschef Vårdhygien Skåne.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Vårdrelaterade infektioner Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI Eva Melander Verksamhetschef Vårdhygien Skåne."— Presentationens avskrift:

1 Vårdrelaterade infektioner Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI Eva Melander Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

2 Ny förvaltning: Labmedicin Skåne Lamedicin Skåne Vårdhygien Klinisk mikrobiologi Klinisk immunologi och transfusions medicin Klinisk Kemi Klinisk patologi och cytologi Klinisk genetik

3 Hemsida Vårdhygien Skåne –www.skane.se/labmedicinwww.skane.se/labmedicin ”Vårdhygien”

4 Vad är vårdhygien? Roll: –rådgivande expertorgan för personal inom hälso- och sjukvården Mål: –begränsa förekomst och spridning av vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården Ansvariga: –Sjukvårdshuvudmannen och verksamhetscheferna har det direkta ansvaret för att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra vårdrelaterade infektioner –Personalen har ansvar att följa de riktlinjer som finns

5 Infektion som drabbar patient till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det sjukdomsalstrande ämnet tillförs i samband med vården eller härrör från patienten själv samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården Infektion som personal ådragit sig till följd av arbetet Vårdrelaterade infektioner (VRI) Definition

6 Vårdrelaterade infektioner Urinvägsinfektioner Pneumonier Postoperativa sårinfektioner Infartsrelaterade infektioner i blodbana Tarminfektioner

7 Riskfaktorer för VRI Antibiotikabehandling CVK Mekanisk ventilation KAD Kirurgiskt ingrepp Immunosupression

8 Prevalens VRI SKLs punktprevalensmätning maj och november 2008 –11% av patienter som vårdas på svenska sjukhus har en VRI Stramas punktprevalensstudie –Var tionde inneliggande patient får antibiotika mot VRI

9 Vårdrelaterade infektioner medför Ökade kostnader –Förlängd vårdtid –Ökat behov av sjukvårdsresurser –Dyrare antibiotika Ökad risk för komplikationer och död

10 Hur jobbar vi? Reaktivt arbete –Rådgivning vid upptäckt ett fall av VRI hos patient eller personal T.ex. MRSA –Rådgivning vid utbrott av VRI T.ex. Calicivirus på vårdavdelning

11 Hur jobbar vi? Proaktivt arbete –Långsiktigt förebyggande arbete Utbilda chefer, arbetsledare, vårdpersonal, vårdutbildningar Vårdhygieniska rekommendationer skapa, uppdatera, följsamhet till Rådgivning Kontroll av desinfektions- och steriliseringsmetoder Ny-, om- och tillbyggnad av vårdenheter Inköp av medicinska produkter och förbrukningsmaterial Mat, avfall, tvätt, transporter

12 Vad kan åstadkommas? VRI kan minskas med ~20-30% genom vårdhygieniska insatser –Kortare vårdtider, mindre behov av sjukvårdsresurser, antibiotika, etc –Minska kostnader –Minskad mortalitet

13 Normalflora Människa Hos vuxen 1,5 kg bakterier Specifika bakterier i olika lokaler Hud, slemhinnor och tarm Immunsystemet håller balansen med den egna normalfloran Bakterie Inkluderar både harmlösa och sjukdomsframkallande bakterier, ex streptokocker i svalg, pneumokocker i näsan Skapar hinder för sjukdomsframkallande bakterier, ex  -streptokocker som hindrar  -streptokocker Infektion Människans svaghet: immunitet, skadad barriär, bakterier i ”fel lokal” Bakteriens aggressivitet: produktion av toxiner, förmåga att undvika immunförsvaret ”Ny” kolonisation ökar risken för infektion

14 Ursprung för smitta Endogen smitta egna bakteriefloran byter miljö Barriärsbrott sårskada Sjukvårdsrelaterade KAD, respiratorvård kirurgi Exogen smitta mikroorganismer utifrån Från andra människor ÖLI Från miljön Legionärssjuka Sjukvårdsrelaterade Resistenta bakterier

15 Kontaktsmitta Direkt Kontakt mellan smittkälla och mottaglig individ Infekterat sår + skadad hud (sår, eksem) Alla sexuellt överförbara sjukdomar Indirekt Kontakt mellan individen och den mottagliga individen via något som kontaminerats med smittämnet Vårdpersonalens händer och kläder Brits, toalett och dusch, undersökningsintrument

16 Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar (calici) Stora droppar som innehåller smittämne Sprids upp till en meter Kan föras vidare via ytor, föremål eller händer

17 Luftburen smitta Inandning av mycket små partikar (damm, intorkade droppar) Kan hålla sig svävande i flera timmar Mässlingsvirus, vattkoppsvirus, tuberkelbakterier

18 Blodsmitta Överförs med infekterade kroppsvätskor, ffa blod Blodtransfusion, stick eller skärskador, instrument eller kanyler Hepatit B och C, HIV

19 Tarmsmitta / fekal-oral smitta Smittämne från tarmen hos en smittkälla når munnen hos en mottaglig individ Livsmedel, vatten, kontaktsmitta via händer

20 Medel för att förebygga smitta Basala hygienrutiner Enkelrum/Isoleringsvård Kohortvård Städning Vårdrutiner för specifika smittor –Städ-, mat-, tvätt-, avfallsrutiner, mm

21 Basala hygienrutiner Ska användas i alla omvårdnads- situationer –Handhygien alltid handdesinfektion ibland också handtvätt –Handskar –Plastförkläde/skyddsrock –Ibland stänkskydd, munskydd och skyddsglasögon/visir

22 Handdesinfektion Före och efter patientkontakt Före och efter användande av handskar Före rent arbete tex –Diskdesinfektor, läkemedel och livsmedel Efter smutsigt arbete

23 Handtvätt Handtvätt med tvål + handdesinfektion med sprit –Synlig/kännbar smuts –Känd/misstänkt tarmsmitta (calicivirus, Clostridium difficile)

24 Basala hygienrutiner Använd inte ringar armband och armbandsur. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien.

25 Basala hygienrutiner Håll naglarna korta och använd inte nagellack och artificiella naglar

26 Handdesinfektion Kritiska områden vid handdesinfektion

27 Rätt handdesinfektion Ta rikligt med handsprit 3-4 ml (två tryckningar). Gnid in spriten noggrant mellan fingrarna. Gnid in spriten noggrant på fingertoppar och naglar. Desinfektera tummarna med roterande rörelser. Avsluta med handlederna.

28 Handskar Alltid vid kontakt med blod, sekret, urin och avföring. Byte av handskar mellan rent och orent arbete på samma patient Byte av handskar mellan patienter Kasta alltid handskarna direkt efter användning

29 Handskar Handdesinfektion före och efter användande av handskar Använd inte handsken för länge! Handskar blir förorenade utanpå och sprider smitta på samma sätt som den oskyddade handen Får ej desinficeras!

30 Rätt klädsel Kort ärm nära patienten –För att kunna utföra en korrekt handdesinfektion ska all personal använda kortärmad arbetsdräkt i det patientnära arbetet –Bytas dagligen och då de blivit våta eller synligt smutsiga

31 Plastförkläde/skyddsrock Kroppskontakt med patienten eller dennes säng Kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar Risk för stänk Våta arbetsmoment Plastförklädet är patientbundet och engångs Skyddsrocken är patientbunden och ska bytas dagligen samt då den blivit smutsig eller fuktig

32 Medel för att förebygga smitta Basala hygienrutiner Enkelrum/Isoleringsvård Kohortvård Städning Vårdrutiner för specifika smittor –Städ-, mat-, tvätt-, avfallsrutiner, mm

33 Resistenta bakterier Hur hanterar vi dem i sjukvården?

34 Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? Bristande hygienrutiner Överbeläggning och hög arbetsbelastning Trängsel Asymtomatiskt bärarskap

35 Källa: Health Protection Agency. När England och Wales förlorade slaget mot MRSA:

36 Vad gynnar spridning av resistenta bakterier? –Överbeläggning och hög arbetsbelastning –Bristande hygienrutiner –Trängsel –Asymtomatiskt bärarskap –Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning

37 Hur bekämpar vi antibiotikaresistenta bakterier (MRB) i vården? Rationell antibiotikaanvändning –Minska den totala antibiotikaanvändningen –Minskad användning av resistensdrivande antibiotika (cefalosporiner och kinoloner) –Ökad användning av ”smala” preparat (penicilliner) Basala hygienrutiner i alla omvårdnadssituationer Specifika vårdrutiner vid känd MRB Vård/isolering på enkelrum med egen toalett på ordinarie vårdavdelning eller isolering på infektionskliniken

38 Placering av patienter med MRB Diskuteras alltid med vårdhygien/infektionskonsult Infektionskliniken Känd MRSA Misstänkt MRSA* + riskfaktorer för spridning ESBL + riskfaktorer för spridning VRE + riskfaktorer för spridning Övriga MRB + riskfaktorer för spridning Ordinarie vårdavdelning, eget rum med egen toalett VRE, ESBL, MRB UTAN riskfaktorer

39 Provtagning screening för MRB MRSA Näsa, svalg, perineum (pinne) ESBL Feaces/rectum (pinne) VRE Feaces/rectum (pinne) I förekommande fall även Hudlesioner, eksem, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar, KAD-urin

40 MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus aureus –Indirekt kontaktsmitta via händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast –Direkt kontaktsmitta (sår) –Kan överleva länge i miljön (veckor) Risk faktorer för spridning: icke hel hud (sår, drän, katerar) Normalflora: t.ex. hud, näsa

41 Vem ska screenas för MRSA? Patienter som läggs in för somatisk vård Patient vid polikliniska besök i primärvård och vid sjukhusanknuten öppenvård då patienten förväntas ha fortsatta vårdkontakter Gravida som under de senaste 6 månaderna vårdats inlagd på sjukhus, genomgått dialysbehandling eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige som är tidigare känd bärare av MRSA och läggs in för kroppssjukvård även om senaste proverna varit negativa för MRSA

42 Vem ska screenas för MRSA? Personal, studerande, gästarbetande, forskare inför aktivt deltagande i patientvård –som under de senaste 6 månaderna vårdats inlagd på sjukhus, genomgått dialysbehandling eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige –som under de senaste 6 månaderna arbetat eller praktiserat i vård och omsorg utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige

43 Personals tjänstgöring efter MRSA-provtagning Tjänstgöring i avvaktan på provsvar –Personal som tjänstgjort < 1 månad utomlands och har sin ordinarie tjänstgöring i Sverige –Kräver intakt hud och strikt iakttagande av basala hygienrutiner Invänta provsvar inför tjänstgöring –Personal med ordinarie tjänstgöring utomlands (om ej färskt neg provsvar från hemland kan presenteras) –Förekomst av sår, paronykier, eksem, psoriasis

44 Vad gäller då personal funnits MRSA positiv?

45 ESBL (Extended Spectrum BetaLactamase) producerande bakterier Överlever inte länge i miljön Riskfaktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter Indirekt kontaktsmitta Fekal-oral (mat, vatten) Tillhör tarmens normalflora

46 VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker) Överlever länge (veckor) i miljön Risk faktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter –Indirekt kontaktsmitta via personalens händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Tillhör tarmens normalflora

47 Framgångar skånska sjukhus Ökad handspritanvändning Ökad följsamhet till basala hygienrutiner Ändrad antibiotikaanvändning –Minskad användning av resistensdrivande antibiotika (cefalosporiner och kinoloner) –Ökad användning av ”smala” preparat (pcG) Inga stora utbrott av resistenta bakterier på sjukhus

48 Förändringar som ökar risken för spridning av resistenta bakterier i den skånska slutenvården Ökat inflöde av multiresistenta bakterier i Region Skåne. Strukturförändringar inom Region Skåne (Skånsk livskraft, Hälsoval Skåne, mm) innebär ett ökat flöde av patienter mellan olika vårdenheter och därmed ökad risk för spridning av infektioner. Besparingstider i alla förvaltningar (minskat antal vårdplatser och/eller minskad bemanning som följd?) Alltmer avancerad sjukvård bedrivs i primärvård och kommunal vård. Alltfler patienter med MRB där. Dessa patienter har ofta sjukhuskontakter vilket medför ökad risk för spridning till sjukhus.

49 Det måste gå !


Ladda ner ppt "Vårdrelaterade infektioner Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI Eva Melander Verksamhetschef Vårdhygien Skåne."

Liknande presentationer


Google-annonser