Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Allmänt om klimat. Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Allmänt om klimat. Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil."— Presentationens avskrift:

1 Allmänt om klimat

2 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil energi Utsläpp från inköpta varor

3 Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO 2 -ekv 1 kg metan = 25 kg CO 2 -ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO 2 -ekv

4 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 (NV National inventory report 2011 Sweden.) ~16 %

5 ›Klimatförändringarna är ett globalt miljöproblem – spelar ingen roll var utsläppen sker ›Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården – Hela livscykeln viktig  ”Livscykeltänk”  Uttrycker ofta klimatpåverkan per ”nyttighet”, t ex per kg produkt  Pratar om ”utsläpp per kg produkt” och inte om ”har gått åt X kg CO2-ekv” eller ”innehåller X kg CO2-ekv”

6 Varför så olika växthusgasutsläpp mellan olika köttslag? Vad ger klimatutsläpp? Metan från idisslandet! Odling av foder?! Odling av foder! Gödseln från djuren Produkter 1 kalv/ko/år Kött + ev mjölk smågrisar/sugga och år. 200 ägg/höna ÖvrigtKan bevara naturbetesmarker, men idag mycket annat foder Effektiva foderomvandlare, men äter det vi kan äta

7 Svensk produktion av kött, mjölk och ägg - produktionsnivå och växthusgasutsläpp

8 Svensk konsumtion av kött, mjölk och ägg - konsumtionsnivå och växthusgasutsläpp

9 Växthusgasutsläpp från svensk produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg SIK-rapport nr 793 och 794

10 Växtodlingens klimatpåverkan

11 Vad ingår ? CO 2, N 2 O, CH 4 NO 3 -, NH 3 N2ON2ON2ON2OCO 2 Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster Växtodling

12 Mellansvensk växtodlingsgård

13 Växtodlingsgård

14 Sydsvensk växtodlingsgård

15

16 Växtodlingsgården - utsläpp per hektar Kvävet centralt: Produktion av NPK N 2 O från kvävets omsättning i mark

17 Växtodlingsgården - utsläpp per kg gröda Avkastningen central: + Fördela utsläppen på många ton Årsvariationer?

18 Lustgas bildas från kväve Ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - N2N2 N2ON2O NON2ON2O Nitrifikation Denitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur

19 Kol i mark + Tillförsel av organiskt material: skörderester, gödsel – Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) ›Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning ›Mulljordar speciella + Vall, stallgödsel, naturbetesmark - Ettåriga grödor, mkt jordbearbetning och bortförsel halm etc.

20 Kolkällan har betydelse Ramförsöken Ultuna. Totalt 67 ton kol under 35 år. (Motsvarar 8 ton ts nötfast/ha vart annat år.)

21 Vikten av att spara kväve * * Yaras garanti klimatavtryck

22 Vikten av att spara kväve * * Yaras garanti klimatavtryck

23 Mjölk och nötköttsproduktionens klimatpåverkan

24 CO 2, N 2 O, CH 4 N2ON2O NH 3 Djurhållning, stallgödsel CH 4 NO 3 -, NH 3 Växtodling N2ON2ON2ON2OCO 2 Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster Vad ingår?

25 Mjölkgård

26

27 Nötgård (kött)

28

29 Utsläpp från produktion av olika fodermedel - vad påverkar utsläppen? ›Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill ›Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp ›Energi och transporter (generellt mindre del) ›Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja) ›Kol i mark (effekten osäker) ›ILUC (indirect land use change)

30 Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

31 Metan från idisslare Kolhydratomsättning hos idisslare (Björnhag m fl, 1989, teckning av Marie Stockman) CO H  CH H 2 O Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bilas. Väteöverskott  metan

32 Metan från idisslare Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av: ›Djurets energibehov ›Fodrets smältbarhet och sammansättning ›Utfodringsnivå, överutfodring?

33 Metan från djurens fodersmältning Djurslag(kg metan/ djur och år) (ton CO 2 -ekv/ djur och år) Mjölkko ,5 Am-/diko ,2-2,5 Övrigt nötca 501,3 Får80,2 Häst10-200,3-0,6 Gris1,50,04 Jämförelse: mil med bensinbil  ca 2 ton CO 2 -ekv 3 kg N 2 O-N/ha  1,4 ton CO 2 -ekv Inlagring 1 ton C  3,7 ton CO 2 -ekv

34 Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko innebär: Mer metan från fodersmältningen per ko, men mindre per ton ECM Mer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt ”fotavtryck” ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot Totalt: Lägre(?) utsläpp per kg mjölk

35 Förslag på åtgärder för klimatsmartare utfodring ›Planera för bästa möjliga näringsvärde i det egenproducerade grovfodret ›Analysera alla partier av ditt grovfoder-dels för att kunna välja rätt kraftfoder-dels för att utvärdera din grovfoderodling ›Beräkna foderstater vid varje byte av foder

36 Grisproduktionens klimatpåverkan

37 CO 2, N 2 O, CH 4 N2ON2O NH 3 Djurhållning, stallgödsel CH 4 NO 3 -, NH 3 Växtodling N2ON2ON2ON2OCO 2 Försålda varor Insatsvaror och inköpta tjänster Vad ingår?

38 Grisgård

39 Metan från djurens fodersmältning Djurslag(kg metan/ djur och år) (ton CO 2 -ekv/ djur och år) Mjölkko ,5 Am-/diko ,2-2,5 Övrigt nötca 501,3 Får80,2 Häst10-200,3-0,6 Gris1,50,04 Jämförelse: mil med bensinbil  ca 2 ton CO 2 -ekv 3 kg N 2 O-N/ha  1,4 ton CO 2 -ekv Inlagring 1 ton C  3,7 ton CO 2 -ekv

40 Utsläpp från produktion av olika fodermedel - vad påverkar utsläppen? ›Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill ›Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp ›Energi och transporter (generellt mindre del) ›Energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och transport (t ex soja) ›Kol i mark (effekten osäker) ›ILUC (indirect land use change)

41 Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland)

42 Åtgärder för minskad klimatpåverkan I.Förbättrad produktivitet och effektivitet  Resurseffektiv, hög och jämn produktion.  Litet spill  Fokusera på KVÄVE, energi och foder. Foder Stallgödsel Foder Stallgödsel

43 I. Förbättrad produktivitet och effektivitet  Resurseffektiv, hög och jämn produktion.  Litet spill  Fokusera på KVÄVE, energi och foder. II. Byte av insatsvaror och teknik  Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N- gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja  Mer energieffektiv teknik  Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt, reducerad jordbearbetning III. Genomgripande ”systemändringar”  Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein  Produktion av bioenergi Åtgärder för minskad klimatpåverkan

44 Växthusgaser från gödsellager

45 Metan: Bildas i syrefri miljö -Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) -Temperatur (+hög temp) -Lagringstid Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner -Tillgång till kväve och kol -Temperatur (hög temp gynnsamt) -Lagringstid Ammoniak  indirekta lustgasemissioner  Flytgödsel ger mer metan  Fastgödsel ger mer lustgas  Djupströ ger metan och lustgas

46 Metanavgången från gödsellager är en funktion av: ›Mängd organiskt material ›Total mängd/hela volymen ›Maximal metanproduktionspotential, B o ›Beror av djurslag och foderstater, högre för gris än nöt ›Methane conversion factor (- hur mycket av B o uppnås?) ›Lagringssystem: (syretillgång) svämtäcke ger mindre CH 4 ›Temperatur: låg temperatur ger mindre CH 4

47 Lustgasavgång från flytgödsel ›Lagret: Bildas i ytan/i svämtäcke. Normalt mycket liten avgång från flytgödsel. ›Spridning: Mycket fukt/lite syre kan gynna lustgasavgången. ›Ammoniakförluster ger lustgas indirekt  Myllning ger mycket liten NH 3 -förlust, men ev mer N 2 O.

48 ›I stort samma råd som tidigare, lite annan ”viktning” ›Kvävet centralt ›Energi enkelt att prata om Genom klimatglasögonen

49 ›LCA ger information om en produkts miljöpåverkan. LCA är ingen innehållsdeklaration


Ladda ner ppt "Allmänt om klimat. Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Metan från djurhållningen Lustgas från kväve Kol i mark Koldioxid från fossil."

Liknande presentationer


Google-annonser