Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara

En presentation över ämnet: "Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara"— Presentationens avskrift:

1 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Ammoniakavgång Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara

2 Växtnäringsförluster

3 Varför ska vi minska växtnäringsförlusterna?
Ekonomi Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

4 Kväve – ett svårfångat ämne
”Försvinner” i form av: NH3 (ammoniak) NO3- (nitrat) NOx (kväveoxider) N2O (lustgas) N2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

5 2NH3 + H2SO4  (NH4)2SO4 Ammoniak bidrar till försurning och över-gödning H+ NH4+ NH4+ +2O2  NO3- + H2O + 2H+

6 Långdistanstransport
(725) Långdistanstransport Deposition, 250 kg N eller S m-1 y-1 NHx 200 NOx SOx NHx halvering var 390 km 150 100 50 Avstånd från källan, km 500 1000 1500

7 Emission Deposition Deposition kt/år från egna Totalt källor Sverige
SO -S 66 25 230 38% 20% 61% 2 NO -N 78 16 129 x NH -N 40 25 68 3 Europa SO 2 -S 16525 6555 12426 40% NO x -N 4951 994 3442 20% NH 3 4885 2670 4779 55%

8 Kvävedeposition till mark

9 Ammoniakavgången i siffror
Totalt ton i Sverige 2007 Jordbruket står för nästan 88 % ( ton) Djurhållningen svarar för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jord-bruket Mellan 1995 och 2007 minskade ammoniak-avgången från jordbruket med 22 % (övriga sektorer ökade med 12 %)

10 Det innebär att… Sveriges bönder förlorar kväve för 222 Mkr per år (räknat på kvävepriset 7,20 kr/kg) På gårdsnivå: 10 kr per ton stallgödsel 250 kr per ha stallgödslad åkermark

11 Vad kan vi göra åt det? Faktorer som påverkar förlusterna
Åtgärder i olika led: Utfodring Stall Lagring Spridning 7 tips för minskad ammoniakavgång

12 Faktorer som påverkar ammoniakavgången
Temperatur Luftväxling Gödselytans storlek Gödselns egenskaper, t.ex. pH, kol-/kväve-kvot och innehåll av ammoniumkväve Koncentrationen av ammoniak i luften närmast gödselytan

13 Ammoniakavgång, olika hanteringssystem

14 Strömedel – vatten- och ammoniakbindande förmåga

15 Effektiv urinavskiljning

16 Täckning av flytgödsel- och urinbehållare
Tak betonglock trä-/plåttak spänntak (”cirkustält”) av plastduk Flytande täckning flytande plastduk sexkantiga plastelement (Hexa-cover) lättklinkerkulor (Leca) torv halm rapsolja svämtäcke

17 Täckningsalternativ för flytgödsel- och urinbehållare

18 Spänntak på betongbehållare

19 Flytande plastduk

20 Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3
Nötflytgödsel Nöturin Spänntak (15 år) Sparat kväve 6 003 14 454 Minskad spridningskostnad 4 400 Summa besparing, kr/år 10 403 18 854 Investeringsutrymme, kr Flytande plastduk (10 år) 5 688 13 689 Ökad spridningskostnad -1 100 4 588 12 589 34 000 93 000 (N-pris 9 kr/kg, ränta 6 %, spridningskostnad 22 kr/m3)

21 Åtgärder för att minska ammoniakavgången vid spridning

22 Ytmyllning, 2 V-ställda skivor

23 7 tips för minskad ammoniakavgång
Anpassa fodret till djurens behov Vid ny- till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödselsystem Rensa urindräneringen regelbundet Sänk temperaturen i stallet Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djupströsystem Täck urinbehållaren Mylla eller bruka ned all gödsel snabbt där så är möjligt