Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Om Cofoten. Om beräkningsverktyget i Klimatkollen Cofoten Förenklat ”Carbon footprint” på gårdsnivå (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Om Cofoten. Om beräkningsverktyget i Klimatkollen Cofoten Förenklat ”Carbon footprint” på gårdsnivå (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse."— Presentationens avskrift:

1 Om Cofoten

2 Om beräkningsverktyget i Klimatkollen Cofoten Förenklat ”Carbon footprint” på gårdsnivå (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse Ännu inget om åtgärder Beräkningarna bygger på schabloner Verktyget utvecklas även framöver Stank in Mind ärunder ombyggnad webkurs igen till hösten

3 Uppgifter från STANK till Cofoten Cofoten = Ny knapp Relevanta knappar för Cofoten Produkter IN & UT: mängd produkter Areal åker & naturbete Djuren: antal, speciella data, bete Stallgödsel: slag, lagring, spridning Grödor: areal, skörd (ev utlakningsberäkn.)

4 Tillägg som görs i Cofoten (I) Produkter IN Lägg till energi! = diesel, olja, el, biobränslen och inköpta tjänster Kontrollera ev varningar Produkter UT Användning av egen bioenergi Djurhållning Nötkreatur: Vikter, grovfoderandel

5 Tillägg som görs i Cofoten (II) Spridningstekni k Importerad gödsel: N och spridnings- förluster Utlakning Revidera eventuellt utlakningssiffr an Markkol (Kan läggas till) Odling Liggtid för vall

6

7 Tolka resultatet av klimatkollen- beräkning

8 Vad påverkar utsläppen?

9 Produktion insatsvaror – Energi, gödsel, foder, livdjur Mängd, klimatavtryck per enhet Användning energi Mängd, användningsområde Lustgas från mark Direkt avgång från markyta till atmosfär : Tillfört N, areal mulljord och N i skörderest Indirekt avgång: Ammoniak- och nitrat som omvandlas till lustgas efter förlust till vatten och luft Kol i mark Egna värden, areal mulljordar, typ av grödor (i verkligheten är variationen jättestor mellan olika typer av mulljordar Metan från djurens fodersmältning Nötkreatur: Vikt och tillväxt/mjölkavkastning  energibehov. Energibehov + foderkvalitet  metanavgång Övriga djur: Schabloner Stallgödselhantering Lustgas: från kväve och NH3-förluster, beräknas i Stank Metan: från organiskt material, från Stank

10 Är resultatet bra eller dåligt? 1. Är fördelningen mellan utsläppsposterna ”normal” för driftsinriktningen? (Om nej: Har jag gjort nåt fel i beräkningarna…)

11 80 mjölkkor (9,5 ton ECM) + rekrytering. 80 ha vall + egen spannmål, 15 ha naturbete. Levererar: 760 ton ECM, 25 ton nöt (slakt + liv) Totalt: 773 ton CO 2 e ”Fördelningen var OK, och sen då?”

12 1Räkna ”bottom-up”: Utifrån tidigare erfarenheter om typiska utsläpp t ex per ha och DE. Marias ”känsla”: 1 ha åker ca 1,5-3 ton CO 2 e. 1 diko ca 2,5 ton CO 2 e, 1 mjölkko ca 10 ton CO 2 e. OBS! I djursiffrorna ingår allt foder!! 2Räkna baklänges: Hur stora hade utsläppen varit om samma mängd produkter producerats någon annanstans? Exempel: Enligt tidigare LCA: 1 kg ECM ≈ 1 kg CO 2 e 1 kg nöt (levande) ≈ 5-7 kg CO 2 e Här 760 ton ECM (≈ 760 ton CO 2 e) och 25 ton nöt (≈ 150 ton CO 2 e). = 900 ton CO 2 e  Verkar ligga bra till! Två enklare alternativ för att se vad som är rimligt:

13 (Fliken Miljö, energi och klimat) SIK-rapporter! (bibliotek/rapporter, välj kategorin ”miljö”) För mjölkgårdar finns statistik från drygt 90 Greppagårdar som gjort Klimatkollen sammanställt Var kan man hitta data? Glöm inte ta hjälp av rådgivningsexpert

14 3.Att beräkna klimatavtryck per kg produkt – men det funkar bara i vissa fall!! I dessa fall kan ni räkna själva: Levererar ENBART djur: Totalt ton CO 2 e/(total vikt i ton kött (liv och slakt)). Kom ihåg belastning för ev. inköpta djur! Levererar ENBART mjölk och nötkött - Allokera mellan levererad mjölk och kött enligt: AF = 1 – 5,771*kg kött (levande vikt)/kg mjölk Där AF anger hur stor andel av de totala utsläppen som ska läggas på mjölken För ren VO-gård måste insatsvaror och utsläpp fördelas mellan grödorna! Ett tredje sätt

15 Viktiga nyckeltal för att styra rätt: Växtodling kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg N mineralgödsel respektive kg N organisk gödsel ) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) – speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet) Vilka nyckeltal kan visa om gården ligger bra till?

16 Att tänka på när man… jämför resultatet från klimatkollen med tidigare livscykelanalyser Ingår hela produktionskedjan i dina beräkningar (t ex inköpta djur)? Har du fått med allt?! (inköpta tjänster, rätt skördenivå) Mulljordar – sällan med i LCA Ev. skillnader i fördelning av utsläpp i växtodlingen (lustgas från mark, insatsvaror) Hur fördelas utsläppen mellan produkterna ut från gården?!

17 ”Om resultatet är osannolikt bra är beräkningarna sannolikt inte så bra…” Har du fått med allt på gården? Diesel, el, olja, inköpta tjänster All areal, även naturbete Har du med hela kedjan? Är indata korrekta? för mkt för lite kan bero på t ex överlagring gödsel, foder Är skördedata rimliga? Föder upp ungnöt, säljer gröda på rot ( Är resultatet alldeles för dåligt, kolla då: Mulljordarna (ska inte vara med i inrapporterad beräkning men anges i allmän beskrivning Skördenivån (TON per HEKTAR)- Djurantal = antal (fyllda) platser!!

18 Att tänka på när man… ” testkör” modellen och justerar… … ålder på djur OBS! justera även antalet djur, sålda djur, foderbehov etc.! … skördenivå: påverkar bara mängd N i skörderester  N 2 O från mark  OBS! Justera allt som behöver justeras  Effekten av alla åtgärder går inte beräkna i modellen STANK och Cofoten kan inte tänka åt dig. Du måste ta ansvar för helheten själv om du ändrar en variabel.


Ladda ner ppt "Om Cofoten. Om beräkningsverktyget i Klimatkollen Cofoten Förenklat ”Carbon footprint” på gårdsnivå (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått, vad har betydelse."

Liknande presentationer


Google-annonser