Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber."— Presentationens avskrift:

1 Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber

2 Innehåll i dagens presentation ›Vad förväntas av mig som klimatrådgivare ›- av länsstyrelsen/jordbruksverket ›- av lantbrukaren ›Att genomföra gårdsbesöket – Systemgränser, funktionell enhet datainsamling, redovisning ›Några tips om ›-energianvändning ›Användning/inköp av konstgödsel och andra insatsvaror ›Att förhålla sig till gårdens mulljordar/kolinlagring ›Att förhålla sig till resultatet. Hur vet jag om det är rimligt? ›Mycket kort om andra verksamheter.

3 Förväntningar från lst/SJV › Glöm ej att läsa KRAV och rek (finns på › Även om det är bra att hitta sitt eget upplägg så finns vissa ramar att hålla sig inom. Följande underlag arbetar man med: ›• Växtnäringsbalans (högst tre år gammal). ›• Gårdens rådgivningsplan och svar på klimatfrågor från startbesöket ›• Produkter in och ut från gården vilka har använts/producerats under året ›• Info om inhyrda maskintjänster och/eller egen entreprenadverksamhet ›• Areal mineraljord respektive mulljord ›• Årets grödfördelning, arealer och normalskörd ›Om djur finns på gården: ›• Gödslingsplan, tillförsel av stallgödsel och spridningsteknik ›• Djurantal med fördelning på djurslag, stallgödselsystem och stallperiod ›• Djurdata (exempelvis antal djurplatser, mjölkavkastning, produktionsomgångar, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning etc.)

4 Förberedelse inför GB ›Vad förväntas av mig som klimatrådgivare av lantbrukaren (mina egna erfarenheter från klimatkollen)? Vad vill lantbrukaren veta?: ›Är vi lantbrukare verkligen klimatbovar?? ›Vad är det egentligen för klimatpåverkan från ett lantbruk? ›Hur ligger min produktion till i förhållande till andra gårdar i Sverige? ›Hur ligger svenskt lantbruk till i jämförelse med andra länders lantbruk? ›Vad är egentligen klimatvänligt lantbruk? ›Vad kan jag göra för att bli (ännu?) bättre?

5 Gårdsbesöket (GB) ›Vi träffas på gården och eventuellt med mycket tur så har lantbrukaren förberett sig! Ibland har jag uppgifterna innan besöket och då matar jag in i cofoten i förväg. Ibland så matar vi in tillsammans under besöket. ›På gården: definiera systemgränser! Vad ska vara med och inte? ›Mellan gårdsgrindarna, vad innebär det? Produktion av insatsvarorna ska ändå vara med. Utelämna de allra minsta sakerna och motivera varför. ›Här handlar det om de stora momenten/källorna till utsläpp. Definiera vad som menas med kg/ton CO2-e. Klargör att vi räknar per producerad enhet och varför.

6 Gårdsbesöket, forts ›EX: Växtodlingsgård med 100 hektar egen växtodling, viss maskinstationsverksamhet, vissa inlejda tjänster: ›1 Gör växtnäringsbalans, gödslingsplan och utlakningsberäkning i STANK/Cofoten. Detta brukar inte vålla några problem. Se redan här om resultatet av växtnäringsbalansen är rimligt. Titta på jämförelsevärden. OBS! Detta är förstås skönt att ha gjort i förväg! ›Om överskottet är mycket större än vanligt, fundera på varför. Mycket extra kväve kan bero på: ›1 Bonden ligger högt i N-givor. Många orsaker finns till det. ›2 Jag har matat in fel uppgifter. Ibland händer att säckar med gödning står kvar över vintern vilka ska belasta nästa år. ›3 Katastrof-år dvs normala givor gödning men dålig skörd  tillfälligt dåligt resultat. Överväg då att räkna på ”normalår”.

7 Gårdsbesöket, forts › ›När STANK är ifyllt är det dags att gå över till Cofoten ›När växtnäringsbalansen mm är gjorda går jag över till Cofoten och matar in resten. Används klimatcertifierad gödning (ex Yara)  korrigera utsläppsvärdena i cofoten med hjälp av räknesnurran manuellt. I exemplet nedan har jag lagt in NPK ›Räknesnurran finns på

8 Insatsvaror forts ›Mata in ev inköpt stallgödsel (räknas som restprodukt till djurhållningen och utsläpp ska ej belasta gården). Här kan man dock ta med transporten av gödseln. Det är tunga transporter, och det kan vara intressant och se vilka utsläpp som blir. Det går att mata in under energiinsats, antalet ton gödsel samt transportsträcka. Växtnäringen är ju heller inte så koncentrerad som konstgödsel. Mycket transport per kg NPK! ›Om gården, som i exemplet, endast har växtodling och inga djur  N-tot samt NH4- N måste läggas in manuellt för biogödseln/stallgödseln.

9 Energiinsats ›Mata in energiinsats: Här får man tänka till i och med att tjänster både köps och säljs. En intensiv VO-gård på 100 hektar skulle man kunna hamna på ca 15 M3 diesel + ex 4 m3 till torken. Dock så får man resonera med lantbrukaren. En del har god koll på hur mycket diesel som används vid körningar ute och man kan enkelt räkna bort den delen. När det gäller inköpta tjänster ex plöjning kan man gå på schablon och bolla med lantbrukaren. ›När det gäller el – glöm ej att räkna bort hushållsel. ›Detta är förstås en stor felkälla. Tycker man att man hinner kan man använda underformuläret i cofoten och lägga in maskin för maskin. Alternativt kan man göra en känslighetsanalys, dvs vad blir slutresultatet av klimatberäkningen om jag har räknat fel på 1, 2 eller 3 m3 diesel. ›Inspirera till att: Skaffa bättre koll, gå kurs i sparsam körning osv! Finns även djur på gården kan man gärna inspirera lantbrukaren att ta hjälp med Energikollen i Greppa Näringen (delfinansieras av lantbrukaren med 1000 kr + moms). ›

10 Mer om diesel På Greppas.nu/adm finns info om schabloner för dieselanvändning vid olika moment. Info där är uppgifter från JTI och bioenergiportalen. Hur mycket diesel som går åt beror i verkligheten på ett flertal olika faktorer såsom lerhalt, arrondering, lutning mm mm.

11 Mulljorden –varför så svår i klimatberäkningen? ›Varför är detta så knepigt? Osäkert hur mycket klimatgaser som de ”släpper ut” och om det hjälper att sluta bruka dem. Hur stor del av arealen som är mulljord är osäkert i många fall. Hur hög mullhalten verkligen är brukar också vara osäkert! ›Jag brukar först göra hela beräkningen med 0 hektar mulljord. Detta är intressant då jag först vill resonera med lantbrukaren hur produktionen fungerar. Andelen mulljord är ju svårt att göra något åt. Det är viktigt att få fram ett resultat som går att jämföra med andra gårdar. Är andelen mulljord stor så går det aldrig att få fram ett resultat som är i närheten av schablonen. ›Sen lägger vi in vad lantbrukaren tror att arealen mulljord är. Redan 5 hektar av 100 ger stort utslag! Rekommendationen brukar bli att där det är ekonomiskt intressant och praktiskt möjligt – odla en extremt högavkastande gröda (ex energigröda) och sprid utsläppen på många kg ts! ›OBS! Vid vallodlingar kan det vara aktuellt att lägga in en kolinlagring!

12 Hur ser resultatet ut från vår VO-gård

13 Resultat ›Har lantbrukaren få grödor, ex ”bara” spannmål går ju lätt att jämföra med schablon, ex 0,40 kg CO2e per kg spm ›Vid många grödor, ex odling av vallfröer, oljeväxter osv krävs egentligen mer ansträngning än h för att fördela mellan grödorna ›Vid något tillfälle har jag gjort cofoten-beräkningen också separat för deras höstvete. Har bonden ex 50 hektar vete kan man genom att använda schabloner för diesel och torkning, arbetsmoment samt reella värden på gödslingar få fram en ungefärlig siffra dvs utsläpp av koldioxidekvivalenter i kg per kg höstvete. Detta är uppskattat! ›Rimliga resultat finns på under rådgivningsmoduler och klimatkollen (Lathund för klimatavtryck av insatsvaror). Där står följande:www.greppa.nu/adm ›0,4 kg CO2e/kg spannmål, 0,8 kg CO2e/kg raps, 0,25 kg CO2e/kg åkerböna/ärt och 0,07 kg CO2e/kg potatis. ›

14 Tillvägagångssätt vid andra driftsinriktningar ›Tillvägagångssättet är i stort sett detsamma om gården har ex gris eller fjäderfä på gården. Då tillkommer förstås djurberäkningar med antal platser, digivningsperiod, avvänjning osv. ›Få specialister finns på ex gris! Här är det extra viktigt att vara ödmjuk inför lantbrukarens kompetens. Vi gör i regel mer jobb ihop då det är många speciella data som ska in i beräkningen. ›Jämförelsevärden finns på greppa.se/adm (Cederberg, 2005): ›Gris: 3,4 kg CO 2 -e /per kg kött (slaktvikt), kyckling 1,9 kg CO 2 -e per kg kött (slaktvikt), ägg 1,3 kg CO 2 -e per kg ägg.


Ladda ner ppt "Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber."

Liknande presentationer


Google-annonser