Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkomna till Byggrådet! 2012-08-29. Dagordning Ämne Välkomna! Föregående protokoll och dagordning Martin A Storm, Nikolaj Tolstoy, Madeleine Hjortsberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkomna till Byggrådet! 2012-08-29. Dagordning Ämne Välkomna! Föregående protokoll och dagordning Martin A Storm, Nikolaj Tolstoy, Madeleine Hjortsberg."— Presentationens avskrift:

1 Välkomna till Byggrådet!

2 Dagordning Ämne Välkomna! Föregående protokoll och dagordning Martin A Storm, Nikolaj Tolstoy, Madeleine Hjortsberg Nytt från Boverket – Boverkets omorganisation, hissföreskrifter, EKS, certifierade sakkunniga, VÄS, standarder i BBR, uppföljning av byggregler 2012, Cost Optimal-uppdraget, kontrollansvarig Medarbetare från Boverket Energideklarationer Paul Silfwerberg LUNCH Länsstyrelsen Sjörök kl Byggproduktförordningen och information om CE-märkning Hans-Olof Karlsson Hjorth nyPBL på rätt sätt Nikolaj Tolstoy BBR-revideringen 2013 Ingrid Hernsell och Cathrine Engström Övrigt Nytt datum och avslutning Sida 2

3 H Annika Wessel Byggrådet , Karlskrona

4 Varför revidering av hissreglerna nu? Sida 4 förslag 2012 Behov av klargörande när kan ekonomiska konsekvenser beaktas beträffande följdåtgärder räddningsutrymmet – förbättringskrav möjlighet till användning av hiss under åtgärdsperiod

5 Förslag Motordrivna anordningens förutsättningar får beaktas för ev mindre avsteg pga ekonomiska konsekvenser 2 kap 2§ Räddningsutrymme – OK om motsvarar arbetsmiljöregler 1973 eller senare Följdåtgärder pga huvudåtgärd inom om 3 mån(nu: allt samtidigt) 2 kap 1 § Sida 5 förslag 2012

6 Kort remisstid Vi vill ha svar senast 7 sep 2012! Sida 6

7 Boverkets allmänna råd om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga - VÄS Sir VÄS ur Robin Hood

8 Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Ytterligare åtgärder kräver anmälan… Allmänna rådet är uppbyggt så att fler ämnesområden kan kompletteras VÄS är inte enbart för brand Tidsplan Remiss  15/ Publicering  1/1 2013

9 Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid 3.en installation eller väsentlig ändring av en /…/ eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader 5.en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden Ur PBF (2011:338) 6 kap. 5§

10 Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Eldstäder Syftet Kommunerna har i högre utsträckning frågat Höga sanktionsavgifter Anmälan Startbesked Slutbesked

11 Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Eldstad och rökkanal Väsentlig ändring avser åtgärder som kan leda till ökad risk för brand Ändrade eldningsförhållanden och rökgastemperaturer Avsevärt förändrade utsläppsförhållanden till omgivningen I övrigt förändrar eldstadens funktion och användningssätt Förslag till allmänt råd

12 Allmänt råd Väsentlig ändring, VÄS Eldstad och rökkanal Exempel på väsentlig ändring Nyinstallation av eldstad mm Insättning av kassett Byte av bränsleslag, exv från ved till pellets Exempel på åtgärder som inte är anmälningspliktiga Glidgjutning av skorsten Byte till likvärdig kamin som ej kräver murningsarbete Byte av eldstadsplan Förslag till allmänt råd

13 Uppdrag från departementet om standarder

14 3 stycken uppdrag om standarder 1.Föreslå hur standarder inom byggområdet kan tillhandahållas till ett lägre pris än i dagsläget 2.Tilläggsuppdrag dels om vi har en förteckning till de standarder, inklusive stödstandarder, som vi hänvisar till i BBR och EKS dels hur många standarder ett mindre byggföretag respektive en mindre konsult inom konstruktion egentligen behöver för att kunna klara av sitt arbete 3.Uppskatta vad det skulle kosta att översätta de eurokoder som ännu inte översatts till svenska, och tidplan för detta

15 1. Lägre pris Villkorad finansiering Villkorat grundbidrag villkora de medel som SIS får direkt via utrikesdepartementet Staten står för översättningen till svenska tillhandahållas till självkostnadspris Medlemskap och engagemang Medlemskap ger rabatt medlem i SIS och i en kommitté får rabatt på standarder motiverar också ett ökat deltagande i standardiseringsarbetet vilket kan bidra till att fler delar på finansiering av kanslifunktionen samtidigt som fler får möjlighet att påverka resultatet Tabell: Jämförelse mellan kostnader för en specifik standard mellan olika medlemsländer (i detta fall gällande industriventiler). Denna standard hittades inte på italienska UNI:s hemsida. Priser omräknade enligt Forex kurs

16 BBR kr 90 st EKS kr 125 st Stöd kr 920 st (cirkavärden) Det går inte att generellt ange en kostnad som ett litet företag måste lägga ut för standarder. Det beror bla på att olika företag är olika stora jobbar inom olika områden med olika frågor har olika typer av uppdrag Tydligt är dock att det behövs fler standarder än vad som framgår av föreskrifterna, eftersom kostnader för stödstandarder tillkommer och i stödstandarderna kan det i sin tur dessutom hänvisas till ytterligare standarder som behöver införskaffas osv. 2a. Förteckning över de standarder, inklusive stödstandarder som det hänvisas till i BBR och EKS 2b. Hur många standarder ett mindre byggföretag respektive en mindre konsult inom konstruktion behöver

17 3. Kostnaden att översätta ej översatta eurokoder Det finns totalt ett 60-tal eurokoder och dessa kommer att plockas in efter hand i det svenska regelverket förutom vad avser eurokoden för jordbävning. 7 av 39 eurokoder i EKS 8 är ännu inte översatta till svenska Totalt är 14 eurokoder ännu inte översatta (exkl jordbävningseurokoden) Översättningskostnaden är ca 2 miljoner Det kan också vara bekymmersamt att de relaterade standarderna nästan uteslutande inte finns tillgängliga på svenska.

18 Kontrollansvariga Stig Åkerman Byggrådet , Karlskrona

19 Kontrollansvariga Uppmärksammat frågan i uppföljningsrapporten Boverket följer utvecklingen Boverket vill inte ha någon förlängning av övergångstiden Brev till ordförandena i byggnadsnämnderna Allmänna råd om KA:s självständiga ställning Sida 19 av xx

20 Boverkets allmänna råd om den kontrollansvariges självständiga ställning (BFS 2012:8 KAAR 1) 1.Den kontrollansvarige bör inte vara nära släkt med de personer som utför de åtgärder som ska kontrolleras. Med nära släkt avses make, maka, sambo, förälder, barn och syskon. 2.Den kontrollansvarige och de personer som utför de åtgärder som ska kontrolleras kan inte arbeta på samma företag. 3.Byggherren eller anställd hos byggherren kan vara kontrollansvarig förutsatt att denne inte själv utför de åtgärder som ska kontrolleras. Det som anges i första och andra styckena gäller även i dessa fall. 4.Projektören kan vara kontrollansvarig. Det som anges i första och andra styckena gäller även i dessa fall.

21 Energideklarationer Ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd och andra förändringar

22 Bakgrund till förändringarna Direktivet om byggnaders energiprestanda – omarbetning 2010 Ändringar i lag och förordning (1/7, 8/7 2012) till följd av direktivet på regeringens initiativ – förbättra kvaliteten Ändringar i Boverkets föreskrifter Till följd av ändringar i lag och förordning På eget initiativ – stärka konsument och brukarperspektivet för effektivare styrmedel Sida 22

23 Ändringar i lag och förordning som följer direktivet Ändringar i lag/förordning oberoende av direktivet Ändringar i föreskrifter oberoende av lag o förordning ED ska finnas innan försäljning Om ED finns ska EP finnas i annons Byggnadens energiklass ska visas som en symbol, ej genomförd p.g.a. remissvar bearbetas ED ska visas för spekulant och pres. hyresgäst ED ska visas i byggnader där allmänheten (utöver ) vistas och nyttjanderätt ED ska visas i alla byggnader dit allmänheten har tillträde (500 kvm) ED ska överlämnas Årligt stickprov för validering av indata Obligatorisk besiktning Undantag besiktning (krav uppförande av ny byggnad) Tillsynsansvaret till Boverket Kulturbyggnader inte längre undantagna Vissa uppgifter ska finnas tillgängliga på webbSammanfattningen kan nås via Boverkets webb Klassning av EP införs Sammanfattningen ny utformning Sida 23

24

25 EU:s Byggproduktförordning Byggrådet

26 120504Sida 26 Vad är byggproduktförordningen? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration CE-märkning Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG Byggproduktförordningen – CPR Construction Products Regulation

27 Vad är byggproduktförordningen? Sida 27

28 20 år med byggproduktdirektivet, men… Generellt otydligt och brist på klarhet Otydligt om harmoniserade standarder Vad betyder CE-märkningen? Olika tolkningar har gett administrativ börda för den som velat sälja till annat medlemsland Handel med byggprodukter mest nationell Syftet, en fri inre marknad, har inte uppnåtts Sida 28 Från direktiv till förordning – varför det?

29 Gäller direkt i alla EU-länder Nationell rätt måste anpassas så att den inte strider mot EU-förordningen Motstridiga (svenska) regler gäller inte 24 april 2011 – 1 juli 2013 successiv övergång från CPD till CPR Sida 29 EU-förordning - vad betyder det?

30 Skillnad mellan byggproduktför- ordningen och annan produktlagstiftning Ställer krav på hur produkterna ska bedömas och beskrivas, inte på hur produkter eller byggnadsverk ska vara Anger metoder och system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda CE-märkning av byggprodukter sker mot harmoniserade tekniska specifikationer och inte direkt mot förordningen Sida 30

31 Byggproduktförordningen – skillnad mot byggproduktdirektivet Prestandauppgifter ska deklareras Vissa förenklingar och lättnader Nya begrepp för ökad tydlighet Kontaktpunkt för varje land, som kan upplysa om nationella byggregelverk Fler och tydligare krav på ekonomiska aktörer vid tillhandahållande av produkter: tillverkning, import och distribution Sida 31

32 CPR bilaga I – Grundläggande krav för byggnadsverk (basic works requirements) Sex väsentliga krav i CPD har i CPR ersatts med sju grundläggande krav för byggnadsverk: - BWR 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - BWR 2 Säkerhet vid brand - BWR 3 Hygien, hälsa och miljö - BWR 4 Säkerhet och tillgänglighet vid användning - BWR 5 Bullerskydd - BWR 6 Energihushållning och värmeisolering - BWR 7 Hållbar användning av naturresurser Om ett eller flera medlemsländer har krav i byggregler som täcks av BWR, kan kommissionen ge standardiseringen mandat att ta fram bedömningsmetoder för detta Sida 32

33 Vilka byggprodukter omfattas? Sida 33

34 CPR bilaga IV – Produktgrupper och mandat Byggprodukter sorteras i produktgrupper, product families EU-kommissionen har tagit fram uppdrag, (mandat), till CEN att ta fram standarder för hur produkterna ska beskrivas på ett gemensamt sätt. Mandaten utgår från nationella behov av bedömning av produktegenskaper inom ramen för de grundläggande kraven på byggnadsverk Sida 34

35 Bilaga IV – 35 produktgrupper finns, exempelvisBilaga IV – 35 produktgrupper finns, exempelvis: 1. Förtillverkade produkter av normalbetong, lättbetong och autoklaverad lättbetong 4. Värmeisoleringsprodukter 7. Byggprodukter i gips 8. Geotextilier, geomembran mm. 11. Sanitär utrustning 13. Konstruktionsvirke/bärande element och tillbehör 14. Träbaserade skivor och element 18. Byggprodukter för avloppsvatten 19. Golv- och markbeläggningar 23. Vägbyggnadsprodukter 24. Ballast 25. Lim för byggnadsändamål 27. Anordningar för uppvärmning av utrymmen 30. Planglas, mönsterglas och glasblocksprodukter 32. Tätningsmaterial för fogar 33. Upphängningsfästen 34. Byggsatser, byggenheter, prefabricerade element 35. Brandavskiljande, brandtätande och brandskyddande produkter, brandhämmande produkter Sida 35

36 Tekniska specifikationer för bygg- produkter – två olika typer som grund för CE-märkning harmoniserad standard – är obligatorisk att använda och tas fram på uppdrag av kommissionen. Ligger till grund för CE-märkning av byggprodukter. Förkortas hEN. europeiskt bedömningsdokument (European Assessment Document, EAD – ger en frivillig väg till CE-märkning om harmoniserad standard inte finns. Med detta dokument kan man få en europeisk teknisk bedömning (ETA) att CE- märka mot Sida 36

37 120504Sida 37 Prestandadeklaration och CE-märkning

38 Prestandadeklaration senast den 1 juli 2013 Om det finns en harmoniserad standard eller en europeisk teknisk bedömning för produkten (ETA), så ska tillverkaren: upprätta en prestandadeklaration och CE-märka produkten produktens egenskaper ska stämma överens med deklarerade prestanda krav på prestandadeklaration gäller även redan CE- märkta byggprodukter Sida 38

39 Undantag från att upprätta en prestandadeklaration Om en harmoniserad standard eller ETA inte finns Individuellt/specialtillverkad produkt (ej serie) för visst byggnadsverk av tillverkare som ansvarar för korrekt ”inbyggnad” Tillverkad på byggarbetsplatsen Traditionell tillverkning i icke-industriell process för renovering av kulturskyddat objekt Sida 39

40 I CPR bilaga III finns mallen för prestandadeklarationen Deklarationen ska bl.a. innehålla: identifiering av produkt, tillverkare, tredjepartsorgan produktens avsedda användning i enlighet med tillämpliga harmoniserade standarder eller ETA systemen för bedömning och fortlöpande kontroll NPD – no performance determined Sida 40

41 Hur ska användaren få del av prestandadeklarationen? ett exemplar ska följa varje byggprodukt (eller parti, om det går till en enda användare) elektroniskt eller på papper på papper om mottagaren begär det på svenska i Sverige Kommissionen får bestämma om villkor för ev. webb- baserade prestandadeklarationer Sida 41

42 CE-märkning Ska sättas på produkten om det upprättas en prestandadeklaration Markerar att tillverkaren ansvarar för att produkten stämmer med deklarerade prestanda - och annan tillämplig europeisk lagstiftning Länderna får inte hindra marknadstillträde om deklarerad prestanda stämmer med byggregelkraven för användning. Särskilda nationella märkningar får inte krävas Sida 42

43 Marknadskontroll Vad händer om jag inte deklarerar och märker?  Försäljningsförbud Vad händer om produkten inte stämmer med deklarationen?  Påpekande, möjlighet att rätta till Sida 43

44 Byggmaterialindustriernas och Boverkets seminarier forvalta/Byggprodukter/Seminarier-om-CE-markning/ Sida 44

45 Kontaktpunkt för byggprodukter information om de bestämmelser inom dess territorium som syftar till att uppfylla de grundläggande krav för byggnadsverk som är tillämpliga för den avsedda användningen av varje byggprodukt enligt artikel 6.3 e i denna förordning. 4. Kontaktpunkterna för byggprodukter ska kunna utföra sina uppgifter på ett sätt som undviker intressekonflikter, särskilt vad beträffar förfarandena för erhållande av CE-märkning Sida Medlemsstaterna ska utse kontaktpunkter för byggprodukter i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 764/ Artiklarna 10 och 11 i förordning (EG) nr 764/2008 ska tillämpas på kontaktpunkter för byggprodukter. 3. Med avseende på de uppgifter som anges i artikel 10.1 i förordning (EG) nr 764/2008 ska varje medlemsstat se till att kontaktpunkterna för byggprodukter lämnar tydlig och lättbegriplig


Ladda ner ppt "Välkomna till Byggrådet! 2012-08-29. Dagordning Ämne Välkomna! Föregående protokoll och dagordning Martin A Storm, Nikolaj Tolstoy, Madeleine Hjortsberg."

Liknande presentationer


Google-annonser