Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkommen till seminarium om CE-märkning 26 september Malmö.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkommen till seminarium om CE-märkning 26 september Malmö."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen till seminarium om CE-märkning 26 september Malmö

2 Sida 2 Program Allmän introduktion till byggproduktförordningen Hans-Olof Karlsson Hjorth Manual för CE-märkning och prestandadeklaration Sara Elfving 14.00Kaffe 14.15Grupparbete Manual forts. Sara Elfving Standardisering Annika Stenmark, SIS Boverkets roll Sara Sammanfattning Sara 16.00Avslut

3 Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning Sida 3

4 •Krav på CE-märkning regleras i Byggproduktförordningen, CPR (Construction Products Regulation) •CPR träder i full kraft 1 juli 2013 •Byggproduktdirektivet, CPD gäller i stora drag till dess •24 april 2011 – 1 juli 2013 successiv övergång från CPD till CPR Sida 4 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013

5 Sida 5 Samma syfte som föregångaren CPD •Målet är fri handel med byggprodukter på den inre marknaden •Medlet är gemensamma sätt att prova och beskriva byggprodukterna •2013 blir det obligatoriskt med CE-märkning och dessutom prestandadeklarationer Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG Byggproduktförordningen – CPR Construction Products Regulation

6 En förordning styr mer än ett direktiv •Gäller direkt i alla EU-länder (m fl) •Nationell rätt måste anpassas, vilket betyder att motstridiga (svenska) regler inte gäller Sida 6 Varför en EU-förordning?

7 Byggproduktförordningen skiljer sig från annan EU-lagstiftning om produkter •Krav på hur produkterna ska bedömas och hur deras egenskaper ska beskrivas – inte krav på produkter eller byggnadsverk •Metoder och system för bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda – tillverkningskontroll – som ser annorlunda ut •CE-märkning av byggprodukter sker enligt harmoniserade tekniska specifikationer - inte direkt mot förordningen Sida 7

8 Byggproduktförordningen – skillnad mot byggproduktdirektivet •Prestandauppgifter ska deklareras •Vissa förenklingar och lättnader •Nya begrepp för ökad tydlighet •Kontaktpunkt för varje land, som kan upplysa om nationella byggregelverk •Fler och tydligare krav på ekonomiska aktörer vid tillhandahållande av produkter: tillverkning, import och distribution Sida 8

9 CPR bilaga I – Grundläggande krav för byggnadsverk (basic requirements for construction works) Sex väsentliga krav i CPD har i CPR ersatts med sju grundläggande krav för byggnadsverk: - BWR 1 Bärförmåga, stadga och beständighet - BWR 2 Säkerhet vid brand - BWR 3 Hygien, hälsa och miljö - BWR 4 Säkerhet och tillgänglighet vid användning - BWR 5 Bullerskydd - BWR 6 Energihushållning och värmeisolering - BWR 7 Hållbar användning av naturresurser Om ett eller flera medlemsländer har krav i byggregler som täcks av BWR, kan kommissionen be standardiseringen (i mandat) att ta fram bedömningsmetoder för detta. Sida 9

10 Vilka byggprodukter omfattas? Sida 10

11 Byggproduktförordningen definierar begreppet byggprodukt •Byggprodukt: Varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven på byggnadsverk •Byggsats: byggprodukt som släppts ut på marknaden av en enda tillverkare som en uppsättning av minst två separata komponenter som måste kombineras för att inkorporeras i byggnadsverk. Sida 11

12 CPR bilaga IV – Produktgrupper och mandat •Byggprodukter sorteras i produktgrupper •För varje produktgrupp beskriver medlemsländerna vilka uppgifter om produktegenskaper de behöver inom ramen för de grundläggande kraven på byggnadsverk •Utifrån medlemsländernas behov skriver EU- kommissionen uppdrag, mandat, till standardiseringen att ta fram metoder för att redovisa dessa produktegenskaper. •Tidigare standarder under CPD ligger kvar Sida 12

13 Bilaga IV – 35 produktgrupper finns, exempelvis: 1. Förtillverkade produkter av normalbetong, lättbetong och autoklaverad lättbetong 4. Värmeisoleringsprodukter 7. Byggprodukter i gips 8. Geotextilier, geomembran mm. 11. Sanitär utrustning 13. Konstruktionsvirke/bärande element och tillbehör 14. Träbaserade skivor och element 18. Byggprodukter för avloppsvatten 19. Golv- och markbeläggningar 23. Vägbyggnadsprodukter 24. Ballast 25. Lim för byggnadsändamål 27. Anordningar för uppvärmning av utrymmen 30. Planglas, mönsterglas och glasblocksprodukter 32. Tätningsmaterial för fogar 33. Upphängningsfästen 34. Byggsatser, byggenheter, prefabricerade element 35. Brandavskiljande, brandtätande och brandskyddande produkter, brandhämmande produkter Sida 13

14 Tekniska specifikationer för bygg- produkter – två olika typer som grund för CE-märkning •harmoniserad standard – är obligatorisk att använda och tas fram på uppdrag av kommissionen. Ligger till grund för CE-märkning av byggprodukter. Förkortas hEN. •europeiskt bedömningsdokument (European Assessment Document, EAD – ger en frivillig väg till CE-märkning om harmoniserad standard inte finns. Med detta dokument kan man få en europeisk teknisk bedömning (ETA) att CE- märka mot. Sida 14

15 120504Sida 15 Prestandadeklaration och CE-märkning

16 Prestandadeklaration senast den 1 juli 2013 Om det finns en harmoniserad standard eller en europeisk teknisk bedömning för produkten (ETA), så ska tillverkaren: •upprätta en prestandadeklaration och CE- märka produkten •produktens egenskaper ska stämma överens med deklarerade prestanda •krav på prestandadeklaration gäller även redan CE-märkta byggprodukter Sida 16

17 Begreppet tillverkare Definitionen i artikel 2.19 gäller •En tillverkare är den som tillverkar, eller låter tillverka, en byggprodukt som säljs under eget namn eller varumärke •Den som köper in en byggprodukt och säljer den under sitt eget namn eller varumärke räknas också som tillverkare •Det finns också ett tydligt ansvar i distributionsledet Sida 17

18 Undantag från att upprätta en prestandadeklaration •Om en harmoniserad standard eller ETA inte finns •Individuellt/specialtillverkad produkt (ej serie) för visst byggnadsverk av tillverkare som ansvarar för korrekt ”inbyggnad” •Tillverkad på byggarbetsplatsen •Traditionell tillverkning i icke-industriell process för renovering av kulturskyddat objekt Sida 18

19 I CPR bilaga III finns mallen för prestandadeklarationen Deklarationen ska bl.a. innehålla: •identifiering av produkten, inklusive batch •identifiering av och kontaktuppgifter till tillverkare och tredjepartsorgan •produktens avsedda användning •systemen för bedömning och fortlöpande kontroll •bedömd prestanda för relevanta egenskaper •NPD – no performance determined Sida 19

20 Hur ska användaren få del av prestandadeklarationen? •ett exemplar ska följa varje byggprodukt (eller parti, om det går till en enda användare) •elektroniskt (inte på webben) eller på papper •på papper om mottagaren begär det •på svenska i Sverige •kommissionen får bestämma om villkor för ev. webbaserade prestandadeklarationer efter 1 juli 2013 Sida 20

21 Kemikalieinformation tillsammans med prestandadeklarationen •Information enligt EU:s kemikalieförordning Reach ska tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen •För varor gäller det särskilt farliga ämnen som finns med på den s.k. kandidatförteckningen i Reach •För ämnen och beredningar är det ett säkerhetsdatablad •Information i samma form (papper/elektroniskt) som prestandadeklarationen •Mer information: eller Sida 21

22 CE-märkning •Ska sättas på produkten av tillverkaren, när det upprättats en prestandadeklaration •Markerar att tillverkaren ansvarar för att produktens egenskaper stämmer överens med deklarerade prestanda – och med annan tillämplig europeisk lagstiftning •Länderna får inte hindra marknadstillträde om deklarerad prestanda stämmer med byggregelkraven för användning. Särskilda nationella märkningar får inte efterfrågas. Sida 22

23 Marknadskontroll •Vad händer om jag inte deklarerar och märker?  Försäljningsförbud •Vad händer om produkten inte stämmer med deklarationen?  Påpekande, möjlighet att rätta till Sida 23

24 Boverkets rapport Anpassning av svensk rätt till CPR Remiss till 24 maj 2012 Socialdep. remissammanställning visar: Ca 50 % har svarat, främst inom tre områden: •Ändringar om tillgänglighet •Ändringar i lagen om offentlig upphandling •Typgodkännandesystemet Departementet genomför ändringar efterhand, efter som det är olika processer. •Proposition i mars (lagändringar) •Förordningsändringar går fortare Sida 24


Ladda ner ppt "Välkommen till seminarium om CE-märkning 26 september Malmö."

Liknande presentationer


Google-annonser