Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv. Markus.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv. Markus."— Presentationens avskrift:

1 Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv. Markus Hoffmann, LRF

2 Östersjöns avrinningsområde

3 Avrinningsområdets yta är 4 gånger så stort som Östersjöns yta - ca 85 miljoner människor

4

5

6 Flygfoto algblomning Landsort, 2008

7 Syrebrist i Östersjön Källa. Naturvårdsverket, Monitor 14

8 Tillförselvägarna för kväve och fosfor till Östersjön N (ton/år)P (ton/år) Flodmynningar Punktkällor vid kusten Nedfall Biologisk fixering – Summa År : ton N och ton P

9 Baltic Sea Action Plan (BSAP) undertecknad 3 oktober 2013 Forskare har fastställt en total mängd N och P som utsläppen årligen måste minska med. ( ton N och ton P). Denna mängd har sedan fördelats ut mellan länderna så att varje land fått ett beting. (Sverige: ton N och 530 ton P) Blir mer eller mindre det svenska genomförandet av EU:s Havsmiljödirektiv “ …nutrient accounting at farm level by 2018.”

10 Dessa EU-direktiv styr Sveriges bönders miljöarbete (och andra bönders också) 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet (övergödning) 4. Takdirektivet (ammoniak) 5. Industriutsläppsdirektivet (ammoniak) 6. Natura 2000 (naturvård) 7. Direktiv om hållbar bekämpning (växtskydd)

11 Viktiga mekanismer i Östersjön Öresund och Bälthavet är enda tillförselvägen för syrerikt vatten. Bestäms till stor del av vindriktning och vindhastighet. Stora inträngningar av saltvatten är bra men mest tillfälligt. Bra att de tillför syre men dåligt att de först trycker upp fosforrikt djupvatten. Efter det blockerar de en vertikal omblandning av yt- och djupvatten. Salthaltsskiktning. Skilj på vårblomning och sommarblomning. Vårblomning är kvävebegränsad och sommarblomningen är fosforbegränsad.

12 Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment © Royal Swedish Academy of Sciences /s x N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år

13

14

15 Världsnaturfonden WWF Polsk jordbrukare utsedd till Årets Östersjöbonde Den polska lantbrukaren Marian Rak får WWFs internationella pris Årets Östersjöbonde - Baltic Sea Farmer of the Year Award Han belönas med euro för sina insatser att minska näringsläckaget och öka den biologiska mångfalden på sin gård.

16 Stora EU-finansierade jordbruksmiljöprojekt runt Östersjön

17 Svåra problem med gödselhantering i Leningrads län

18 Medelläckage – kväve, kg N per hektar

19 Medelläckage – fosfor, kg P per hektar

20 Växtnäringsbalans. EEA – Core set of Indicators

21 Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1988 Riksdagen beslutar om ett åtgärdspro gram mot växtnäring släckage 1995 Medlem i EU, miljöersättning för våtmarker, fånggrödor, skyddszoner samt Nitratdirektivets regler med utpekande av nitratkänsliga områden 2001 Greppa Näringen startar 1999 Säkert Växtskydd startar 198x Regler om lagrings kapacitet för gödsel 199x Regler om täckning av gödsel behållare 198x Regler om spridnings areal 199x Regler om vinter grön mark 1984 Miljöavgift på handels gödsel 199x Regler om tidpunkt för spridning av gödsel 199x Regler om snabb nedbrukning av gödsel 2003 Utökade känsliga områden 2005 Översyn av regler för djurtäthet, övergångstid 199x Krav på behörig hets kurs

22

23 Sverigekartan för kväveutlakning

24 Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

25 En 34 ha skånsk åker

26 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne

27 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland

28 Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

29 Tidtabell för EU:s vattendirektiv Karaktärisering av vattenmiljöer Fördjupad analys Första översiktlig beskrivning Påverkansanalys, undantag, status- och riskbedömning Övervakningsprogram fastställs och startar Åtgärdsprogram och förvaltningsplan fastställs 2010Finansieringssystem fastställsFörorenaren betalar (PPP) 2012Åtgärder genomförs 2015Miljömålet uppfyllsEv. förlängd tidsfrist / mindre stränga krav 2021 / 2027

30 Sverige är indelat i fem vattendistrikt

31 Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten Otillfredsställande Hög God Måttlig Dålig Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden

32 Statusklassning för Söderköpingsåns avro

33 Sötvatten och kustvatten som har eller är i risk för övergödning Källa: Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt

34 Kväve och fosforhalt i Sveriges sjöar

35

36 Fosforhalt i Europas floder

37 Nitrat i dricksvattnet I livsmedelsverkets kungörelse för dricksvatten används Nitrat som uttryck. Det generella hälsogränsvärde som används i EU och av WHO är 50 mg NO3/l. Det motsvarar 11.4 mg NO3-N/l Håll isär nitrat och nitratkväve NitratNitratkväve 50 mg/l11,4 mg/l

38 Nitrathalten i brunnar NO 3 (mg/l) > < 1

39 Bedömda problem med grundvattenkvaliteten SGU DGV – Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

40 Nitrat i Europas grundvatten

41

42 Kävlingeån i jämförelse med Källa: Skånska rekognoseringskartan

43 Antal sänkta och torrlagda sjöar per år Källa: SMHI

44 Från torrläggning till blötläggning bilden visar utbetalda medel endast för huvudavvattning, ej för detaljavvattning Källa: Hoffmann, M., Johnsson, H., Gustafson, A. & Grimvall, A Leaching of nitrogen in Swedish agriculture – a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment, 80 (3): Summa 7,2 miljarder kr

45 Viktiga mekanismer i Östersjön De blågröna algerna blommar inte på våren pga < 12 grader. De blommar istället på sommaren och fixerar stora mängder kväve och är fosforbegränsade (exemplet med N-gödsling). Blågröna alger finns endats i blygsam utsträckning på västkusten. I sedimenten finns mycket stora fosforförråd. Efter algblomning ska algbiomassan brytas ner. Då åtgår syre och om syrekonsumtionen är större än tillskottet av syre uppstår syrebrist. Då frigörs fosfor från järn- och aluminiumföreningar och om denna fosfor kommer till ytvattnet driver den blågrönalgblomningen. Ju mer fosfor desto större algblomning och desto mer tillförsel av biomassa till sedimenten och desto mer syre går åt. Det blir en ond cirkel.

46 Överskott / utsläpp av kväve och fosfor per capita


Ladda ner ppt "Miljötillståndet i hav, sjöar, ytvatten och grundvatten och Jordbrukets påverkan på miljötillståndet i vatten; fosfor o. kväve. EU:s vattendirektiv. Markus."

Liknande presentationer


Google-annonser